Byte av jord i växthuset är ett omfattande och tungt arbete,
och sådana saker undviker jag om möjligt.Därför byter jag
aldrig jord,får ofta frågan hur det ändå kan fungera så pass
bra som det verkar göra.
Här följer en beskrivning av hur jag hanterar jorden:
Odlar i 25-liters plastdunkar med hål i botten,2 rader med
vardera 18 dunkar som står i rostfria tråg.Ena raden,mot väggen,
(växthuset är mot mur) är avsedd för tomatplantorna,andra
raden mot den glasade framsidan för övriga växter(olika sallader,
selleri,lök,jordgubbar & smultron,div.utplanteringsväxter).
Dunkarna är fyllda till 1/4 med torv,så att de kan ta vatten
underifrån utan att jorden blir geggig,vattenytan når
aldrig jorden utan håller bara torven blöt.Jorden(och rötterna)
suger sedan åt sig behövligt vatten från den blöta torven.
resten av dunkarna är fyllda med kompost.
Efter säsongen (i november) har jorden minskat ordentligt,
dunkarna brukar vara fyllda till 2/3.
När tomatplantorna och deras rötter avlägsnats,ger jag
gödning(höns eller kanin) + vedaska,blandar om ordentligt,
fyller upp tomatdunkarna med jord från övrigt-dunkarna,som
då blir endast halvfulla.
Tomatdunkarna blir nu nästa års övrigt-dunkar,och dunkraderna
byter plats.
Växthuset är klart för vintervilan!
Från dunkarna kan man tidigt på våren komma åt att hämta jord(fast det fortfarande är tjäle utomhus) till sådder,omplantering av krukväxter,omskolning av småplantor.Samtidigt som man får tillgång till jord tidigt ökar man omsättningen av jorden i växthuset, "lånar" jord tidigt på säsongen som man senare ersätter med kompost.
(Ser det inte härligt ut här bredvid,att redan i februari med djupt liggande snö under soliga dagar kunna sätta sig i växthuset och fika i 20-25 graders värme?Vintern känns liksom mycket kortare då!)
På våren planteras tomatplantorna i de halvfulla dunkarna
med tillägg av lite kompost,sedan fyller jag upp med kompost
allteftersom plantorna växer,tills dunkarna är nästan fyllda.
Detta sätt ger stadiga plantor med ett väl utvecklat rotsystem,
tomater mår bra av att få utveckla nya rötter från stammen.
(De växer bara vidare,man kan i princip fortsätta hur länge
som helst)
När säsongen sedan är slut börjar allt om från början.Principen
blir att tomatplantorna odlas varannan säsong i endast
bråkdelar av ursprunglig jord,det har gått bra hittills,vad
gäller jordtrötthet, sjukdomar och avkastning.
Naturligtvis gödslar jag under växtsäsongen (gödselvatten) samt
brukar en gång per säsong gräva ner ca 1/2 lit fisköverskott,
fiskrens,mördarsniglar eller liknande,tomaterna tar snabbt upp
det och efter kort tid finns inga rester kvar.Tror att denna giva
är viktig för att hålla jorden i trim.
Eftersom bevattningen sker underifrån rinner vatten ej bort utan sugs bara upp.Detta medför en låg vattenförbrukning men också att koncentrationen av olika salter till slut skulle bli för hög,det sker ju ingen naturlig urlakning.Detta är också det stora problemet i konstbevattnade områden.Avhjälps genom att en gång om året vattna riktigt ordentligt så att trågen under dunkarna svämmar över.Bästa tidpunkten är när säsongen är slut och innan gödning och aska tillsätts, då är saltkoncentrationerna som högst och näringsförlusten blir obetydlig.
En annan synpunkt att tänka på är att jorden ej får torka ut under vintern.Man kan vattna,eller ännu bättre är att någon gång täcka jordytan med snö(jag lovar att det känns konstigt första gången!),under varma perioder smälter den av och håller jorden fuktig.En jord som helt har torkat ut under vintern blir mycket sämre att odla i.Detta gäller även om man odlar i jordbäddar,den naturliga nederbörden stängs ju ute.
