Hackers knäcker Televerkets hemligakoder,
Kontokortsföretag luras på miljarder,
TV:s valprognoser saboteras,
Invandrarhatet svämmar över,
Z tar dig med på en resa in i datafifflarnas underbara värld

Mottagare: Fritt Forum.
Min dator ler mot mig varje morgon jag kommer in till den. Den står där på mitt skrivbord och myser i värmen bredvid elementet.
Jag klappar datorn ömt på plåthöljet och datorn skriver alldeles själv på skärmen:
-Du är rar och snäll du, Håkan.

Håkan Andersson har anledning att vara god mot sin dator. Det är en tålig maskin, som tillåter honom att samtala med andra datorer runt om i världen. Håkan sitter ofta framför skärmen och skriver inlägg i debatter, som kan läsas av var och en som har tillgång till dator, telefon och en signalomvandlare. Och märkvärdig behöver maskinen inte vara. Den enklaste hemdator från leksaksaffären Stor och Liten duger gott som inträde till en stor, snabbt växande, men okänd värld av skribenter, teknikfrälsta, ensamma hjärtan, spelgalningar, pratglada hackers och en och annan skurk...
Håkans dator i en Stockholmsförort är en liten länk i ett nätverk som omfamnar hela jorden. För några timmar sedan i natt i mörkret hade hans vänliga dator i Haninge blivit uppringd av andra datorer och utväxlat en laddning privata brev och öppna debattmöten, så kallade datakonferenser. Håkan ger några kommandon och raskar igenom nattens skörd, innan de sjuttiotal personer som använder hans dator som central börjar ringa.

I politikmötet härjar några renläriga rasister. Håkan kan deras jargong. De har länge använt nätet för att lufta sina åsikter. I teknikmötet har någon haft vänligheten att sprida ett recept på dynamit.
Och gänget som försöker lura televerket på samtalspengarna har fatt i en anställd på verket som tycks ganska nära att avslöja de svaga punkterna i AXE-systemet.

Thomas Uhrfelt i Malmö tipsar om telefonnumret man ska ringa för att låta det amerikanska telebolaget AT&T betala samtalen till USA.
Skaffa bara ett "Calling Card"-nummer och ring 020-795611, det fungerar om koden är ny!
Thomas Molander i Göteborg vill ha reda på hur man avkodar en bilstereo.och någon som kallar sig Carina Gustavsson vill veta hur man kan lagra information på ett bankomatkort. Hon lockar med odlingsråd i utbyte mot goda tips om hur man ändrar koden på kortet.
Nästa gång jag återkommer ska jag berätta hur man odlar trevliga växter. Hett vanliga växter, men rök dom inte för då blir ni lite snurriga i huvudet! Glöm inte att svara på mina problem med magnetremsan...
Håkan avslutar rundturen i det hundratal möten han håller sina användare med. Sätter datorn i läge för att svara på inkommande samtal. Snart börjar det ringa som det ringer till 5.080 likadana baser i 34 länder.
Innan Håkan lämnar tangentbordet skriver han ett inlägg till mötet"Fritt Forum":
Varje månad läggs flera hundra datorer världen över till listan över baser i hobbyisternas eget nät, Fido. Startat i USA av några entusiaster för fem år sedan.

Hur många som regelbundet använder sig av baserna är ogörligt att exakt finna ut. Men alla siffror mellan femtio och tusen
användare på varje bas är rimliga skattningar.

Lägg till att Fidonätet kan kontakta andra och "professionella" nät, Usenet, Milnet, Arpanet, Sunet, EUKOM med flera och innehavaren av den enkla hemdatorn i Sverige har en global debattarmé på flera miljoner människor att munhuggas med.
Det här är en reseskildring från datorvärldens möten och konferenser, om dess småfolk som i skydd av maskinens anonymitet konverserar med varandra. Många gånger om sådant som inte tål annat ljus än än skärmens blåbleka flimmer.

"Dom luktar, dom uppför sig inte som oss, många lever på socialbidrag som JAG får betala skatt för. Dom är till större delen socialister, så det är lätt att förstå varför den svenska socialdemokratisk? regeringen gärna vill ha hit dom. Jag skulle kunna hålla på i timmar att upprepa skäl mot invandringen."

Invandrarhetsen har hittat till de svenska diskussionsbaserna. En av de flitigare debattörerna i ämnet, författaren till inlägget ovan, träffas säkrast på Broncos Bar stunderna mellan de timslånga passen framför datorn hemma på Parkgatan i Stockholm. Han heter Lars Bertil Lundin, är 33 år gammal och gillar inte "blattar", men rasist är han bestämt inte. "Blattar" är ett ord han använder bara för att "då vet alla vilka man menar".

I sju år jobbade Lasse som chaufför på lokaltrafiken i Stockholm, nu är han anmäld arbetslös hos försäkringskassan och har tid att härja i många datorkonferenser. När vi sätter oss ner vid bordet är han nervös och rodnar generat när han föreslår en omgång öl och frågesport. Hur kan en sådan trevlig kille bli så svavelosande framför datorskärmen?
-Ska jag slå in skallen på dig, fräser han till en bordsgranne efter några starköl.

Mannen har oombedd svarat på en fråga i Trivial Pursuit.

