.:1:a oktober 2003:.
Jaha, då var det ny månad. Igen. Tiden flyger fram och jag hinner inte med.
Sista dagen med skapandet idag. Imorgon börjar skolan som vanligt igen. Men först ska vi ha en utställning med det vi skapat och en seminarium där vi ska diskutera skapande. Jag har under skapandedagarna broderat tre tavlor, som jag är ganska nöjd med. Dem blev faktiskt riktigt söta!
Ikväll är det dags för kvartsfinal mot Brasilien! *grr*... Är lite putt på att matchen inte börjar förrän 22:30, eftersom man ska upp tidigt imorgon så kan man inte vara uppe och se hela matchen. Men men... Man får reda på resultatet ändå...!
Håller på och skriva det sista på min dagbok/uppsats om mitt skapande, hur jag gått till väga och vad jag upplevde när jag skapade. Det går inget vidare! Är så dålig på att skriva sånt där, när man är tvungen till det. Jag skriver ju dagbok varje dag, men det här är något helt annat. Jaja... Jag får nog ihop något till slut. Måste även skriva klart ett annat arbete... *suck*... Orkar inte!
Dessutom är solen borta idag. Jag som hade tänkt ta en långpromenad i eftermiddag och njuta av höstsolen. Men nähä, det är massa moln på himlen idag! Det har ju varit så underbart väder dem sista dagarna, dock lite för kallt på morgonen.
Mina ben känns som spagetti... Var inte ute och sprang idag, utan cyklade på motionscykeln i en timme istället. Kunde knappt stå på mina ben efteråt... Sen har jag väldigt ont i min mage. Den ständigt rivande känslan...
Sitter här med ett telefonnummer framför mig. Det är Rebeckha som hjälpt mig med det. Men jag vet inte om jag vågar ringa. Vågar jag ta upp kampen mot anorexidemonen i mitt huvud...? Vågar jag ta det allra första, och svåraste, klivet mot friheten?
Så många frågor! Det bara snurrar runt i mitt förvirrade huvud... *suckar*
Vågar jag? Orkar jag? Vill jag? Kan jag? Måste jag? Får jag?
.:2:a oktober 2003:.
Befinner mig på skolan nu. Har haft utställning och seminarium. Snart ska vi ha ännu ett seminarium och slutar inte förrän klockan 16... Och jag är redan görtrött! Kan ju i och för sig bero på att jag gick och la mig ganska sent. Kunde ju inte låta bli att titta på matchen mellan Sverige och Brasilien! Men jag orkade bara titta på första halvlek. Vilket nickmål av Viktoria Svensson! Nu är Sverige klart för semifinal i alla fall!
Ikväll är det dags för böneteamet igen. Hoppas att vi blir nog fler idag än vad vi var förra veckan...
.:3:e oktober 2003:.
Fredag igen. Skönt med helg... Synd bara att vädret är kasst och det är redan mörkt ute! Den hemskaste tiden på året kommer nu... *suck*... Längtar till julen, då blir det lite mysigare med alla ljusen som lyser upp i den mörka vinternatten.
Gud var är du? Jag klarar inte det här utan din hjälp! Jag orkar inte leva utan dig! Gud endast du kan rädda mig från mig själv. Men du är så långt borta. Dra mig närmare dig. Visa dig för mig. Kom med ditt ljus till mig, så jag kan känna att din frid råder inom mig. Gud jag ber... Amen
.:4:e oktober 2003:.
Solen skiner och det är ganska varmt ute. Träden börjar få färg och det är alldeles vindstilla ute. Det vill säga: En underbar höstdag! Var ute och sprang för en stund sen. Det var mycket skönt! Men jag fick väldigt ont i mina ögon... Solen bländade mig!
Annars är allt bara ett helvete, rent ut sagt. Känner mig så misslyckad och hatad. Hatad av mig själv, och jag känner mig hatad av alla andra i min omgivning. Är ensam, utestängd från världen.
Inget blir som jag vill. Ana bara styr och ställer. Jag är hennes lilla trasdocka. Hon kan göra vad hon vill med mig. Jag har inget att säga till om. Jag har inga krafter att kämpa mot henne heller.
Varför ska man leva? Ser ingen mening med det.
2003-10-05
.:Gud vill bo i ditt hjärta:.
Om Gud hade ett kylskåp,
skulle dina teckningar sitta där.
Om Gud hade en plånbok,
skulle ditt foto finnas i den.
Gud skickar blommor till dig varje vår
och en soluppgång varje morgon.
Närhelst du vill prata, lyssnar Han.
Han kan välja att bo var som helst i universum,
men Han vill bo i ditt hjärta.
2003-10-06
.:Sverige i VM-FINAL:.
SVERIGE I VM-FINAL!!!!!
2-1 mot Kanada!
Ja... Jag har varit uppe och sett matchen...
Nu ska jag gå och lägga mig och sova i en halvtimme till. Sen bär det av till skolan.
.:7:e oktober 2003:.
God eftermiddag!
