Att ha kompost är väl nästan ett måste för varje odlare, och speciellt för de som är intresserade av att odla på ett naturligt och miljövänligt sätt är komposten oumbärlig.
Det är trädgårdens "motor",och en av grunderna om man ska leva miljövänligt.Det finns många sätt att utföra det på,och massor av utrustning att köpa,men med lite fingertoppskänsla för hur det fungerar kan man åstadkomma minst lika bra resultat som med dyrbar utrustning.
Den som har blivit van att kompostera och fått det att fungera bra ser inte längre organiskt avfall som något att bli av med,utan är tvärtom ständigt på jakt efter mer.I början tyckte mina grannar att det var bekvämt med någon som tog emot deras mödosamt ihopkrattade löv.Tyvärr varade det inte så länge,nu får jag inget mer......
Tar här bara upp hur jag själv har ordnat "komposteriet".Det finns också många andra bra sätt att kompostera!

Min normalkompost har jag byggt på ett konventionellt sätt,2 fack med murar uppbyggda av cement och sten.Vardera facket rymmer ca. 1 kubikmeter.Använder den för allt trädgårdsavfall, krukväxtjord,visst köksavfall som grönsaksblast,skal mm. Vegetabiliska matrester kan blandas i om de grävs ner en bit, det påskyndar förmultningsprocessen.
Ena hälften fylls först och innan komposten blir frusen flyttas den översta,oförmultnade delen över till andra facket,som fortsättningsvis fylls på nästa säsong.Innehållet i första facket får stå över vintern och är nästa försommar klart att användas som påfyllning till dunkarna i växthuset,att blanda i till balkonglådor och ge till utplanteringsväxter.
Denna kompost producerar mask i stora kvantiteter,allra mest i årets,oförmultnande del. Fiskande vänner åker förbi och förser sig inför fisketuren,tillgången är ju garanterad.Det perfekta sättet att få komposten luftad och omgrävd !

Grovkomposten används till grövre,vedartat trädgårdsavfall, som ris,smågrenar,häckklipp och dyl;sådant man brukar elda upp.Där lägger jag även sågspån och bark från vedhanteringen.
Nytt avfall fylls på bakifrån och flyttas framåt allteftersom det multnar, det tar lång tid,flera år,och minskar mycket kraftigt i volym. Längst fram finns de nästan förmultnade resterna som jag blandar med lite vedaska och använder till att odla squash i. Metoden jag använder är att gräva ett hål i komposten, tillsätta en hink jord och däri så frön direkt under en upp-och-nedvänd glasburk,som fungerar som drivhus och snigelskydd.Om man strör rikligt med aska runt glasburken så försöker inte sniglarna krypa under.Små squashplantor är annars speciellt utsatta för sniglarnas attacker(liksom pumpor & gurka)
Använder grovkomposten som ersättning för den årliga eldningen av ris och grövre trädgårdsavfall, är miljövänligare då den ej ger upphov till irriterande och skadlig rök,och ger till slut ett bra tillskott av mullämnen,fast man får vänta länge.
Då grovkomposten är skrymmande och ser ganska skräpig ut förutsätter den att man har en lämplig plats,och passar knappast i de flesta små villaträdgårdar.
(Så här ser grovkomposten ut 6 mån senare.)

Sådant avfall som luktar kraftigt och som behöver skyddas från råttor och flugor(köttavfall,fiskrens,matrester) komposterar jag i en 200 liters plasttunna.Tunnan saknar botten och är nergrävd till 3/4.Den har ett tättslutande lock.
Detta slags avfall är rikt på kväve,det är då bra att tillsätta lite kvävefattigt och kolrikt material ibland,t.ex. sågspån,torv, flis från kompostkvarnen.
Avfallet krymper kraftigt och man kan fylla på åtskilliga gånger. Tunnan kan sedan grävas upp och det komposterade materialet lämnas kvar i landet,eller kan man odla pumpor runt tunnan, vars rötter letar sig in i tunnan underifrån och effektivt äter upp innehållet.
Flyttar man tunnan,eller har flera stycken,blir så småningom hela trädgårdslandet bördigt med denna metod.

En hel del avfall kan man till en bit in på vintern gräva ner i den vanliga komposten,på grund av värmeutvecklingen brukar det ta lång tid innan den fryser till.
Normalt återstår endast köksavfall att kompostera under vintern,och det kan med fördel göras i ovannämnda tunna. Den håller värmen bra på grund av att den är nergrävd,så komposteringsprocessen fortsätter länge.Man kan om man så vill isolera övre delen med t.ex. löv och locket med frigolit, men själv brukar jag klara mig igenom vintern utan någon isolering alls. När tunnan har blivit full brukar våren vara i antågande.

För att hindra smittspridning bör alla sjuka eller misstänkt sjuka växtdelar ej läggas i komposten,det brukar rekommenderas att bränna dem eller att kasta dem i soporna.Men att bränna kräver merarbete och ger upphov till miljöskadlig rök.Att kasta organiskt material i soporna är ej heller så lyckat.
En lösning kan vara att ha en speciell kompost för detta,där man t.ex. odlar squash eller pumpa,och där den färdiga komposten ej återgår till odlingarna utan "äts upp" av dessa hungriga växter.
Har fungerat utmärkt för mig,squashen har alltid varit frisk,sjukdomarna angriper oftast samma arter,eller arter inom samma familj.
Förutsätter förstås att man har lämplig plats och har lust att hålla på med detta.Totalt innebär det knappast något merarbete,speciellt inte om alternativet är eldning.

Det är också en bra idé att inte använda tomatavfall i komposten som ska användas till tomaterna.Detta gäller växtens alla delar,blad,frukter,rot.Ett enkelt och effektivt sätt att minska smittrisken.Undvik även potatis,paprika och andra potatisväxter(solanacae), de drabbas av många gemensamma sjukdomar.

Här kan du läsa om Börje Gustavssons komposteringsmetod,som han kallar för"jordisering".

Tillbaka till tomathemsidan