-Farsan jobbar på svenska Siemens. Han är dirrens närmste man, fixar allt, åker till Arlanda och hämtar viktiga besök, besiktigar bilen. Tidigare hade farsan en bensinmack i Vingåker.
Lasse har tecknat en scen från livet i Vingåker, avsänd till "politikmötet" som ekas ut till ett 30-tal baser:
-Det kom ofta zigenare på 'resande fot' som tankade på den mack min farsa hade på 70-talet, och de var ena jävlar att försöka sno.
Min mammas glasögon låg på bordet utanför macken en dag när det kom en Merca med ett dussin zigenare i. Dom spred sig genast överallt, och när dom åkt var hennes glasögon borta. Håll i plånboken när ni ser en zigenare!
Lasse är en av veteranerna i Fidonätet och ser sig som ordningsvakt. Klagar när folk inte häller sig till ämnet tor mötet, rasar över debattörer som inte far iväg korrekta tecken från sina datorer.
-Det här är mitt sätt att göra min röst hörd, säger han. Jag har många åsikter och tycker om att diskutera.

Lasse B. Lundins kärva inlägg lockar andra och yngre att vädra sina fördomar.

"98,0% av zigenarna i Rinkeby bär sig åt som svin. De snor och gör livet till en plåga för andra. Jag bor nämligen i Rinkeby och det har gjort att jag aldrig kommer att tycka om zigenarpacket", instämmer Krister-Hansson Renaud, 17 är och tar påhäng i samma tonart från en bas i Göteborg under ämnesrubriken "självömkan", avsändare Claes Hedberg.

"Jag är trött på detta ständiga ömkande för judarna. Anda sedan andra världskriget har människor blundat för judens verkningar i världen.Så fort man nämner ordet "jude" kallas man för nazist (vilket lofs inte gör mig något)."

-Jag blev alldeles matt när jag läste inlägget, meddelar Claes Hedberg, 16 år, systemoperatör för basen GTS i Göteborg.
Det är inte jag som skrivit inlägget. Det är en kille i Stenungsund som kör ihop med en ungmoderat.
Någon vecka senare nås de flesta baserna i Fidonätet i Sverige av tankar inför Adolf Hitlers hundra-årsdag från pseudonymen "RaSSen".

Återigen är det basen GTS i Göteborg som står värd för utsläppet:
Som ni säkert vet fyller ju vår Führer etthundra år den tjugonde April. Mycket starkt gjort må jag säga. Det fanns ju många judar som inte blev mer än 10 sekunder, men det visar ju bara deras svaghet. Än är han inte glömd, vår stora Führer. RaSSen
-Origin: *GTS* - Gothenburgs No. 1 (TCL 2:202/302)

Det är lätt, alltför lätt tycker somliga, att gå med i en bas och skicka brev och inlägg runt Sverige - och världen. Det går Utmärkt att använda sig av falsk identitet, till dess att systemoperatören, som har hand om basen, kollat namn och adressuppgifter. Och det kan ta något dygn.

-Jag har slängt ut honom ur min bas, men han hackar in sig under andra namn. Det går inte att hindra. Och det här sista skräpet hann jag inte med att sudda.

Claes Hedberg blev med dator när han var 11 år. Han öppnade en egen bas ganska omgående. Nu är den en av mötesplatserna i det stora Fidonätet, för ett hundratal användare i åldrarna 15-50 år. Farsans företag sponsrar basen. Han är konsult hos Volvo.

Lasse B Lundin har också en egen bas, "Downtown", men den har få användare och farsan sponsrar inte. I Televerkets Videotex fanns en tid en konsumentguide med vägledning till svenska diskussionsbaser. Där varnades för den egensinnige systemoperatören på "Downtown".

När Lasse lämnar Broncos Bar är det för en fest hos sin förra tjej. Inträdeskortet är ett fredsmärke. Han visar sitt fredsmärke, som är tatuerat på armen. Det ser ut att vara gjort med en spik.

I datorkonferenserna har Lasse en helt annan märkning, en ordrad som avslutar varje inlägg:
-Origin: Sossar är ett OTYG! Otyg UTROTAR man!

"-Jag är av judisk börd. När jag läste det där ordet utrota reagerade jag starkt. Hela min familj blev utrotad. Jag har en egen
bister erfarenhet. Men jag är försiktig i min kommentar. Det är säkrast så. Det luktar lite av förkrigsstämningarna där man försökte UTROTA mindervärdiga raser. Jag är långt ifrån "sosse" men uppskattar demokratiska system....
Hej. Georg"

George Fischer kom för 28 år sedan från Budapest i Ungern. Blev chef för folktandvården i Västertorp. Nu är han 67 år och pensionerad.

-Du kan kalla mig basernas doyen. Jag är en utlänning som har liten privatkontakt med svenskar, och som pensionär har jag inte mycket att göra. Datorn är mitt instrument att pejla vad en ung generation har för åsikter.

Kanske är han åldermannen i det svenska Fidonätet. Definitivt är han inte ensam bland användarna som nått mogen ålder.
Georg Fischer är inne på sin femte dator. Han är glödande teknikintresserad och kan, förutom mötena "politik", "etik", "råsopar", "filosofiska grubblerier", "Palmemordet", "vi föräldrar," "gourmethörnan" med flera, välja mellan otaliga datakonferenser som avhandlar programmering, kommunikation, datorer och allmän teknik.

-Jag sitter varje dag upp till fyra timmar framför datorn. Hur mår din maka, brukar min fru fråga mig, skrattar tandläkare Fischer.

Telefonnätet är världens största maskin utan jämförelse. Dess ledningar och växlar når så gott som varje plats runt hela jordgloben och det är allmänt tillgängligt. Parat med Utvecklingen av allt billigare, kraftfullare och mindre persondatorer finns alla möjligheter för ett nät som står helt fritt från myndigheter, företag och organisationer. Och som på sin höjd tar betalt för självkostnaden.