Har precis kommit hem nu efter en fältstudiedag på Rehab i Mölndal. Ska dit imorgon också. Ska försöka skriva ner vad jag upplevt, men jag kommer ingen vart...
Sitter här och är sur på vädret. Mörka och gråa moln på himlen och det regnar. Har sprungit i ösregn flera gånger om idag så jag är alldeles blöt och frusen. Sitter här och huttrar. Ska ner och träna så jag blir lite varm!
.:8:e oktober 2003:.
Då var andra, och tyvärr den sista, fältstudiedagen över. Jag har verkligen haft en underbar och rolig period! Idag var jag och Malin (min handledare) på fyra hembesök och så var vi på hjälpmedelscentralen. På hjälpmedelscentralen fick jag vara med och prova ut en elrullstol åt en patient. Vi tog ut tre stycken olika modeller som hon skulle prova i backarna och promenadstigarna i området. Även jag fick provåka och köra dem olika rullstolarna! Det var jättekul att köra runt!! Har bara åkt i vanliga rullstolar förut. Men det var lite svårt att hantera joisticken (hur det nu stavas...?) i början. Sedan var vi hemma hos olika personer med olika hjälpmedel. Det sista besöket var hemma hos en reumatiker. Hon skulle få en rullstol. Dem var så roliga, hon och hennes make. Mycket pratsamma av sig och maken var en riktig Uppfinnar-Jocke. Han har själv byggt en trapphiss i deras hus! plus lite andra grejer. Det var kul att se alla hans uppfinningar, som han gjort för att underlätta för sin fru.
Det känns jättetråkigt att åka tillbaka till skolan imorgon.
*****
Usch. En sak hatar jag. Det är så jobbigt när folk hela tiden frågar varför man inte äter något när det är fika (inom vården är det typ fika hela tiden...) eller lunch. Jag vet aldrig vad jag ska säga. Men jag klarar helt enkelt inte av att äta när det är massa folk runt omkring. Känner mig så utstirrad och kontrollerad av dem som sitter runt omkring. Och fika vet jag inte när jag åt senast. Det klarar jag definitivt inte av! Jag är överlycklig om jag över huvud taget får i mig ett äpple när dem andra äter sin lunch. Nej. Jag vet inte vad jag ska göra. Blir så ledsen hela tiden, när folk inte förstår.
Mina armar kliar och svider. Dem är svullna och det gör ont. Det blir fler och fler sår för varje dag. Kan inte sluta! Ångesten är för stor. Snart vet jag inte vad jag gör. Jag klarar inte av den inre smärtan längre.
Vad är det för mening med att leva?
.:9:e oktober 2003:.
12:50
*GER EN SUCK ÅT LIVET*
14:57
Puh... Vilken lättnad! Trodde inte att jag skulle hinna skicka in arbetet till kursportalen innan klockan 15, men jag hann precis! Till och med några minuter till godo...
Bussen var sen i stan, kom femton minuter för sent. Till råga på allt så tog den en fasligt lång tid på sig att ta sig ut till Torslanda. Det brukar ta ca 45 minuter, men nu tog det över en timme! Det var bara att springa hem, slå på datorn och hinna skriva ner det sista innan arbetet skulle skickas in... Hade en kvart på mig! Men jag lyckades som sagt var!
Men skrivaren fungerar inte så jag kan inte skriva ut mitt egna, eller dem andras arbeten. Vi ska ha seminarium imorgon så jag måste ju ha läst igenom alla...
Nu har jag ont i magen också... stressmage antagligen...
Böneteamet ikväll, hemma hos Marina!
.:10:e oktober 2003:.
Äntligen fredag! Har just nu en liten rast mitt i seminariet. Passar på att kolla mailen och så! Ute är det inget roligt väder precis, regn och rusk... Hösten är här för att stanna. I helgen ska jag ta det lugnt och koppla bort skolarbetet, om jag nu lyckas med det vill säga... :) Imorgon ska jag hem till Tessan på hennes 18 årsfest! Kul kul kul!! Underbart att äntligen få träffa henne igen! Två veckor sen hon var hos oss senast. Saknar min vän! På söndag är det dags för VM-final!! Den får man inte missa för allt i världen! Och jag hoppas på att svenskorna kan besegra tyskorna.
Jag förstår mig inte på vissa personer. Varför står man ute i hällregnet istället för att stå under taket på en busshållplats? Är det så roligt att bli dyngsur? Är det trevligt att sitta instängd i en buss alldeles blöt i över 40 minuter? Det är för mig obegripligt. Om någon kan förklara det här för mig så vore jag mycket tacksam!
Ops... Nu börjar vi! Måste sticka!
2003-10-11
.:Kanske kommer det en tid:.
Kanske kommer det en tid
Då hon unnar sig livets goda
och inte längre tänker på mängden kalorier
hon får äta varje dag
Kanske kommer det en tid
Då hon låter bli att lyssna på rösten
i hennes huvud, som försöker få henne att tro
att hon inte duger som hon är
Kanske kommer det en tid
Då hon inte längre plågar
och skadar sig själv mer
och är lycklig för att hon lever
.:12:e oktober 2003:.
