Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

Svartisk Grammatik

Grammatiken på svartiska är inte så enkel som många tror, och det finns en mängd former som är relativt okända. Detta är en sammanställning av all den grammatik som jag har kunnat hitta i olika källor. Givetvis är den på inget sätt fullständig eller allmängällande för alla svartiska dialekter. Främst därför all olika klaner oftast har sin egen version av svartiska. Men dessutom eftersom många använder svartiska som en kod för svenska, dvs. använder svensk grammatik och svartiska ord. Har ni några funderingar, så är det bara att maila till .

 


1 Ljudlära

 

I svartiskan finns ett antal ljud, de flesta är inte särskilt svåra att lära sig, eftersom de uttalas likadant som i svenska. Men sen är där några ljud som faktiskt är rätt knepiga att uttala.

Här nedanför följer en lista på alla ljud (som jag känner till) i svartiska.

 

B - Uttalas likadant som i svenska.

D - Uttalas likadant som i svenska.

F - Uttalas likadant som i svenska.

G - Uttalas likadant som i svenska.

H - Uttalas som en blandning av svenska H och J i spanska "Juan".

J - Uttalas likadant som i svenska.

K - Uttalas likadant som i svenska.

L - Uttalas nästan likadant som i svenska, fast med tungan lite längre bak i munnen.

M - Uttalas likadant som i svenska.

N - Uttalas likadant som i svenska.

P - Uttalas likadant som i svenska.

R - Uttalas som i skånska, tyska eller franska.

S - Uttalas likadant som i svenska.

T - Uttalas likadant som i svenska.

V - Uttalas likadant som i svenska.

Z - Uttalas som ett tonat S, dvs. som i engelska.

X - Okänt uttal

Q - Okänt uttal.

Ch - Som i tyskans "ach".

Th - Läspljud, som i engelskans "three".

Dh - Tonat läspljud, som engelskans "this".

Gh - Aspirerat G. Det här ljudet kan vara svårt att få fram, men försök att dra ut på svenska G, så har du det.

Kh - Ungefär som ett K med ett direkt efterföljande H. Ingen motsvarighet i svenska.

LL - Förmodligen en variant av L, som är tjockare, med tungan ännu längre bak i munnen.

Sh - Som i tyska "ich".

Zh - Tonat Sh, nästan som franska J.

 

Ja det verkar väl inte särskilt svårt , eller hur.

Här är vokalerna:

 

A - Uttalas likadant som i svenska.

E - Uttalas likadant som i svenska.

I - Uttalas likadant som i svenska.

O - Uttalas mer som svenska å.

U - Uttalas nästan som O på svenska.

 

Alla vokaler finns dessutom i långa versioner. Detta skrivs genom att sätta ett cirkumflex (^) ovanför vokalen. â, ê etc.

även de vokaler som har accenter (´) uttalas som långa.

2. Substantiv

 

Kasus

Svartiskan har 4 kasus. (Bli inte skrämd nu, det är lättare än det låter!) Ett kasus är en böjningsform av substantivet, och faktum är att vi har kasus i svenska. Genitiv och Nominativ. I tyskan har man dessutom Ackusativ och Dativ. Ett kasus kan betyda många saker, tillexempel att ordet man sätter ändelsen på äger något, eller att det är förknippat med någon preposition (på, till, under, över etc.).

 

Här följer Svartiskans Kasus:

 

Genitiv: Genitiv är samma sak som genitiv på svenska. Dvs. det uttrycker ägande. Dessutom finns i genitivet en associativ funktion. Detta betyder att man sätter genitivändelsen på ett ord om det kan associeras eller kommer av något. På ord som slutar på -a eller -o, försvinner -o- i ändelsen.

Ex:

Zaurukob nazg - "orchens ring"

Zauruki zakalob - "Orcherna från borgen" ("borgens orcher")

 

Dativ: Dativet uttrycker ett indirekt objekt i en sats. Dvs. för eller åt någon eller något. Det är skillnad på detta och tex. Uglûk u bagronk "Uglûk till dynghålan", eftersom det här syftar på at Uglûk ska förflytta sig till dynghålan.

Ex:

Snaga nârtharakat artûk za-urukûr - "Snaga ger allt guld (guld-allt) åt orchen".

 

Lokativ: Lokativet används istället för ord som "vid", "i närheten av" osv. OBS! skilj denna form från inessivet.

Ex.

Tarkgoi-ûsh - "Vid människostaden"

 

Inessiv: Detta kasus är kanske det som verkar mest ovant och märkligt för den vanlige svartblodslajvaren. Men det är i själva verket inte särskilt konstigt. Inessivet anger belägenhet. Dvs. istället för att säga tex."någonting ligger i en låda" så tar man helt enkelt bort ordet i, och sätter en ändelse på "låda" istället.

Ex:

Burzum-ishi - "I mörker" (från ringinskriptionen i Sagan om ringen)

 

Instrumentalis: även detta kasus kan te sig lite märkligt, men betecknar helt enkelt "med hjälp av". Det finns två alternativa former av denna ändelse. -ûgl och -ugla.

Ex.