För de nationella postverken utgör denna stora, datoriserade, internationella brevklubb ytterligare ett hot om förlorade marknadsandelar. Kostnaden, att skicka material runt jorden med dator är låg. Med ett snabbsändande modem (signalomvandlare) tar det mindre än en kvart att sända över texten i Bibeln till USA.
Det är inte bara skrivglada privatpersöner med hemdator som använder sig av enkla diskussionsbaser. Stora företag har, många gånger vid sidan av sina avancerade elektroniska postsystem, en bas för att öka datormognaden hos sina anställda. Ericsson, har det. Sveriges Radio har det. Gerillan på Filippinerna hat det. Finansvalparna i Stockholm har det.
De homoxexuella i Finland har det också. Deras bas heter Fobibas. När man kommer in i basen frågar den efter namn, intressen och längd. Den frågar om man gillar flickor och den frågar om man gillar killar. Är man kille och svarat ja på frågan, så utbrister basen:

NowJUSTAMINUTE..
You are a BOY who likes BOYS, Yes/No?
OK, then you have called the right box.


Basen innehåller allmäna diskussioner som vilken annan bas som helst och en del aidsinformation. Det som skiljer den från andra basar är kontaktannonser där body-buildingintresserade blomstersamlare som tycker om barn söker andra män. Och utförliga frågeformulär om läder, kedjor, piskor och liknande förväntningar på kärlekspartnern.

Kontakt och sex är välutvecklade ämnesområden i internationella databaser, hade i kommersiella system, som det franska Post- och Televerkets Minitel med fler än 4 miljoner användare och i privata baser. I Frankrike tog den statliga sexverksamheten sådan fart att regeringen införde en dryg skatt för de "sexsamtal" som abonnenterna kan föra på den lilla dataskärmen.


I Sverige har det väckt visst uppseende att Televerkets Videotex innehåller sexsidor under rubrikerna Rosa Linjen och Sexlife. Kommunikationsminister Hulter-ström uttalade sitt ogillande och Televerket lovade att sanera, men sidorna är kvar,
Underground Malmö är en välbesökt bas i Fidonätet. Den ägs av serviceingénjören Anden Norrbring, och tillhandahåller grovporr för fri avhämtning: "Lesbiska kvinnor i aktion", "Shannon är transvestit", "Två kvinnor en nazi och en hund!!" Det är några av hundratalet bilder i färg och svartvitt som erbjuds de som vill göra framför dataskärmen vad de förut gjorde med en porrtidning i handen.


- Visst fan är de äckliga, säger Anders Norrbring generat. Men någon ska ju ha sådant också. Det är ju bara plus och minus överallt här i världen. Det kvittar var du tittar, överallt är det likadant.

De flesta baserna i Fidonätet ägs av privatpersoner, några få av företag och föreningar. Ägarna är ofta män runt de trettio som gillar att fixa med teknik, men som sällan är professionella datoroperatörer. Det kostar en del i telefonavgifter, men är inte dyrare än någon annan hobby.

-Här kan jag få ut mina åsikter på ett sätt som jag inte kan annars, menade Lasse B. Lundin i vårt samtal på Broncos Bar.

Så här gör han:
Datorn får några kommandon och ringer upp en annan dator, laddad med ett databasprogram. Och får svar:
"Ange namn eller nummer:-"
"Lasse B Lundin", slår han in på sitt tangentbord
"Lösenord:-", frågar databasen.
Och Lasse skriver sitt lösenord. Hade han inte haft något skulle han han ha fått ett ganska omgående, utan någon annan prövning än en koll av riktigheten i hans namn- och adressuppgifter. För den anonyme intresserade tillhandahålls lösenordet "Nicke Nyfiken", men då går det bara att läsa andras inlägg, inte skriva egna. Väl inne i basen kan Lasse läsa alla debattinlägg och själv kommentera dem. Han kan också skicka och ta emot brev, skyddade för obehörigas insyn. För att göra det hela överskådligt är diskussionerna i basen uppdelade i olika "möten" som vart och ett behandlar ett ämne. En aktiv bas kan ha fler än hundra mötesrubriker. De flesta är öppna möten, men det finns också slutna, där tillträde beviljas av databasägaren.

Lasse B Lundin gillar "politikmötet" extra mycket och ganska snart ser han ett inlägg som är värt att besvara.

(Text 625) 88-11-06 02.13 Jörgen Hansen
Mottagare: POLITIKMÖTET
Kommentar til! 623 av Poul Schlüter
Ärende: Miljöpartiet-De nya konservativa
Om snobberi räknas in biand rot-egenskaperna så är nog 50% av moderaterna rötägg! De är inte för inte känt som "de rikas parti"...

Lasse B Lundin knattrar flyhänt iväg en replik:

(Text 631) 88-11-08* 23.18 Lazze B.(OrdBajsare)
Mottagare: POLITIKMÖTET
Kommentar till Jörgen Hansen
Ärende : Miljöpartiet-De nya konservativa
Skulle det vara nåt fel på att 'drömma om att bli rik' kanske ??
I mina skolor så har det varje gång vi haft val varit borgarna som vunnit, med klar majoritet dessutom, det kanske beror på om man går i en 'tattar'-förorts skola, eller l en riktig skola ??

Nöjd med repliken skriver Lasse ett utropstecken följt av ordet "spara". Datorn är stilla några sekunder, svarar sedan lydigt, "meddelandet är sparat". På så kort tid har textpaketet skickats iväg till "Jinges TCL", en av de frispråkigare och mer välbesökta baserna i Stockholm.
Databasprogrammet på "Jinges TCL" sorterar, numrerar och rubricerar Lasses skrivarmödor och de är nu tillgängliga för var och en som ringer upp basen och letar sig fram till "politikmötet". Spridningen är måttlig, kanske något hundratal personer ringer den dagen för att läsa färska inlägg.