[11:40]
Jag är helt utmattad efter dagens motionsrunda. Kroppen vill inte vara med längre. Jag känner hur den blir tröttare och tröttare för varje dag som går. Skriker åt mig att jag ska ge den föda.
Ana är arg på mig. Hon skriker och vrålar. Hotar att bestraffa mig hårt. Men jag kämpar mot henne allt jag kan.
Jag är stolt över mig själv. Lyckades trotsa Ana igår. På Tessans 18-årsfest lyckades jag få i mig både grekisk sallad och en bit hallonpaj med vaniljsås. För er som inte känner mig så där jättebra så kan jag ju tala om att jag älskar hallon. Det är det underbaraste som finns! Det är så gott! Nu förstår ni nog anledningen till min mailadress... :) Ångesten gjorde sig påmind, men jag kunde hantera den. Jag var rädd och orolig hela dagen igår, för hur det skulle gå med maten och så. Tränade som en galning på förmiddagen. Det brukar det gå lättare att äta för mig om jag har tränat innan. Jag bad till Gud att han skulle vara vid min sida, ge mig styrka och hjälpa mig. Och jag kände verkligen hur han var med mig hela eftermiddagen och kvällen hemma hos Tessan. Tack gode Gud! Du är underbar, min älskade Fader!
USA tog hem bronset igår. Det var väntat. Ljungskog försvarade sitt VM-guld från förra året. Bra gjort tjejen! Sverige förlorade mot Lettland i EM-kvalet igår. Skäms på dig Allbäck för att du missade straffen. Där sprack segersviten på 25 EM- och VM-kvalmatcher utan förlust... Torslanda förlorade mot Gais med 0-2 här hemma på vallen... Men Frölunda besegrade i alla fall Modo igår med 4-2!!
Ikväll är det guldgrävardags! Jag tänker sitta bänkad framför TV:n ikväll när domaren blåser för matchstart! HEJA SVERIGE!!!
[19:50]
SVERIGE LEDER!!!! Det var ett underbart mål av Hanna Ljungberg! Ska fortsätta kolla på matchen nu och hålla mina tummar ännu hårdare...!
Heja Sverige!!!
[20:52]
Vilken dramatik! Vilken spänning! Adrenalinet flödar... Nu är det förlängning...!
2003-10-13
.:Det avgörande ljudet:.
Varje kväll
när jag lägger mig till ro
önskar jag
att det här var min sista dag
Varje kväll
när jag ber min aftonbön
ber jag
att min själ får finna ro
Varje natt
när jag gråter i min ensamhet
längtar jag
till en annan värld
Varje natt
när jag sover oroligt
drömmer jag
att mitt hjärta slutar slå
Varje morgon
när ljuset tränger på
hoppas jag
att min största önskan blivit sann
Varje morgon
när jag vaknar
lyssnar jag
efter det avgörande ljudet
Dunk dunk
Dunk dunk
Suckar
Jag lever ännu
2003-10-14 .:Ensam:.
Hon sitter i ett hörn
Rädslan får hennes lilla kropp att darra
Kylan får hennes tänder att skaka
Mörkret omsluter henne
Dimman ligger som en tjock slöja över hennes huvud
Hon sitter där
Hon är rädd
och ensam
Hon känner sig så liten och svag
Ögonen är röda och svullna
efter flera timmars gråt
Hon lyssnar på rösten som ekar i hennes huvud
”Nu är det bara du och jag kvar”
.:15:e oktober 2003:.
Åh vad skönt det var att komma hem tidigt för en gångs skull! Har inte varit hemma förrän närmare halv sex i drygt två veckor nu. Ute skiner solen och det är alldeles vindstilla. En underbar höstdag! Jag vill ut och ta en springtur, men jag har så fruktansvärt ont i min fot, eller rättare sagt under min fot. Överansträngning? Jag vet inte... Det får bli cykeln istället.
Har en del att plugga senare också. Ska börja med ett arbete nu, ett stort sådant, som ska vara inne redan nästa fredag! Hur nu det ska gå... Jaja... Alltid löser sig till ändå! Jag är ju inte ensam i alla fall, utan ska göra det med Lisa.
Trodde att jag skulle få en lugn och trivsam bussresa hem idag. Fick jag det? NEJ! Trodde verkligen inte att det skulle vara så mycket folk som åkte med bussen så här tidigt! Men ack vad fel jag hade. Bussen var knökfull och jag fick stå upp ända till torget, där jag och min syster gick av för att hon skulle köpa godis. Träffade henne nämligen på centralen. Det var tur för henne att jag slutade så här tidigt för hon hade ingen nyckel!
Jaja... Kanske ska göra något vettigt istället för att sitta här och bara svamla om allt och inget.
2003-10-16 .:Den enda jag lyssnar på:.
