1 Ljudlära

I svartiskan finns ett antal ljud, de flesta är inte särskilt svåra att lära sig, eftersom de uttalas likadant som i svenska. Men sen är där några ljud som faktiskt är rätt knepiga att uttala.

Här nedanför följer en lista på alla ljud (som jag känner till) i svartiska.

B - Uttalas likadant som i svenska.

D - Uttalas likadant som i svenska.

F - Uttalas likadant som i svenska.

G - Uttalas likadant som i svenska.

H - Uttalas som en blandning av svenska H och J i spanska "Juan".

J - Uttalas likadant som i svenska.

K - Uttalas likadant som i svenska.

L - Uttalas nästan likadant som i svenska, fast med tungan lite längre bak i munnen.

M - Uttalas likadant som i svenska.

N - Uttalas likadant som i svenska.

P - Uttalas likadant som i svenska.

R - Uttalas som i skånska, tyska eller franska.

S - Uttalas likadant som i svenska.

T - Uttalas likadant som i svenska.

V - Uttalas likadant som i svenska.

Z - Uttalas som ett tonat S, dvs. som i engelska.

X - Okänt uttal

Q - Okänt uttal.

Ch - Som i tyskans "ach".

Th - Läspljud, som i engelskans "three".

Dh - Tonat läspljud, som engelskans "this".

Gh - Aspirerat G. Det här ljudet kan vara svårt att få fram, men försök att dra ut på svenska G, så har du det.

Kh - Ungefär som ett K med ett direkt efterföljande H. Ingen motsvarighet i svenska.

LL - Förmodligen en variant av L, som är tjockare, med tungan ännu längre bak i munnen.

Sh - Som i tyska "ich".

Zh - Tonat Sh, nästan som franska J.

Ja det verkar väl inte särskilt svårt , eller hur.

Här är vokalerna:

A - Uttalas likadant som i svenska.

E - Uttalas likadant som i svenska.

I - Uttalas likadant som i svenska.

O - Uttalas mer som svenska å.

U - Uttalas nästan som O på svenska.

Alla vokaler finns dessutom i långa versioner. Detta skrivs genom att sätta ett cirkumflex (^) ovanför vokalen. â, ê etc.

även de vokaler som har accenter (´) uttalas som långa.

2. Substantiv

Kasus

Svartiskan har 4 kasus. (Bli inte skrämd nu, det är lättare än det låter!) Ett kasus är en böjningsform av substantivet, och faktum är att vi har kasus i svenska. Genitiv och Nominativ. I tyskan har man dessutom Ackusativ och Dativ. Ett kasus kan betyda många saker, tillexempel att ordet man sätter ändelsen på äger något, eller att det är förknippat med någon preposition (på, till, under, över etc.).

Här följer Svartiskans Kasus:

Genitiv: Genitiv är samma sak som genitiv på svenska. Dvs. det uttrycker ägande. Dessutom finns i genitivet en associativ funktion. Detta betyder att man sätter genitivändelsen på ett ord om det kan associeras eller kommer av något. På ord som slutar på -a eller -o, försvinner -o- i ändelsen.

Ex:

Zaurukob nazg - "orchens ring"

Zauruki zakalob - "Orcherna från borgen" ("borgens orcher")

Dativ: Dativet uttrycker ett indirekt objekt i en sats. Dvs. för eller åt någon eller något. Det är skillnad på detta och tex. Uglûk u bagronk "Uglûk till dynghålan", eftersom det här syftar på at Uglûk ska förflytta sig till dynghålan.

Ex:

Snaga nârtharakat artûk za-urukûr - "Snaga ger allt guld (guld-allt) åt orchen".

Lokativ: Lokativet används istället för ord som "vid", "i närheten av" osv. OBS! skilj denna form från inessivet.

Ex.

Tarkgoi-ûsh - "Vid människostaden"

Inessiv: Detta kasus är kanske det som verkar mest ovant och märkligt för den vanlige svartblodslajvaren. Men det är i själva verket inte särskilt konstigt. Inessivet anger belägenhet. Dvs. istället för att säga tex."någonting ligger i en låda" så tar man helt enkelt bort ordet i, och sätter en ändelse på "låda" istället.

Ex:

Burzum-ishi - "I mörker" (från ringinskriptionen i Sagan om ringen)

Instrumentalis: även detta kasus kan te sig lite märkligt, men betecknar helt enkelt "med hjälp av". Det finns två alternativa former av denna ändelse. -ûgl och -ugla.

Ex.

Mat za-tark vargrrafûgl - "Döda människan med (hjälp av) stridsgisslet"

Mat za-tark vargrrafugla - "Döda människan med (hjälp av) stridsgisslet"

Similativ: Detta sparsamt använda kasus används i stället för ordet "som". Vanligen använder man dock "som" som ett självständigt ord.

Ex.

Shêmatut golugârz - "Ful som en alv" (Ful alv-som)

Nominativ: Så till sist kommer vi till det enklaste. Nominativet. Alla substantiv som inte böjs i något av de andra kasusen, böjs i Nominativ, och får inte någon ändelse alls.

