Kristianstad och dess befolkning i slutet av 1600-talet

Av ETHEL WESTER

GODA UPPLYSNINGAR Om Invånarna i staden Kristianstad får man av de s. k. skattlängderna, ett slags taxeringslängder, enligt vilka beräkningen av skattens storlek skedde. De redovisar de skattskyldigas skillingtal, vilka motsvarar våra skattekronor.

De skattskyldiga var uppdelade i fyra rotar, Södergatans och Norregatans samt Västra och Östra bakgatornas, i stort sett motsvarande de båda huvudgatorna resp. de båda bakgatorna med förlängningar. Av kartan framgår, att Södergatans förlängning bar namnet Kyrkogatan, medan Norregatan, Östergatan och Helliggeistgatan egentligen endast var olika namn på samma gata. Östra Bakgatan fortsatte i Kongens Strede och Helliggeists Bakgata. I förlängningen på Västra Bakgatan på andra sidan kyrkan följde Klockarestredet. Väster om denna gata och parallellt med den löpte Thomas' Gränd.

Magistratspersoner var befriade från utskylder och förekommer därför endast i undantagsfall i längderna, och i så fall utan angivet skillingtal. I texten här har ämbetsmannatiteln utsatts, även om personen i fråga först senare erhållit ämbetet. De som var alltför utarmade och alltså ej kunde erlägga avgifterna, saknas också. För hantverkarna står oftast yrket utsatt. Samtida källmaterial, t. ex. tullängder, har gett kompletterande upplysningar, främst om det handlande borgerskapet.

En mantalslängd från år 1672 har undersökts, varvid en bestämd differentiering mellan de olika rotarnas befolkning framstod. De högsta taxeringarna inom Södergatans rote uppvisade detta år Jochum Leutkens med 26 skillingar, Åke Hindrichsson och Hindrich Kockum med vardera 22, Rassmus Fridrichsson med 20, Knudt Pährsson med 18 samt Christen Olsson Dönigh med 12. Närmast följde Cordt Rossenmeyer, Hans Olufsson Wannebeirgha, Marne, änka efter Nils Ingemandsson, och Herman Ludwicht med mellan 10 och 8 skillingar vardera.

De främsta platserna, när det gällde skillingtal, inom Norregatans rote intog "Hans Hanses änka" och Oluf Pedersson med 16 skillingar vardera, Petter Bagare med 14 samt Clauss Friiss, Berendt Basker (bardskär) och Mårtten Feldtberädher med 12 vardera. Därefter kom Jörgen Bryggare och Maria Mickel Sniders med 10 resp. 8 skillingar. Stavningen av namn och yrke varierar inte endast från längd till längd utan också från rad till rad i samma källa.

De högsta skillingtalen inom Västra Bakgatans rote innehades av två hantverkare med 4 skillingar vardera samt av tre med 3 skillingar. Ingen inom Östra Bakgatans rote nådde högre än till 3 skillingar, vilket fyra personer gjorde.

Redan av ovanstående framgår den stora skillnaden mellan invånarna inom de olika rotarna. De båda bakgatorna beboddes uteslutande av den fattigare befolkningen. Borgarna med hög taxering återfanns främst inom Södergatans rote men även inom Norregatans. Dessa borgare tillhörde mestadels den lilla gruppen av storköpmän i staden. Befolkningen med lägre skillingtal inom dessa rotar bodde i allmänhet i de förras hyreshus. Eftersom den skattefria delen av borgerskapet, som också tillhörde de förmögnare invånarna, bodde inom sistnämnda två rotar, torde dessa i verkligheten framstått som än exklusivare än mantalslängden visar.