Hunger
Magen är tom
och skriker efter föda
Hunger
Jag lyssnar inte på dig
Törst
Halsen är torr
och ber om vätska
Törst
Jag lyssnar inte på dig
Svält
Du är den
jag tänker på dagen lång
Du är den
jag drömmer om under natten
Svält
Du är den enda jag lyssnar på
2003-10-17
.:Den stora frågan:.
Jag vet att jag vill
Jag vet att jag kan
Jag vet att jag måste
Jag vet att det går
Det är min högsta önskan
Det är min största längtan
Allt jag vill
är att bli fri från dig
Men ändå
Den stora frågan är
Vågar jag leva utan dig?
.:18:e oktober 2003:.
Då var det helg igen... Idag är det städning som gäller! Hela huset ser ut som ett bombnedslag och det måste fixas iordning. Hoppas bara att jag får lite hjälp av andra familjemedlemmar. Verkar tyvärr inte så just nu, men dem kommer kanske igång om jag börjar. Ikväll är det nattmöte i kyrkan. Hoppas att det blir ett bra möte! Ska bli kul att träffa vännerna igen!
Det känns så konstigt. Min minsta syster (hon är 12 år och är alltså 8 år yngre än mig) har fått regelbunden mens. Jag har aldrig ens haft det! Jag skulle ju varit den som fick det först, men jag är sist av alla i syskonskaran. Och jag kommer antagligen aldrig få det heller, om man ska tro på vad läkare säger. Så går det om man förstör sin kropp... Fast enligt alla andra så är mensen bara besvärlig och jobbig, så det är kanske inte så mycket att missa ändå...? Är nog lite glad för att slippa...!
Hanna = glad... :)
Låromfånget har minskat med 3 centimeter... Men jag skulle så gärna vilja veta min vikt. Jag vet på ett ungefär, men jag vill veta exakt. Men ingen våg här hemma... Den slängde mamma och pappa ut för flera år sedan...!
Hanna = P A T E T I S K
Nu vet Lisa om att jag är sjuk. Hon frågade mig igår i skolan om jag hade problem med maten. Känns ändå rätt skönt att det är någon som vet om det.
Öppna sår och blod... Vad gott det luktar egentligen...
Vart har det fina vädret tagit vägen? Typiskt nu när det är helg...
.:JAG HAR UNDERBARA VÄNNER:.
Söndag. Imon är det vardag igen, med skola och allt. Har en jobbig vecka framför mig, ett stort arbete ska in på fredag och jag och Lisa har bara börjat lite grann på det. Men det fixar sig nog. Ska nu skriva in intervjun jag gjorde med pappa på datorn.
Var i kyrkan igår kväll. Det var ett bra möte. Semias, våran nya ungdomspastor, verkar vara helt ok! Hans predikan igår var i alla fall bra. Det var underbart att träffa vännerna igen. Många av dem har saknat mig... Har inte varit inne i kyrkan på ett tag nu, har inte orkat åka in, men det kändes underbart igår!
Nu ska Hanna plugga...
******************************************
JAG HAR UNDERBARA VÄNNER!!!!!!!!!!
******************************************
Ord från Ravi...
”Puss min älskade!”
”Du vet väl om att du alltid finns i mitt hjärta, och orsaken till det? Enkelt - Det är för att jag älskar Dig!!! Puss och en stooooor kram....”
”SLUTA ALDRIG HOPPAS, SLUTA ALDRIG BE, SLUTA ALDRIG ÖNSKA, UNDER KAN JU SKE.”
”För hela världen är Du kanske bara en person. Men för en person är Du kanske hela världen. Typ för lilla mig... puss...”
*****************************************
Ord från Marina...
”Tårarna på min kind
Tårarna rinner sakta över min kind
Jag hör och jag läser om dig min vän
Jag vet att du mår dåligt
Jag vet vad du gör, för du har själv berättar det för mig
Det skär i mitt hjärta för jag känner mig så hjälplös
Finns det inget jag kan göra? Kan jag hjälpa dig på något sätt?
Jag följer dig och jag finns här för dig
Jag älskar dig så otroligt, så snälla ge inte upp
Jag ber för dig ständigt,
Ber att du ska få bli fri
att det aldrig ska komma åter
Vill ta dig i min famn och ge dig allt du behöver
Vill kunna säga att allt är över.
Var stark, var inte rädd för att överge henne
Jag finns här för dig alltid
Gud finns för dig
Du har en stor del av mitt hjärta
Jag älskar dig så oerhört min kära vän”
*****************************************
Ord från Mattias...
”Vill bara säga att du är i mina tankar och att jag ber för dig. Kan jag hjälpa dig på något annat vis, så säg gärna det till mig... Står bakom dig och vill inget annat än att stötta dig. Önskar att jag kunde gå före dig å bryta isen så att det skulle bli lättare för dig att ta striden. Hoppas du förstår vad jag menar.
Tycker om dig så mycket, kämpa vidare Hanna, min vän.