Men "Jinges TCL" är med i Fidonätet och "politikmötet" skickas runt för läsning och kommentarer i en spindelväv av datorer runt om i landet redan samma natt.
Klockan 02.30 ringer "Jinges TCL" upp basen "Alley Cat" som är centraldator för Stockholmsregionen. Samma sak gör baserna "Animal Island", "Hitch Hikcrs BBS", Sveriges Radios "Live Media" och övriga fyrtiotalet baser i Stockholm. På några minuter överförs i tur och ordning data från den ena maskinen till den andra, allt medan ägaren av "Jinges TCL", Jan-Inge Flucht, disponerar natten för annan verksamhet. Uppringningen och utbytet av data sköter datorerna om alldeles på egen hand.

Sommaren 1984 jublade vännerna Tom Jennings i San Fransisco och John Madill i Baltimore. Systemet fungerade! Herrarna kunde skicka brev till varandra per dator. Ett långsamt, men fungerande program för datautbyte i ett nätverk, utanför de slutna "professionella" datornäten, och faktiskt bättre De döpte sitt nät på några få datorer och programvaran till Fido. I sin förklaring talade de om hobbyister, självkostnad och icke-kommersialism. Ett halvår senare öppnade Conny Johnsson i Karlstad den första svenska Fidobasen.

Nätet har vuxit till 5 080 baser i världen, varav 110 i Sverige.
Socialinspektör Jan-Inge Flucht är en av dem som varit med länge. Samtidigt som hans dator skickar runt inlägg och brev brukar han vara ute och jaga knarkande ungar på stan.

-Jag vill veta vad det är för artikel om databaser ni tänker skriva, säger han kompromisslöst och lutar sig tilbaka.
-Det finns alldeles för mycket respekt för myndigheter i samhället Det märker jag inte minst i mitt jobb. Det behövs mer civil olydnad, det är ingen större skada om man i databaserna diskuterar hur man ska lura en telefonväxel att bara debitera 23 öre istället för 13:23. Inte heller är det särskilt allvarligt alt förmedla hur man gör dynamit och krut.

Jan-Inge tillhör de som gärna drar igång debatter, ofta med en mild provokation i startgropen. I ett möte som han öppnat i sin egen bas och som ekas runt till flera andra skrev han följande inlägg - och fick svar:

För 4 veckor sedan var 4 narkomaner AIDS-sjuka. Idag är siffran kring 20. Kommentar? mvh Jinge

To: Aidsmötet
Subject: Straffet
Aids är straffet för att vi har syndat. Vi har beblandat oss med de orena de rasfysiologiskt mindervärdiga. Kommer inte Aids från AFRIKA»!

-Jag försöker inte ta bort inlägg jag ogillar. En systemoperatör måste ha hög toleransnivå, det är en yttrandefrihetsfråga,
menar socialinspektör Flucht.

Klockan 03.00 har alla databaser i Stockholm sänt sina elektroniska brev och debattinlägg till delregionens centrala dator *'Alley Cat". Där fördelas lokalpost och möten på rätt adressater i Stockholmsregionen och skickas ut. Men brev och möten som ska vidare runt Sverige och till utlandet sänds till "South Swedish Fido" i Malmö för sortering och utskick till centraldatorerna i landets övriga delregioner. Någon timme senare är jobbet gjort. Kvar finns det som ska ut i världen och hämtas hem till Sverige. Datorn i Malmö ringer upp ett nummer i Holland.
Proceduren upprepas, men nu i "våningen ovanför" de enskilda ländernas. Henk Wivers dator i Ede, Holland, tar emot, sorterar och skickar vidare allt som ska till och från Amerika, Asien och Australien och länderna i Europa.
Det finns möten som reser runt hela jordklotet. Mötet om programmeringsspråket "C" har deltagare från Mexiko City till Taipeh. Ett annat internationellt möte rned stor spridning heter InterUser, Där deltar Mika Restola från Helsingfors. Han ska snart åka utomlands och behöver sight-seeingförslag:
"Hi all you New Yorkers out there", skriver han. "Jag är en finsk pojke. Jag kommer inom kort att besöka New York. Skulle någon av er kunna ge mig några tips om vad man kan se och göra i New York..."

Han får svar långt söder Schweizifrån.
"I would NOT go to New York. Jag har hört att det är en väldigt farlig stad. När någon rånas på gatan si går alla andra bara förbi utan att hjälpa den stackarn! Jag stannar mycket hellre här i Kapstaden, Sydafrika där jag är i säkerhet...
Hälsningar Peter Sheldon."
Camillio Särs från Österrike gillar inte den sydafrikanska närvaron i Fido-nätet, FN;s kulturbojkott bör följas:
"Jag tycker att bojkotten mot Sydafrika ska vara total så länge som de inte tillåter alla au ha samma rättigheter. Alltså, Sydafrikanska deltagare är mot min politiska uppfattning."

Men amerikanen Frank Mallory håller inte med:
"The egg-suckers i FN kan deklarera vilken bojkott de vill; de har ändå ingen makt att gwwmdriva dem, och vi i Fido-nätet har ingen skyldighet att böja oss för dem. Jag diskuterar med vem jag vill."
Och debatten fortsätter. Boris Zeuge, holländare;
"Sydafrika tillhör det svarta folket!"
"Sedan när då?" undrar Henfc Wolsink, vit sydafrikan
"Sedan innan de vita flyttade dit!" svarar en dansk.
Ileiik Wulsink: "Vi har varit här i 400 år. Ingen nigger har rätt att tvinga iväg oss."