I görligaste mån har de i mantalslängden taxerade personerna placerats ut på respektive bostadsplats i staden på en karta från år 1671. På originalkartan har husägarens namn angivits på tomtplatsen. Denna karta är förmodligen inte fullt korrekt, emedan ofta den gamle ägarens namn fick stå kvar på kartan även sedan fastigheten försålts. Med hjälp av en sifferbeteckning på kartan och i mantalslängden kan läsaren få fram var de olika borgarna bodde. I en förteckning i samband med taxeringslängden har övriga på kartan identifierade men ej i längden återfunna invånare upptagits, i förekommande fall med yrkesbeteckning. Ett frapperande drag är, att flera av borgarna ägde inte endast sitt eget bostadshus utan även flera s. k. hyreshus. I dessa torde alltså de av längdens borgare, som ej kunnat placeras i egna hus, hyrt bostad. Ofta låg hyreshusen, i motsats till det av ägaren bebodda huset, vid någon bakgata.

Bland de allra största husägarna märks förutnämnde Jochum Leutkens. Hans tomter har på kartan betecknats med nr 9. Han ägde två sådana med hyreshus vid Västra Bakgatan i närheten av Hästtorget. Mitt emot dessa hus innehade han en stor tomt, som sträckte sig mellan Södergatan och Västra Bakgatan. Från denna var en liten tomt avstyckad, vettande mot Södergatan, enligt uppgift med ett hyreshus. I närheten av denna tomt ägde han ytterligare två, som låg vid Södergatan mellan torgen, av vilka den ena nådde tvärs över kvarteret fram till Östergatan. Även från denna var en mindre tomt avstyckad, enligt kartan bebyggd med två hyreshus. Rådman Leutkens, vars namn även stavas Lyttich, ägde dessutom flera tomter i närheten av kyrkan. En av dessa sträckte sig mellan Kyrkogatan och Klockarestredet, med en mindre tomt avstyckad åt Klockarestredet till, och en låg mitt emot kyrkan och ägdes av flera personer. Slutligen hade han en "öde tomt" vid Kongens Strede. En så dominerande ställning kunde alltså en av de förnämsta borgarna intaga.

Rådman Åke Hindrichsson ägde ett par stora tomter i närheten av Söderport, på kartan betecknade med nr 24. Enligt kartan fanns på tomten närmast porten tre hyreshus, och även på den avstyckade tomten åt Helliggeistgatan låg hyreshus. Inom samma kvarter ägde även Hindrich Kockum en tomt, utmärkt med nr 26, vilken liksom Åke Hindrichssons tomter nådde tvärs över kvarteret. Rådman Rassmus Fridrichsson innehade tre tomter på olika håll i staden, samtliga med beteckningen nr 8. Själv torde han ha bebott den vid Hästtorget, en stor tomt mellan Södergatan och Västra Bakgatan. Dessutom ägde han en stor tomt vid Västra Bakgatan i närheten av Söderport med enligt kartan sex hyreshus och slutligen en tomt vid Östra Bakgatan.

Till de större fastighetsägarna hörde även förut omtalade "Marve Sahl(ig) Nils Ingemandsson". Hennes skilda tomter återfinnes på kartan under beteckningen nr 3. Hon ägde en tomt med två hyreshus vid Västra Bakgatan, i närheten av Söderport. Ungefär mitt emot hade hon en annan tomt med förnämligare läge. Denna var delad i två, och själv torde hon ha bott utåt Södergatan, emedan det på kartan finns uppgift om att det på den mindre tomten mot Västra Bakgatan låg två hyreshus. Inom samma kvarter men närmare Hästtorget innehade hon ytterligare en tomt med hyreshus. Vid Östra Bakgatan låg en annan av hennes tomter med hyreshus. Slutligen ägde hon del i två tomter, en mellan Norregatan och Kongens Strede och en mellan Kyrkogatan och Klockarestredet.

Hans Hanssons änka och rådman Clauss Friis hör också till de stora husägarna med tomter spridda över staden. Även övriga, tidigare omtalade borgare med hög taxering var ägare av tomter med förnämligt läge, ofta flera stycken.

Mantalslängd för år 1672.         Till karta 1671

Den första siffran efter namnen anger skillingar, den andra nummer på kartan. I längden eller på kartan ej utsatta men kända ämbetstitlar har satts inom parentes efter respektive namn.