*kramizz* din vän //Mattias”
---
”Jag ber för dig, tänker inte ge upp. Ge inte upp vännen, kämpa vidare. Ta kampen och frigör dig. Lätt för mig att säga som inte vet ett dyft om vad du går igenom. Men jag vill iaf uppmuntra dig till att kämpa. Ta itu med sjukdomen framför allt annat. Se till att slå dig fri. Bryt upp med Ana, du duger precis som du är. Ana sprider lögner om dig, lyssna inte. Gud har skapat dig till den ÖGONSTEN du är. Jag finns här för dig, kram din VÄN Tias”
---
”Hanna, du vet vad du betyder för mig. Eller åtminstone så hoppas jag att du vet hur mycket.
Vill bara återigen stryka under, att vill du prata om sjukdomen, eller något annat. Så finns jag tillgänglig. Jag kan nog inte förstå och ge råd, men jag kan lyssna iaf.
Det är bara att ringa min mobil så går det alltid ordna. Allt du säger stannar hos mig om du säger något. Jag önskar att jag kunde hjälpa dig mer än vad jag gör. För jag älskar dig min vän. Du betyder så mycket. Ge inte upp,
*kram* din för evige vän, Mattias”
---
”Vill ta dig i min famn och skydda. Önskar att jag kunde hjälpa dig att bära din börda. Kämpa min vän, skulle sakna dig så mycket annars. Tycker om dig. Kram Tias”
”Ville bara säga att jag tycker om dig. Ber för dig. Håll ut. Kämpa. Ge inte upp. Hämta kraft hos Gud. Många kramar din vän Tias”
*****************************************
Ord från Tessan...
”Hej min kära vän! Saknar dig något så fruktansvärt! Kramar från dig vän för evigt!
”Älskar dig av hela mitt hjärta /Din vän för evigt”
”Ber för dig min älskade vän”
”Hej vännen! Kom ihåg att Jesus älskar dig. Kämpa på. Jag såg hur du kämpade denna helg. Tack för att du kämpar. Vi ska fixa detta tillsammans! /Din vän för evigt”
*****************************************
Ord från Rebeckha...
”Saknade dig igår! Hoppas att vi ses snart! Tycker om dig min vän! Ber för dig...”
*****************************************
Ord från Thérèse...
”Hejsan hanna! Ville bara ge dig ett bibelord från 1 kor 10:13 ”Era prövningar har inte varit övermänskliga. Gud är trofast och skall inte låta er prövas över förmåga: när han sänder prövningen visar han er också en utväg, så att ni kommer igenom den”
Jag vet att det nästan kan låta som ett hån när man har gått igenom något svårt länge.... att Gud inte låter en prövas utöver ens förmånga.......men det är sant och jag vet att du tror på det =)
Du får ta till dig löftet från Gud att han visar en utväg.....det är ett löfte från Gud till dig Hanna.....att han har en utväg för dig!! Ett annat löfte från Gud till dig Hanna är Rom 8:28 ”Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom.........
Jag ber för dig varje dag Hanna!!”
*****************************************
Ord från Maria...
”Hejsan!
Gud är med dig även om det känns som om han är långt borta.
Tänker på dig.
Ska ta med dig i mina böner. Storma den mörka kraften tillsammans.
I bibel står det att i vår svaghet blir vi starka.
”Gud ge henne kraft och styrka att klara av dagens kamp.”
Kramar om dig”
*****************************************
Min systers bön (finns på hennes sida på prayfighter)...
”snälla gud hjälp henne! hon klarar kanske snart inte mer! du vet vem jag pratar om! min kära syster!! kärew gode gud hjälp henne att sjukdommmen görsvinner jag klarar själv snart inte mer! kära gode gud!”
*****************************************
Ord från Kattis…
”Det var så längesen jag såg dig nu. Jag har saknat dig! Tycker så mycket om dig, Hanna. Jag ber för dig”
*****************************************
Ord från Victoria…
”Tycker om dig, Hanna. Bara så att du vet. Jag ber för dig”
*****************************************
Ord från Nea…
”Syrran… Jag älskar dig!”
*****************************************
Ord från Johanna...
*kommer in och kramas lite för det kan behövas ibland*
”Hej min vän... Du får inte ge upp det vet du va? Du är värdefull och unik och helt underbar! Du är värd något mycket bättre, glöm inte det! *stora kramar*”
*sänder styrkekramar och uppmuntrande tankar*
*****************************************
Ord från Rutan...
”Du otroligt söt !! älskar dig hanna! *kraaaamisar*”
”Du e helt underbar du med Hanna!! Helt underbar, hoppas du vet de med! Hur mår du i regnet? Kramar om!!”
*****************************************
Ord från Gabriella...
”Var kul att se dig idag! Sköt om dig och kämpa på! kramar gabbi”
*****************************************
Ord från Åsa...
”Kämpa på söt! Jag tror på dig! Stooora kramar.”
*****************************************
Ord från Becca...