Mat za-tark vargrrafûgl - "Döda människan med (hjälp av) stridsgisslet"

Mat za-tark vargrrafugla - "Döda människan med (hjälp av) stridsgisslet"

 

Similativ: Detta sparsamt använda kasus används i stället för ordet "som". Vanligen använder man dock "som" som ett självständigt ord.

Ex.

Shêmatut golugârz - "Ful som en alv" (Ful alv-som)

 

Nominativ: Så till sist kommer vi till det enklaste. Nominativet. Alla substantiv som inte böjs i något av de andra kasusen, böjs i Nominativ, och får inte någon ändelse alls.

Ex:

Za-uruk mat za-alba - "Orchen dödar alven" (I den här meningen är både orchen och alven i Nominativ).

 

Tänk på att även namn är substantiv, och kan böjas i alla Kasus.

 

Numerus

Singularis: Ental, uttrycks utan någon särskild ändelse.

Plural: Det finns 2 ändelser för plural: -z, som används på ord som slutar på vokal, och -i som används för ord som slutar på konsonant. Förutom dessa finns en annan ändelse som har använts av vissa. Denna är som man också använder på ord som slutar på konsonant.

Kollektivt plural: Man kan använda sig av ett kollektivt plural på svartiska. Ett kollektivt plural betyder allt eller alla av något (till skillnad från vanligt plural som är = många av något). ändelsen är -ûk. I svartiska ordlistor finns ofta ett självständigt ord Ûk som betyder "Alla, allt". Detta kan man förstås använda om man vill, istället för ändelsen, men man ska vara medveten om att det från början var en ändelse i Tolkiens svartiska.

 

Bestämd form

Det finns en bestämd form på svartiska. Denna är samma sak som "the" på engelska eller ändelserna -en, -et på svenska. Den bestämda formen är ett prefix, Za-, på svartiska.

Ex:

Burzum - "mörker"

Za-burzum - "mörkret"

 

Tabell över substantivets böjningsformer i svartiska.

Singular

Plural

(Kollektivt plural)

Nominativ

ingen ändelse

-i, -z, (-û)

-ûk

Genitiv

-ob

-obi

-obûk

Dativ

-ûr

-ûri

-ûrûk

Instrumentalis

-ûgl/-ugla

-ûgli/-uglaz

-ûglûk/-uglaûk

Inessiv

-ishi

-ishiz

-ishûk

Lokativ

-ûsh

-ûshi

-ûshûk

Similativ

-ârz

-ârzi

-ârzûk

3.Verb

 

Infinitiv

Infinitivet av ett verb är grundformen. På svenska "att gå", "att hoppa", "att simma" etc. alltså bildar man den på svenska genom att säga att innan verbet. På svartiska sätter man en ändelse -at efter ordet.

 

Tempus

Tempus betyder tid, och det finns tre grundläggande former på svartiska:

Presens: Presens betecknar nutid. Alltså något man gör. ändelsen är -at, precis som infinitivet.

Imperfekt: Betecknar dåtid. Något man gjorde. ändelsen är -ul.

Futurum: Betecknar framtid. Något som man kommer att göra. Futurum kan uttryckas antingen som ett separat ord ub "ska" som sätts framför verbet, eller som en ändelse -ub.

 

Particip

Nu kommer vi till en av de krångligare bitarna av den svartiska grammatiken. Nämligen participen. Det finns två particip Presens och Perfekt.

 

Presens particip: Presens particip uttrycker något som man sysslar med just för tillfället. Exempel på svenska är:

Om jag går, så är jag gående

Particip är vanligare på engelska tex. "I'm going", "I'm swimming" eller "I'm falling". ändelsen på svartiska för presens particip är -ug.

Perfekt particip: Denna form betecknar det tillstånd som man går in i efter att man utsatts för en handling. Den svartiska ändelsen är -uga.

Ex:

Om jag dödar någon, kommer han därefter att vara död.

Om en snaga våldtar en kvinna, kommer hon sedan att vara våldtagen.

4.Adjektiv

 

Komparation

Det finns två sätt att böja adjektiv. Det första är det i princip enda använda, och de två böjningsmönsterna har förmodligen uppfunnits av två olika personer som inte kände till varandra.

 

1.

Komparativ: -am

Ex:

Burzam "Mörkare"

 

Superlativ: -aj

Ex:

Burzaj "Mörkast"

 

2.

Komparativ: -ó

Ex:

Burzó "Mörkare"

 

Superlativ: -um

Ex:

Burzum "mörkast"

5. Pronomen

 

Personliga pronomen

Personliga pronomen vållar lite av ett problem på svartiska. I orginalsvartiskan, dvs. det svarta språket i Tolkiens böcker, verkar det som om pronomen uttrycks som ändelser, varav den enda kända är -ul "dem". (sedd i bla. ordet krimpatul "binda dem". å andra sidan är pronomen i den svartiska som talas av lajvare självständiga ord.