Alla dessa inlägg sorteras i Holland för vidare distribution. Men det som ska till USA och Australien sänder Henk Wivers inte själv. Han skickar det till Schweiz, där en kompis arbetar på ett världsomspännade företag. Genom att Utnyttja det företagets interna datornät går det gratis till kollegor i New York och Melbourne som i sin tur lägger ut det över kontinenterna, åter pi det allmänna telenätet.

Någon gång mitt i natten når alla inlägg och brev databaserna på det amerikanska fastlandet. Klockan är nu 04.00 i Sverige och Lasse B. Lundins drömmar om att bli rik har nått de morgontidiga läsarna.
Samtidigt sätter sig systemoperatören CWStoll vid sin datorskärm på amerikanska västkusten. Cliff arbetar med det stora amerikanska universitetsdatanätct Arpanet, ett nät som även går att nå från Fidonätet.
Ett par timmar tidigare har hela Cliff Stolls nät och militärens tvillingnät, Mil-net, drabbats av ett datavirus, en "mask" som med stor fart äter sig genom datorerna och hela tiden sväller och förökar sig.
Cliff Stoll skriver ett resignerat meddelande som snart når hela världen.

Hi Gang!
lt's now 3:45 AM on Wednesday 3 November 1988. Jag är trött, så tro inte på allt jag påstår... Uppenbarligen pågår det ett massivt angrepp på vårt UNIX-system just nu.
Jag har pratat med operatörer på både öst- och västkusten och jag tror att detta kommer drabba hela systemet.
This is bad news.
Virusattacken mot de amerikanska databaserna blev förstasidcsnyhet i världens tidningar. Den amerikanske studenten och hackern Robert T. Morris Jr, 23 år, hade planterat en"mask" som på några timmar slog ut större delen av ett civilt och militärt forskningsnät i USA och hotade dess förgreningar i andra världsdelar.

Roberts pappa är en välkänd expert på säkerhetssystem for datorer.

Det finns en nyanslös standardbild av hackern: en yngling i övre tonåren, krökt över tangentbordet dag som natt., sysselsatt med att bryta sig in i Pentagons datorer och knäcka stormaktens krigshemligheter. Den bilden är inte osann.

På kort tid har unga datormarodörer lyckats putsa upp meritlistan med intrång i de känsligaste system:

•Under några månader 1987 far NASA:s världsomspännande hemliga datornät för rymdforskning besök av medlemmar ur västtyska hackerligan, Chaos Computer Club. 40 000 tyska hackers jublar över bedriften. Dess förinnan hade klubben väckt glädje i hackerstugorna när medlemmar knäckte koden for interna överföringar och bokföring hos banken Hamburger Sparkasse.

•Mars 1988. En av medlemmarna slår till igen. 19-årige Steffen Wernery avslöjar att han kommit på hur man tar sig in i amerikanska Digital Equipments Vax-datorer. Han publicerar sina rön i en liten skrift som snabbt sprids. Konsekvenserna blir förödande för mängder av topphemliga datorsystem.

•Maj 1988. Amerikanska jetdriftlaboratoriet attackeras av datorinkräktare. Laboratoriet följer obemannade satelliters rymdfärder och intrånget ger de ansvariga skrämselhicka.

•Oktober 1988. Västtyska TV avslöjar att hackers använt sig av Europeiska kärnforskningscentret i Geneve för att bryta sig in i multinationella storföretags känsliga system. Skadorna kan kosta miljarder att reparera.

•Samma månad grips en 23-årig engelsman för utpressningsförsök mot världens största datorföretag. För 30000 kronor hade ynglingen erbjudit sig att berätta hur han tagit sig in företagets system. Han bekänner att han tillhör en internationell hackerliga med specialitet att ta sig in miltära system.

•November 1988. Sextusen amerikanska datorer slås ut. Virus och maskar blir samtalsämnet efter Robert T. Morris Jr:s tilltag. Det tar 1000 arbetstimmar att rensa ut viruset bar a i University of Colorados 200 datorer.

•Mars 1989. Västtysk säkerhetspolis slår till mot fyra unga hackers i en lägenhet i Hannover. I flera år har gossarna levererat
militär och vetenskaplig information till KGB. En enkel hemdator och telefon klarade tricket, när Västtyskarna tog sig in i
datorer vid den amerikanska flygbasen i Ramstein.

I Sverige spelar datorvandalerna i hackerligans gärdsgårdsserie. Än så länge och så långt man vet.... Men i televerkets Videotexsystem finns handledning. Där erbjuds användaren att roa sig med spelet "Hacker". Den intresserade lockas med den spännande sysselsättningen att bryta sig '" forsvarets hemliga datorsystem "SECRET".
Spelöppning: Du har kommit över ett telefonnummer i en diskussionsbas, nu ska du knäcka lösenordet för tillträde:
1. prova vanliga ord
2. slumpa fram ord
3. ring försvaret och försök övertala dem att lämna ut lösen
4. gör dig till vän med en anställd, som lämnar ut det

För en blivande hacker som vill gå från spel till verklighet är tipsen inte oävna.
Det hör dock till ovanligheten att Televerkets allmänna kommunikations- och databas Videotex sprider tips om hacker-dåd. Lite mjukporr i Rosa Sidorna och allsköns pemiiiigspcl tillhandahålls de yngre, i övrigt är det ekonomi- och affärsinformation som dominerar utbudet för de 18 298 abonnenterna (mars 1989).