”hej gumman! hur mår du?*undrar mkt oroligt* hoppas att allt är bra med idg! jag finns här för dig om du vill prata eller nåt. det är bara att maila, ringa, sms, ja vad som helst:) du får ha det så bra och ta hand om dig!:) *kramar om länge och hårt*// din vän för evigt, så länge du vill”
*****************************************
Asså, kan man ha bättre vänner? Tvivlar starkt på det.
Det här var bara några få ord/meningar från några av mina vänner.
Men jag tror inte att ni förstår vad ni betyder för mig! Jag kan inte beskriva… Är bara så tacksam för att ni finns! Era varma kramar ger mig kraft, ger mig mod att fortsätta kämpa. Jag klarar inte av att kämpa utan erat stöd. TACK FÖR ERA BÖNER!
Ni sprider ljus och värme i mitt hjärta.
Ni får solen att lysa fram bakom de mörka molnen.
Ni får mig att känna mig älskad.
Ni är min kraftkälla.
Ni är underbara änglar!
Jag älskar er!
.:20:e oktober 2003:.
Sitter nu på studietorget och väntar på Lisa. Här är alldeles dött...
På vägen till bussen blev jag livrädd! En bil körde förbi mig och ut ur bakrutan sticker ett stort hemskt hundhuvud ut! Och bilen kör inte långt ifrån trottoaren heller...!! Snacka om att mitt hjärta slog en volt...
.:21:a oktober 2003:.
Hanna höll på att åka på villovägar igår när hon skulle hem från skolan...
Det är ju så här att västtrafik har ju ändrat alla spårvagnslinjer (igen) och jag har lixom inte lärt mig de nya vägarna. Självklart går hoppar jag på 6:an vid sahlgrenska, eftersom den alltid har gått till centralstationen. Första gången jag åker på de nya spåren utanför Ullevi! Det var en upplevelse... :) Efter Ullevi går den inte mot centralen... då slår det mig att 6:an inte går dit längre! Är på väg mot Kortedala! Dit vill jag inte... Så jag hoppade av och gick till centralen istället. Hm... Måste nog uppdatera mig på det nya spårvagnsnätet tror jag... :)
När jag kliver av bussen och påbörjar vandringen hemåt var jag hur trött som helst. Jag gick i en dimma. Helt plötsligt ropar en röst ”Hanna” och jag blir livrädd. Var ju inte alls beredd på det! (Ni vet hur jag kan reagera och hur rädd jag blir när någon skrämmer mig...) Men det var bara Maja, min granne. Det fick mig i alla fall att
vakna ur dimman! Var hur pigg som helst resten av kvällen.
Var ute och sprang igår också. Det var svinkallt! och ganska halt av alla frusna löv...
Igår kväll åt familjen våfflor...! Jag satt inne i rummet och läste och jag kände den underbara doften av nygräddade våfflor sprida sig i hela huset... Ville så gärna äta en ynka liten våffla, det var år och dar sedan sist. Men det bidde inte något med det... Vågade inte...
Nu kommer Lisa, så nu ska vi börja arbeta...
Ha en bra dag älskade vänner! *kramar om er hårt och länge, vill inte släppa*
.:22:a oktober 2003:.
Usch, det är riktigt kallt ute. Flera minusgrader... Jag vill ha sommar och 30 grader varmt!!
Västtrafik håller på med en stor undersökning. Varenda morgon den här veckan har man blivit utfrågad på bussen. Första gången var ok, men när det är varje dag så blir det lite jobbigt! Jaja... Det får tiden att gå i alla fall!
Sitter på biblioteket och väntar på Lisa. Vi har kommit en bit på arbetet, men det är ganska mycket kvar ändå... Har i alla fall kvitterat ut vårat grupprum som vi ska ha nu på morgonen och förmiddagen.
.:23:e oktober 2003:.
Igår såg jag på debatt (hade spelat in det i tisdags) och får i ett inslag se den hemskade häxan som finns på den här jorden...! ! ! Hon var den första psykologen som jag träffade på BUP och hon var verkligen hemsk. Bytte till en annan efter bara två tre gånger... Jag vet att jag kände att jag aldrig mer ville se henne eller höra hennes röst i hela mitt liv när jag fick en annan psykolog och läkare. Hon var en mardröm och det var verkligen hemskt att se hennes fula nylle i TV-rutan! ! !
Kylan fortsätter att hålla sitt grepp om vårat lilla land... Men solen skiner i alla fall och gör att det blir lite varmare mitt på dagen... :)
Sista dagen med arbetet idag, inlämning imorgon! Vi kom en bra bit på vägen igår, och har bara lite tillägg, ändringar och justeringar att göra idag... Om inte våran handledare tycker vi ska göra något mer. *hm*... Kanske bäst att kolla mailen, ifall hon svarat och skickat några kommentarer till oss...! ! !
Torsdag idag ja... Vet inte varför men det känns som onsdag. Torsdag innebär böneteam och ikväll är det dags att vara hemma hos mig! Och huset ser fortfarande ut som ett bombnedslag... *suckar*... Att det aldrig kan det få vara rent och snyggt!