Jag - Gur

Du - Lat

Han - Ta

Hon - Na

Det - Za

Vi - Guri

Ni - Lati

De - Tak

Här följer en tabell över alla möjliga böjningsformer av personliga pronomen:

Nominativ

Genitiv

Dativ

Inessiv

Instumentalis

Lokativ

Similativ

Jag

Gur

Gurb

Gurûr

Gurishi

Gurûgl/-ugla

Gurûsh

Gurârz

Du

Lat

Latob

Latûr

Latishi

Latûgl/-ugla

Latûsh

Latârz

Han

Ta

Tab

Tar

Tashi

Taûgl/-ugla

Taûsh

Târz

Hon

Na

Nab

Nar

Nashi

Naûgl/-ugla

Naûsh

Nârz

Den, Det

Za

Zab

Zar

Zashi

Zaûgl/-ugla

Zaûsh

Zârz

Vi

Guri

Gurobi

Gurûri

Gurishiz

Gurûgli/-uglaz

Gurûshi

Gurârzi

Ni

Lati

Latobi

Latûri

Latishiz

Latûgli/-uglaz

Latûshi

Latârzi

De

Tak

Takob

Takûr

Takishi

Takûgl/-ugla

Takûsh

Takârzi

Vi alla

Gurûk

Gurbûk

Gurûrûk

Gurishûk

Gurûglûk

Gurûshûk

Gurârzûk

Ni alla

Latûk

Latobûk

Latûrûk

Latishûk

Latûglûk

Latûshûk

Latârzûk

De alla

Takûk

Takobûk

Takûrûk

Takishûk

Takûglûk

Takûshûk

Takârzûk

Förklaring till tabellen.

 

Reflexiva pronomen

Reflexiva pronomen är sådana pronomen som syftar tillbaka på ett tidigare ord i satsen, normalt sett subjektet. Exempel är: mig själv, dig själv, etc. Dessa kan givetvis böjas i alla kasus.

Nominativ

Mig själv

Gurbgur

Dig själv

Latobgur

Sig själv (maskulinum)

Tabgur

Sig själv (femininum)

Nabgur

Sig själv (neutrum)

Zabgur

Oss själva

Gurbiguri

Er själva

Latobiguri

Sig själva

Takobguri

Demonstrativa Pronomen

Demonstrativa Pronomen pekar ut något. Ex: Den där osv. Det ord som finns på svartiska är Za som är en motsvarighet till engelskans this eller that. Ordet kan böjas i olika kasus för att få fram ord för: åt den där, I den där osv.

 

Interrogativa Pronomen

Dessa är frågande pronomen som tex. vad, vilken. Här är några vanliga ord:

Vad - Ur

Vilken - Zaur

Hur - Gûz

 

Indefinita Pronomen

De indefinita pronomina är ord som tex. några, alla osv.

Någon - Kon

Några - Koni

Alla, varje - Ûk

 

6. Räkneord

 

Grundtal

Räkneorden på svartiska är enkla:

1 - Ash

2 - Mash

3 - Nam

4 - Ruk

5 - Krak

6 - Ulm

7 - Udu

8 - Nog

9 - Krith

10 - Nuk

11 - Ulb

12 - Num

 

Räkneord högre än dessa uttrycks på ett lite annat sätt än på svenska. Man använder ordet Mâgh, som betyder "tiotal". Ska man säga 13 så blir det Ash mâgh agh nam "Ett tiotal och tre". Ska man säga 107, blir detta Nuk mâgh agh udu "tio tiotal och sju". På detta sätt kan man räkna upp till 129. Om det finns sätt att räkna längre än så är oklart. De flesta svartfolk nöjer sig med detta och säger därefter alla, eller många.

 

Följdtal

För att få fram följdtal så sätter man ändelsen -ûrz efter räkneordet. Alltså:

Ashûrz - första

Mashûrz - andra

osv.

 

Kasusformer för räkneord

Eftersom räkneorden är ett slags substantiv, borde de kunna böjas i olika kasus.

Ex:

Za ashûrzob = (Av den första, den förstas.)

Mashûrzishi = I den andra (Inessiv)

 

7.Derivativa suffix

 

Derivativa suffix är ändelser som man använder för att få fram nya ord av redan existerande ord. Här är några sådana ändelser:

 

-at - används för att få bilda verb av en stam t.ex. ghâsh "eld", ghâshat "att bränna"

-urz - Används för att bilda adjektiv ur en stam t.ex. ghâsh "eld" ghâshurz "brinnande"

-um - Används för att bilda ett substantiv ur ett adjektiv t.ex. burz "mörk" burzum "mörker".

-atâr - Används som agentsuffix eller för yrkesbeteckningar, t.ex. ush "strid" ushatâr "krigare"

 

 

8. Slutord

 

Givetvis behöver man inte använda all denna grammatik om man vill tala svartiska. Vill man bilda en orchklan uppmuntras istället att man väljer ut den grammatik som man vill använda, och hittar på egna ändelser och ord. Detta simulerar det faktum att svartblodens språk skiljer sig mycket från varandra, ibland så mycket att orcher från två stammar inte alls kan förstå varandra. Lajvandet som svartblod blir mycket intressantare om det finns en viss språkförbistring mellan olika klaner.