Det är den omvända ordningen som är den vanliga. När telefonnummer sprids i diskussionsbaser handlar det for det mesta om attacker mot Televerket, "lurverket" på hackersvenska, från unga avgiftssmitare.
Du får leta upp en telefonkiosk av gamla slaget, i ett teleområde som har AXE-växol. Du trycker In 90000-knap-pen (så fort nufferbrickan vrids rings 90000 upp, så rör inte brickan). Plocka upp en nummersandare, lägg den mot luren och ring gratis!
Instruktionen från basen GTS i Göteborg är korrekt! Problemet är att hitta någon av de gamla gröna appaterna i ett område med AXE-växel. Sådana finns dock...

Följande inte alldeles oskyldiga datameddelande dök upp på skärmen under valrörelsen förra året:

Ärende: ABC-NYTTS TELEFON-UNDERSÖKNING
Att göra undersökningar per telefon hur folk ska rösta är inte att rekommendera. Det är för lätt att mygla. Jag gjorde ett program som stödde en åsikt. Det gick att rösta på samma fråga hur många gånger som helst.
Att televerkets dator kraschade fråntar jag mig allt ansvar för.

-Vi fick lyfta ut redovisningen av vår väljarbarometer på grund av ett tekniskt fel, säger-ABC Nytts chef Janne Andersson.
ABC hade i sin sändning ställt frågan "Kommer ni att rösta på miljöpartiet?" och hänvisat tittarna till två telefonummer.- ja eller nej.

-Resultatet blev orimligt. 99,1 % nej och 0,9% ja. Vi fick beskedet att datorn hade kraschat.

Janne Andersson blir betänksam när han far reda på att en yngling med en enkel programslinga påstår sig ha manipulerat undersökningen och sprutat in markeringar för ett enda svarsalternativ.

-Många TV-distrikt gjorde sådana här telefonenkäter under valrörelsen på samma sätt, flera gånger. Vi handlade i oskuld och
god tro och litade på att de som sköter sådana här undersökningar talar om vilka risker som finns.

Efter samtalet med Janne Andersson på ABC-Nytt ringer Stig Lindström, chef för teleförvaltningen på Sveriges Radio.

-Jag kan inte förbjuda er att skriva om det här. Men ni ska vara medvetna om att det skadar tilltron till alla våra telefonslussar.
Föreställningen om hackern är inte osann, men användarna i Fidonätets många baser över världen är inte hackers. Inte många av dem i all fall...

Ruggiero Gozzo är 40 år, omgift och nybliven pappa. Kör lastbil på kontorstid, Kan inte tänka sig något annat, trots ackord och låg status:
-Jag är rastlös. Visst, jag har tagit studenten, läst på högskolan, men ett sånt här jobb blev det. Man behöver inte vara dum
för det.
Nästan tre meter över vingspetsarna mäter det största modellplanet i omålad balsa som hänger i skrubben. Ruggiero jobbar två timmar om dagen med sina plan. Sex stycken är under arbete. Frimärkssamlingen ligger i träda och orkidéodlingen har han gett upp:
-Kärringen sa ifrån, men datorn fick jag behålla. För den är hennes. Han stryker av balsalimmet på sin svettiga T-shirt och re
ser sig:
-Du kan ju gissa varför min fru kallar mig Putte.
Ruggiero Gozzo är flitig skribent i många datakonferenser. Han diskuterar politik och moral, teknik och barn. Om allt med alla.
-När man talar med en människa ansikte mot ansikte finns det så många uttryckssätt, miner, gester och röstläge. Sådant finns inte vid datorskärmen, men efter ett tag går det att lära sig läsa mellan raderna. Känna vad en person egentligen säger.
-Det blir som att man talar direkt till personen man debatterar med, hans ansikte träder fram.
Gozzo är ett italienskt namn, från Sicilien. Fast släktskapet med Italien är avlägset. I en av datakonferenserna som ekas runt många baser i Sverige har Ruggiero blivit hånad för sitt ursprung, beskyllts for att inte kunna god svenska och att for signera inlägg med falskt namn. Under avsevärd tid pågick hetsen:

Ärende: Ruggiga Gåsen!
Oj, var har du lärt dig Svenska då, på nån bakgård till en Kriminalvårdsanstalt, det låter åtminstone så!

Ärende: Ruggig Galla
Se upp för "Ruggiero Gozzo"! Det är en falsk person som skriver under pseudonym.

-Redan i folkskolan blev jag trakasserad för mitt namns skull. Jag brakade ihop med gympaläraren i Engelbrekts skola och blev relegerad.
När inläggen blivit starkt invandrarfientliga, ibland uttalat rasisistiska, har många tigit still, men inte Ruggiero.
-Nä, när det blev alldeles för djävligt så kände jag att jag måste lägga mig i. Det där med zigenarna var i värsta laget.
-Men de flesta debatterna är som ekorrhjul. Det är samma gamla saker som tuggas om igen. Tills det blir någon influens utifrån, som då Arafat besökte Sverige och då kommer de välkända inläggen.

Ärende: Yassir Arafat
Senast Arafat var här så blev ju Palme skjuten strax efter, konsekvensen av det är väl att vi nu skulle bli av med Carlsson då, det är nog sant det där med att det inte finns nåt ont som Inte för nåt gott med sig...

I en taxibil, som aldrig tar körningar söder om Gamla Stan, härskar Mårten Brännström, 43 år. En kärv norrbottning i exil i Upplands Väsby. Han tecknar ett utförligt självporträtt i några mustiga inlägg i basen, Alluns Kakburk:
Jag är taxiförare och tillika taxiägare. På Norrmalm och i de norra förorterna gör våra taxikunder rätt för sig och är sällan nerpinkade och asfulla som draggen söder om Staden Mellan Broarna. Av den anledningen ser ni mig inte söder om Södermalms Torg.