Idag gör min lilla söta vän Caroline teoriprovet. Jag ber för dig gumman! Tror att det kommer att gå alldeles utmärkt!
.:24:e oktober 2003:.
[8:55]
Hm... Varför har dem ändrat utseendet här på lunar? Ärligt talat... Jag tycker det ser gräsligt ut! Det var mycket snyggare förut! Jaja...
Caroline klarade teorin igår! Bra jobbat tjejen! Jag var hemma hos henne en sväng efter skolan. Det var underbart att träffa min älskade vän igen! Det var så längesen... ! ! ! När jag sedan gick till bussen så stötte jag på Karolina i Brunnsparken ! ! ! Hann tyvärr inte prata så länge med henne, var tvungen att hinna med bussen. Skulle ju hem och städa huset och göra iordning inför kvällen. Men innan städningen var jag ute en runda och sprang igår. På grund av kyla och blåst hade jag cyklat på motionscykeln i två dagar och jag var tvungen att komma ut i den friska luften!
Jag hann faktiskt få huset ganska snyggt innan teamet kom. Vi hade en trevlig samling.
Nu ska jag snart iväg till skolan. Inlämning av arbetet och sedan är det granskning av några andras arbete som gäller. Vi ska ha stora seminarium nästa vecka...
[16:23]
Sitter nu hemma hos Ravi. Vi har tittat på film, den Beck-filmen som gick i söndags... Den var bra, men det brukar dem ju vara...! Ska snart ta bussen hem och Ravi ska iväg och ha gympa med dem små barnen! Blir en lugn kväll hemma, bara jag, pappa och Karoline hemma. Mamma ska bort på 40-årskalas och Linnea ska väl in till kyrkan. Jag orkar inte åka in, men jag skulle vilja. Det blir Mölnlycke och 4U imon kväll istället. Vänner som övertalar en att jag måste komma... Men jag tror att jag behöver komma ut. Det kändes underbart på nattmötet förra helgen, så jag hoppas att det blir lika bra den här helgen. Har dragit med mig Caroline och Karolina imon med.
Jaja... Nu ska vi gå... Hoppas att ni får en underbar kväll mina älskade vänner!! Ta hand om er! Jag tänker mycket på er och ber för er!
.:25:e oktober 2003:.
Dripp dropp. Dripp dropp.
Blodet rinner...
Varje dag är känslan att avsluta det här så kallade livet mycket stark. Kniven ligger där och blänker i handen och bara väntar på att få skära igenom huden. Ett snitt, sen ännu ett... Snart är det inget kvar av armarna, de är bara fulla av sår och ärr.
Är så oerhört trött! Det var verkligen tungt att ta sig runt den en mil långa slingan... Men det gick, och det tog inte längre tid än det brukar... *mysko*...
Nu mår jag illa, har blodsmak i munnen och jag har haft svimkänslor... Känns som att jag ska svimma hela tiden och allt bara snurrar runt... Inte så bra kanske...
Nähä... Det var inget 4U ikväll... Pratade med Marina nyss och hon sa att det skulle vara 4U ikväll men att det nu är ändrat och är bara var fjärde vecka... Jaja... Inget att göra något åt! Måste bara ringa Karolina och Caroline och säga att det inte blir något Mölnlycke ikväll...
*kramar om mina älskade änglar hårt och länge, vill inte släppa*
.:26:e oktober 2003:.
”Han är min glädje. Han är min sång. Honom jag prisar livsdagen lång...”
Gudskelov på TV:n...
Va gött det är med en timme extra på morgonen!!
Jag och Caroline var hemma hos Karolina igår kväll. Det var en riktigt trevlig och mysig kväll tillsammans med de två underbaraste personerna på den här jorden! Tack! Vi tittade på ”Släkten är värst”, och den var verkligen rolig! Är lite sur på mig själv att jag inte tänkte på att spela in den... Men den kommer väl på tv nån mer gång...!
Har nu läst ut ”Bridget Jones dagbok”... Den är ju riktigt rolig!
Ska iväg till kyrkan snart... Ungdomskören ska sjunga och våran nya ungdomspastor ska predika... Hoppas att det blir ett bra möte! Efteråt ska jag, Linnea och pappa till Backaplan och kolla på stereo till Linnea och en ny TV till mig...!
.:27:e oktober 2003:.
--> Den kvävande gråten <--
En kall hand smeker min nacke
Känner kylans vins komma allt närmare
Kurar ihop mig i ett hörn
Gör mig så liten som möjligt
Rädsla
Skräck
Ljuset försvinner allt mer och mer
Känner hur jag försvinner in bland skuggorna,
in i den värld som saknar ljus
Mörkret drar mig med sig
Dem sylvassa klorna skär in i min hud
Rädsla
Smärta
Han skär sönder mig
Ger sig inte förrän det bara är små pusselbitar kvar av mig
Det gör ont
Ensamheten smärtar inuti
Gråten kommer
Lägger sig som en tjock klump i min hals
Rädsla
Gråten kväver mig
Jag är förlorad
.:28:e oktober 2003:.