Ex:

Za-uruk mat za-alba - "Orchen dödar alven" (I den här meningen är både orchen och alven i Nominativ).

Tänk på att även namn är substantiv, och kan böjas i alla Kasus.

Numerus

Singularis: Ental, uttrycks utan någon särskild ändelse.

Plural: Det finns 2 ändelser för plural: -z, som används på ord som slutar på vokal, och -i som används för ord som slutar på konsonant. Förutom dessa finns en annan ändelse som har använts av vissa. Denna är -û som man också använder på ord som slutar på konsonant.

Kollektivt plural: Man kan använda sig av ett kollektivt plural på svartiska. Ett kollektivt plural betyder allt eller alla av något (till skillnad från vanligt plural som är = många av något). ändelsen är -ûk. I svartiska ordlistor finns ofta ett självständigt ord Ûk som betyder "Alla, allt". Detta kan man förstås använda om man vill, istället för ändelsen, men man ska vara medveten om att det från början var en ändelse i Tolkiens svartiska.

Bestämd form

Det finns en bestämd form på svartiska. Denna är samma sak som "the" på engelska eller ändelserna -en, -et på svenska. Den bestämda formen är ett prefix, Za-, på svartiska.

Ex:

Burzum - "mörker"

Za-burzum - "mörkret"

Tabell över substantivets böjningsformer i svartiska.

	Singular	Plural	(Kollektivt plural)
Nominativ	ingen ändelse	-i, -z, (-û)	-ûk
Genitiv	-ob	-obi	-obûk
Dativ	-ûr	-ûri	-ûrûk
Instrumentalis	-ûgl/-ugla	-ûgli/-uglaz	-ûglûk/-uglaûk
Inessiv	-ishi	-ishiz	-ishûk
Lokativ	-ûsh	-ûshi	-ûshûk
Similativ	-ârz	-ârzi	-ârzûk

3.Verb

Infinitiv

Infinitivet av ett verb är grundformen. På svenska "att gå", "att hoppa", "att simma" etc. alltså bildar man den på svenska genom att säga att innan verbet. På svartiska sätter man en ändelse -at efter ordet.

Tempus

Tempus betyder tid, och det finns tre grundläggande former på svartiska:

Presens: Presens betecknar nutid. Alltså något man gör. ändelsen är -at, precis som infinitivet.

Imperfekt: Betecknar dåtid. Något man gjorde. ändelsen är -ul.

Futurum: Betecknar framtid. Något som man kommer att göra. Futurum kan uttryckas antingen som ett separat ord ub "ska" som sätts framför verbet, eller som en ändelse -ub.

Particip

Nu kommer vi till en av de krångligare bitarna av den svartiska grammatiken. Nämligen participen. Det finns två particip Presens och Perfekt.

Presens particip: Presens particip uttrycker något som man sysslar med just för tillfället. Exempel på svenska är:

Om jag går, så är jag gående

Particip är vanligare på engelska tex. "I'm going", "I'm swimming" eller "I'm falling". ändelsen på svartiska för presens particip är -ug.

Perfekt particip: Denna form betecknar det tillstånd som man går in i efter att man utsatts för en handling. Den svartiska ändelsen är -uga.

Ex:

Om jag dödar någon, kommer han därefter att vara död.

Om en snaga våldtar en kvinna, kommer hon sedan att vara våldtagen.

4.Adjektiv

Komparation

Det finns två sätt att böja adjektiv. Det första är det i princip enda använda, och de två böjningsmönsterna har förmodligen uppfunnits av två olika personer som inte kände till varandra.

1.

Komparativ: -am

Ex:

Burzam "Mörkare"

Superlativ: -aj

Ex:

Burzaj "Mörkast"

2.

Komparativ: -ó

Ex:

Burzó "Mörkare"

Superlativ: -um

Ex:

Burzum "mörkast"

5. Pronomen

Personliga pronomen

Personliga pronomen vållar lite av ett problem på svartiska. I orginalsvartiskan, dvs. det svarta språket i Tolkiens böcker, verkar det som om pronomen uttrycks som ändelser, varav den enda kända är -ul "dem". (sedd i bla. ordet krimpatul "binda dem". å andra sidan är pronomen i den svartiska som talas av lajvare självständiga ord.

Jag - Gur

Du - Lat

Han - Ta

Hon - Na

Det - Za

Vi - Guri

Ni - Lati

De - Tak

Här följer en tabell över alla möjliga böjningsformer av personliga pronomen:

	Nominativ	Genitiv	Dativ	Inessiv	Instumentalis	Lokativ	Similativ
Jag	Gur	Gurb	Gurûr	Gurishi	Gurûgl/-ugla	Gurûsh	Gurârz
Du	Lat	Latob	Latûr	Latishi	Latûgl/-ugla	Latûsh	Latârz
Han	Ta	Tab	Tar	Tashi	Taûgl/-ugla	Taûsh	Târz
Hon	Na	Nab	Nar	Nashi	Naûgl/-ugla	Naûsh	Nârz
Den, Det	Za	Zab	Zar	Zashi	Zaûgl/-ugla	Zaûsh	Zârz
Vi	Guri	Gurobi	Gurûri	Gurishiz	Gurûgli/-uglaz	Gurûshi	Gurârzi
Ni	Lati	Latobi	Latûri	Latishiz	Latûgli/-uglaz	Latûshi	Latârzi
De	Tak	Takob	Takûr	Takishi	Takûgl/-ugla	Takûsh	Takârzi
Vi alla	Gurûk	Gurbûk	Gurûrûk	Gurishûk	Gurûglûk	Gurûshûk	Gurârzûk
Ni alla	Latûk	Latobûk	Latûrûk	Latishûk	Latûglûk	Latûshûk	Latârzûk
De alla	Takûk	Takobûk	Takûrûk	Takishûk	Takûglûk	Takûshûk	Takârzûk

Förklaring till tabellen.

• Nominativ är de vanliga orden Jag, Du etc.
• Genitiv är samma som possessiva pronomen i svenskan Dvs. Min, Din, Hans,osv.
• Dativ är ord som åt mig, åt dig osv.
• Inessiv (i mig, i dig, osv.) är kanske rätt ovanliga, men jag har tagit med dem för att tabellen ska bli komplett.
• Lokativ (vid mig, vid dig, osv.) är kanske rätt ovanliga, men jag har tagit med dem för att tabellen ska bli komplett.
• Instrumentalis (med hjälp av mig, med hjälp av dig, osv.) är kanske rätt ovanliga, men jag har tagit med dem för att tabellen ska bli komplett.
• Similativ (som jag, som du, osv.) är kanske rätt ovanliga, men jag har tagit med dem för att tabellen ska bli komplett.

Reflexiva pronomen

Reflexiva pronomen är sådana pronomen som syftar tillbaka på ett tidigare ord i satsen, normalt sett subjektet. Exempel är: mig själv, dig själv, etc. Dessa kan givetvis böjas i alla kasus.

	Nominativ
Mig själv	Gurbgur
Dig själv	Latobgur
Sig själv (maskulinum)	Tabgur
Sig själv (femininum)	Nabgur
Sig själv (neutrum)	Zabgur
Oss själva	Gurbiguri
Er själva	Latobiguri
Sig själva	Takobguri

Demonstrativa Pronomen

Demonstrativa Pronomen pekar ut något. Ex: Den där osv. Det ord som finns på svartiska är Za som är en motsvarighet till engelskans this eller that. Ordet kan böjas i olika kasus för att få fram ord för: åt den där, I den där osv.

Interrogativa Pronomen

Dessa är frågande pronomen som tex. vad, vilken. Här är några vanliga ord:

Vad - Ur

Vilken - Zaur

Hur - Gûz

Indefinita Pronomen

De indefinita pronomina är ord som tex. några, alla osv.

Någon - Kon

Några - Koni

Alla, varje - Ûk

6. Räkneord

Grundtal

Räkneorden på svartiska är enkla:

1 - Ash

2 - Mash

3 - Nam

4 - Ruk

5 - Krak

6 - Ulm

7 - Udu

8 - Nog

9 - Krith

10 - Nuk

11 - Ulb

12 - Num

Räkneord högre än dessa uttrycks på ett lite annat sätt än på svenska. Man använder ordet Mâgh, som betyder "tiotal". Ska man säga 13 så blir det Ash mâgh agh nam "Ett tiotal och tre". Ska man säga 107, blir detta Nuk mâgh agh udu "tio tiotal och sju". På detta sätt kan man räkna upp till 129. Om det finns sätt att räkna längre än så är oklart. De flesta svartfolk nöjer sig med detta och säger därefter alla, eller många.

Följdtal

För att få fram följdtal så sätter man ändelsen -ûrz efter räkneordet. Alltså:

Ashûrz - första

Mashûrz - andra

osv.

Kasusformer för räkneord

Eftersom räkneorden är ett slags substantiv, borde de kunna böjas i olika kasus.

Ex:

Za ashûrzob = (Av den första, den förstas.)

Mashûrzishi = I den andra (Inessiv)

7.Derivativa suffix

Derivativa suffix är ändelser som man använder för att få fram nya ord av redan existerande ord. Här är några sådana ändelser:

-at - används för att få bilda verb av en stam t.ex. ghâsh "eld", ghâshat "att bränna"

-urz - Används för att bilda adjektiv ur en stam t.ex. ghâsh "eld" ghâshurz "brinnande"

-um - Används för att bilda ett substantiv ur ett adjektiv t.ex. burz "mörk" burzum "mörker".

-atâr - Används som agentsuffix eller för yrkesbeteckningar, t.ex. ush "strid" ushatâr "krigare"

8. Slutord

Givetvis behöver man inte använda all denna grammatik om man vill tala svartiska. Vill man bilda en orchklan uppmuntras istället att man väljer ut den grammatik som man vill använda, och hittar på egna ändelser och ord. Detta simulerar det faktum att svartblodens språk skiljer sig mycket från varandra, ibland så mycket att orcher från två stammar inte alls kan förstå varandra. Lajvandet som svartblod blir mycket intressantare om det finns en viss språkförbistring mellan olika klaner.