Taxiägare Brännström rättar in sig i ledet hos Sjöboandans folk och meddelar politikmötets läsare:
-Utan att vilja bli betraktad som rasist hävdar jag att vi har en tillräckligt "färggrant" samhälle idag.

I kärlek och djupare livsfrågor intar Mårten en mjukare hållning mot det färggranna inslaget i Sverige:
Själv har jag tröttnat på de här albinona vi har i det här landet. Jag vill ha en asiat svart som synden, väl dresserad och lydig. Tänk att bli väckt på morgonen lite försiktigt till doften av nybryggt kaffe med en liten näve kring "trossen". O, Herre Gud, det är så man blir knäsvag bara vid tanken. ÅÅÅ, en sån känsla, att få bli omskött!!!


Mårten Brännström sammanfattar självporträttet i en träffsäker snabbskiss;
-Jag är skild.tre barn En 43-årig gubbe som lider av "modem-mani" och älskar att djäklas med stygga sossar.
Egen databas sen i går natt. Den heter Telix 3.10 Host Mode. Password: STALIN
.
-Jag bryr mig inte om Fidonätets diskussionsbaser. Där finns inga häftiga människor, säger Erik XIV, 18 och lägger ner
disketter, en tandborste och några serietidningar i sovsäcksfordralet. Han är kung i datorspelkretsar och välkänd under sin pseudonym. Knäcka kabel-TV-dekodrar, bilstereo och skoj med AXE-växlar får Fido-folket hålla på med. Erik XIV huserar i små privata baser med exklusivt tillträde. Ingen vet hur många de är.
-Jag ska till Köpenhamn på hackerparty. Vi crackar program och tävlar om vem som gjort "giftigaste demos". Alltså egna program med färger, ljud och allt.

Med chartrad buss far Erik XIV tillsammans med 50 ungdomar ur Sveriges hackerelit till en övergiven skolbyggnad strax utanför Köpenhamn. 400 hackers i åldrarna 15-40 år ska samlas från hela Europa. I all hemlighet, för i Danmark finns det klar lagstiftning och en aktiv "mjukvarupolis" med uppgift att avslöja programtjuvar.

Tolv år gammal fångades Erik XIV av datorn. Det tog bara en termin i gymnasiet innan tangentbordet i pojkrummet i Spånga vann över klassrummet. Sex timmar om dagen hänger han nu vid datorerna. Något avlönat arbete är inte att tänka på...
-Här i Sverige finns inget för mig. Jag har sökt ett jobb i England. Hos en firma som gör spelprogram, men än så länge pröjsar föräldrarna...

En hängiven hacker har ett allt överskuggande bekymmer. Pengar till telefonräkningen! Erik XIV ringer mellan kontinenterna, hämtar och lämnar program i databaser, utbyter erfarenheter med likasinnade. Baserna har hemliga telefonnummer, ingår inte i något nät.
För det är i denna datordjungelns undervegetation som intrång i känsliga datasystem och förödande virusattacker planeras och utförs, l somliga baser erbjuds fullständiga korrespondenskurser som in i minsta detalj instruerar om brott. Och här erbjuds fiffiga lösningar för den som har ont om telefonslantar.
-En kille som heter Arne Pergert, tjänsteman i Sollentuna, är nog lite sur, flinar Erik XIV. Vi har utnyttjat hans kontokortsnummer för över 100 000 kronor.

Arne Pergert är mycket riktigt sur och skakad över tilltaget.
-Det stämmer. Vi har fått hela sidor långa räkningar.
Var det mycket pengar?
-Ja, det var i alla fall mellan 10-15 000 kronor. Vi har inte räknat ihop det för vi spärrade ju kontot och minskade limiten. Min fru fick också vid ett tillfälle en uppringning med förfrågan om hon godkände en betalning på 2 500 kronor. Det gjorde hon inte.

Amerikanska hackers har mångårig rutin på att klå kontokortshavare och telefonbolag på pengar. Ett av telebolagen i USA räknar sin förlust av samtalsavgifter till 500 miljoner dollar årligen.
Generöst tillåter USA-hackers själsfränder i världen, också i Sverige, att gräva i gömmorna i sina baser, där koderna finns för avhämtning.
Erik XIV lyfter luren och slår 020-795611, numret är en direktlinje till USA från Sverige för den som vill debitera telefonsamtal på sitt kontokort.
På duktig engelska säger han "Master Card number..." och rabblar en mängd siffror. Men telefonisten nekar honom att använda koden. Han försöker igen Nu med en annan kod.
-OK, det gick vägen, det är en "Debbie M. Walkins" som betalar det här samtalet.
Så fort han får svarssignal från datorn han ringt upp i USA kopplar han in sin egen maskin och på skärmen skrivs ett vänligt meddelande ut:
Welcome To The House Of Pain
This board is supposed to be fun for everyone.so just do whatever comes natural. LUCIFER
You are allowed 8 more calls today. Your user # is 35
Ett kommando till och användarna av basen "Det smärtsamma huset" radas upp. Alla har fantasifulla pseudonymer.
-De flesta i den här basen är européer, upplyser Erik XIV. Den här är från Belgien, han är från Holland och han från Norge.
I basen hittar Erik XIV färska kontokort. Använda nummer spärras ganska fort, så lagret måste förnyas. Denna gång är han bara inne för att visa hur det går till, men på ett block i bakfickan har han kontokortsnummer så att han reder sig ett bra tag framöver.
Erik XIV kopplar ner och försöker kontakta ftågra svenska baser som distribuerar kontokortsnummer. Upptaget, hos alla, gång efter gång. Otåligt ringer han upp en kompis och frågat varför hans databas tutar upptaget så länge.
-Han var uppkopplad mot USA och skulle vara det i flera timmar. Där kommer vi inte in idag.