--> Jag vill vara en fjäder <--
Jag vill vara
en fjäder
Så liten
och lätt
Jag vill vara
en fjäder
Flyga omkring
i vindens dans
Känna frihet
Inga krav
Inga måsten
Jag vill vara
en fjäder
Bara flyga runt
i Ingenstanns
2003-10-29
.:Fem år av sorg och saknad:.
Tänk att det redan har gått fem år. Fem år sedan du och jag skulle gått på fest tillsammans, som jag till slut inte följde med på. Det är fem år sedan vi sågs. Fem år sedan jag såg ditt vackra leende. Fem år sedan jag hörde din röst. Fem år sedan jag fick en härligt varm och go kram från dig. Fem år sedan elden och röken tog ditt liv. Fem år av sorg och saknad.
Tårar rinner nerför mina kinder när jag tänker på dig. Du var en underbar vän. Den bästa vännen man kunde ha. Den bästa vännen jag någonsin haft. Jag saknar dig så!
Min älskade vän, Du finns alltid i mitt hjärta!
R.I.P.
(Glöm aldrig brandkatastrofen på Backaplan natten mellan 29-30 oktober 1998)
.:30:e oktober 2003:.
Vet du vad det bästa med hösten är...??
Jo.
Det är den härliga känslan att pulsa omkring och sparka i de stora lövhögarna...!!
.:31:a oktober 2003:.
Då var tio poäng avklarade! Bara 110 kvar... På måndag börjar en ny kurs, psykologi. Jag tycker det är roligt med psykologi, så jag ser fram emot de kommande 10 veckorna!
Igår kväll gick jag, Tessan och Nea med i fackeltåget från Gustav Adolfs Torg till Backaplan. Det kändes lite underligt att gå på spårvagnspåren och sedan mitt i gatan... (annars går man ju på gångbanan!) När vi kom över bron och till Backaplan la vi först en vacker ros på minnesplatsen och sedan gick vi in och kollade i brandlokalen. Va vackert de har gjort iordning där inne! Sedan var det dags för minnesstuden. Den var en mycket fin, trots att det regnade.
Jag är glad att jag gick dit. Det kändes skönt. Ett stort tack till Tessan och Nea för att ni ville följa med! Det betyder mycket för mig. Ni är underbara! Jag älskar er!
Fick senare på kvällen sms från Tessan. Hon såg på nyheterna och vi var med...!!! :)
---> Några dikter skriva under oktober <---
.:Du gör ont:.
Du gör ont
Du smärtar inuti mig
Du är elak och ond
alldeles för ofta
Men trots att jag hatar
att du tagit din boning
i min själ
vill jag inte släppa dig
för jag älskar dig
Jag begär inte
att ni ska förstå...
.:Paradiset:.
Sitter fast i leran
Den eviga leran
Jag försöker ta mig upp på fast mark
Men det är för svårt
Leran har ett hårt grepp om mina fötter
Krafterna sviker
Simmar omkring i träsket
Det ändlösa träsket
Försöker ta mig upp till ytan
Men det är för jobbigt
Träsket drar mig tillbaka
Strykan är borta
Är fångad i en djup grop
Den mörka gropen
Försöker klättra uppåt
Men det är för brant
Faller hela tiden tillbaka
Är helt utmattad
Är fängslad bakom taggbuskarna
De snåriga taggbuskarna
Försöker hitta en utväg
Men det gör så ont
Taggarna smärtar
Vågar inte fortsätta
Jag vet att
Utanför leran
Ovan träsket
Ovanför gropen
Bakom taggbuskarna
Där finns ett vackert paradis
Ett paradis
Utan ångest
Utan rädsla
Utan oro
Ett paradis
kallat livet
Men för att komma till paradiset
måste leran lossna från mina fötter
och jag måste nå träskets strand
Jag måste klättra uppför gropens branta väggar
och ta mig över de vassa taggbuskarna
Det är en svår
lång och krokig väg
Men för varje steg jag tar
kommer jag allt närmare mitt mål
Paradiset
.:Flickan:.
Flickan får alltid så ont i magen
Hon sitter och petar i sin mat
Försöker att vara glad
Men alla vet
att leendet
bara är en fasad för hennes inre
Flickans tankar är ett enda trassel
Hon är en mästare
på att förneka sin sjukdom
både för sig själv
och hennes vänner
Alla är arga på flickan
Hon ser inte vad hon gör med sig själv
Den kropp hon en gång hade
har tynat bort och dött
Allting som en gång var hon
har blivit en skugga av den forna flickan
Flickans armar
har blivit ett bleknande skelett
Flickans ögon
växer snart ur ansiktet
Flickans skratt
har vissnat bort
Precis som blommorna om hösten
Flickans vänner
vill vara hennes kraftkälla
så hon orkar bli sitt forna jag igen
De vill hålla hennes händer
på den svåra vägen
tillbaka
De vill bevisa för flickan
att hon inte behöver Ana
för att orka leva