Vi tänder lyktorna i skymningen och vilar ögat mot deras mjuka sken, tar
skydd under stockrosorna; de har vuxit sig höga nu.Deras blad skyler oss
från regnet då vi sätter oss ner runt vår lägereld,den sista före frostens tid.
Koppen vandrar från hand till hand, fylld till brädden med ångande
gyllengult, bryggd av bär från den sista skörden. För varje beröring
försvinner något av hettan, tränger in händer kylda av arbete, väcker till
liv och värmer blodet, tills vi bildar en helig cirkel av röd eld.
© Camilla Jönsson, 2004