Men det är inte bara telefonsamtal som belastar stulna kontokortsnummer. Två dyra modem fick Arne Pergert betala.
-Vi har också beställt AMigadatOrer med en mängd tillbehör från ett företag i England. Vi uppgav Poste restante-adress.
Men dom har vi inte hämtat ut än.
Arne Pergert vet inte hur mycket hans Visakort har använts av nummertjuvarna.
-Vi anmälde ju det här till Visa som omedelbart tog hand om det.
Har ni gjort en polisanmälan?
-Vi har inte gjort det och jag vet inte om Visa gjort.det..

Erik XIV är inte rädd för att åka fast. Självsäkert förlitar han sig på att kontokortsföretagen inte har råd med en skandal. För det skulle det bli om det kom ut att varenda svensk kunde drabbas så fort de har handlat med sitt kort.
Att leta efter karbonpapper som använts i blankettset för kreditkortsinköp är näst intill en mindre industri. Papperskorgar, askfat och soppåsar länsas på de åtråvärda karbontussarna. På dem går kontonumret att läsa tydligt. Det finns affärsanställda och restaurangpersonal som drygar ut lönen med att sälja Irontokortsnummer för småpengar. Det internationella förrådet fylls ständigt på.
Svenska matematikbegåvade hackers har dessutom räknat ut hur man på kontokorts-företagen delar ut nya kontokortsnummer med utgångspunkt från de redan existerande.

Det är fortfarande upptaget hos de svenska baserna. Erik XIV ger upp och bjuder på en uppvisning i hackerligans paradgren, intrång.
Målet är Televerkets VAX-dator, där han har skapat sin egen inloggningsfil hos materielavdelningcn och är hemtam.
Han kopplar upp och kollar vilka som är inne i systemet, ändrar i några meddelanden, utan några som helst bekymmer, skummar igenom listan över program som kan hämtas för användning från VAX-datorn. och hittar ett program med namnet "Satellit". Det går inte att köra på datorn Erik XIV sitter vid, men han blir påtagligt intresserad och tänker återkomma. Loggar ut och knappar in sig i IBM:s slutna meddelandesystem i Videotex...
Med systematik och kunskap om hur de nya 020-numren (där den som blir uppringd betalar för samtalet) fördelats bland användare har han letat fram.
Erik XIV har funnit många telefonnummer för pratstunder med datorer i slutna system. Hans kunskaper i händerna på den avancerade brottsligheten kan bli katastrofala.

På skärmen kommer följande text upp.
TELEVERKETS MATERIELAVDELNING
*KIM*
MODE MA2 VAX/VMS V4.7
Username: RHM
Last Interactive login on Wednesday, 22-MAR-1989 00:23

Erik XIV Värjer sig.

-Sånt här håller alla på med. Alltså alla häftiga människor. Dom som du inte hittar i Fidonätet.
Erik XIV:s recension av folket i Fidonätet är inte helt rättvis. Visst befolkas nätet av hederliga människor med dator och intresse för gränslös, snabb och billig kommunikation. Och de är i majoritet. Men inte behöver den som vill bedra kontokortsföretagen och deras kunder vaska fram telefonnummer till underjordiska baser i USA eller dolda hackerstugor i Sverige.

Interpol BBS! Öppen 24h dygnet.
Passord vid Entry: är HACKER.

Nåja, Profil? Tja, allt som inte är helt lagligt...
Användarna hos 53 databaser i det svenska Fidonätet kunde läsa ovanstående inbjudan från en nyöppnad bas. Ring upp, skriv ordet "hacker" och ut trillar kontokortsnummer, tips om intrång och allsköns datakriminella sysselsättningar. Den som vill ligga bra till hos systemoperatören "Mr Big" uppmanas att fylla på förrådet i hans bas:
-Alla slags kreditkortsnummer(även om de inte är nya)

-Telefonnummer till olika företags datorförbindelser i Sverige
-Bra 020 nummer att ta till....utifall...
-Information om UNIX system (commands/trix/tips)
-Alla slags olagligheter (intrång, telefonbedrägerier)

En enkel hemdator, ett program, en telefon och skärmen öppnar mot hundratusentals tangentfrälsta debattörer. Natt efter natt knattrar maskinerna tåligt i världens telefonnät. Den vänliga datorn i en Stockholmsförort förtjänar visst en öm klapp av sin ägare, men också lite uppmärksamhet från dem som har till uppgift att försvara och bevaka det fria ordet. För i expressfart växer datakommunikationens ordmassor. Tillgängliga, oreglerade, utan tyglar. Nästan...
För när en yngling i Fidonärers svenska baser bjöd ut handgranater till ett pris av 500 kronor styck exploderade den församlade svenska debattarmén:

Ärende: Handgranater...
Hörru någon begränsning får de väl fan i mig vara. Inte helvete skall vi ha en armé heller!? Nä... Lägg av... Div bus med parkeringsautomater, telefoner, men sprängmedel!? Dra åt skogen!
och återförde ordningen i Fidonätet till väder och vind:

Voila! Vilket underbart väder vi har haft. Lättklädda tjejer i korta kjolar inne i stan.
Mmmmmm Det är vår, hjärtat bankar...

FOTNOT: "Username RHM" fungerar inte längre i Televerkets VAX-dator sedan man upptäckt intrånget.

Artikelförfattare: Tomas Dillén och Per Lapins
Månadstidningen Z nr 6 1989

Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!