Frankofoni
Résumé en français
Översättning på Svenska
Frankofoni på
Svenska, URL:
http://www.angelfire.com/film/118/Frankofoni.html
Se även
Francophonie på Franska:
http://www.angelfire.com/film/118/franco.html
Résumé, synopsis och översikt av
innehållet:
Frankofoni,
ett begrep myntat av Onésime Reclus,
(service militaire au
1er Régiment de
Zouaves en Algérie,
1857-1860)
Texte de / Text av Pierre André Thibault,
(service militaire au
9ème Batailllon de
Zouaves à Alger,
2ème et 4ème Compagnie (photos), 1960-1962)
Resumé, synopsis,
aperçu
du contenu:
Histoire de la Francophonie et apparition progressive
dans
les cultures françaises des concepts de
francophone et
francophonie depuis leur créateur Onésime Reclus
au XIX
ème siècle.
Bilan des 2 dernières
générations
d’observations et d’
expériences familiales, personnelles, et
professionnelles
dans 12
espaces linguistiques communs et périphériques
à la Francophonie, ainsi que dans les pays en
faisant
formellement partie. Voir une liste et analyse de ces pays
en page 2.
Éléments de société, et champs culturels
primordiaux au
“management” du développement économique et humain
en Francophonie et ses alentours.
Future des contacts Francophonie - Espaces Linguistiques
environnants et économiquement
primordiaux les uns aux
autres. Exemples de secteurs de pointe ou spéciaux.
L’ avenir de la Francophonie est surtout multilingue.
Dans moins d’une génération, un demi-milliard
de chinois parlent aussi l’anglais, soit,
devant
les Indes, l’un des deux plus grands pays
anglophones du monde.
Si les francophones le sont aussi, comme au Canada,
alors ils sauveront la Francophonie de
l’isolement,
sinon ils sombreront dans un particularisme
francophone étriqué.
L’anglais dès la maternelle, en même temps
que
l’enseignement du français
dans le monde,
et au choix, l’allemand, l’espagnol, le
brésilien,
le chinois…, et bien d’autres langues
encore,
la musique, les maths, les sciences, la
biologie,
l’informatique, la programmation, la cuisine,
l’expression artistique sous ses différentes formes,
la gym, le sport … !
Voir des exemples avec de nombreux documents
ci-dessous (toujours dûment
référencés
avec
dates, sources, auteurs, et
liens internet).
D’autres choix personnels peuvent être
sélectionnés et
modifiés à volonté;ils peuvent même être
envoyés ici.
Les
mentions et liens sur fond bleu-clair
comme
ici, et correspondent aux indications et
conseils du professeur du Cours de Français,
Fr 7,5 - VT 2011, de
l’Université de
Jönköping, Suède.
pour tous contacts
et informations concernant cette page:
Traduction de ce résumé en Suédois,
översättning på svenska.
Frankofonis Historia och gradvis
uppkommande av
”frankofon” och ”frankofoni” som begrep i
franska
kulturer efter dess skaparen Onésime Reclus
på 1800-talet.
Summan av observationer från de 2 senaste generationerna
och samhällskunskapsfakta av
familjeerfarenheter,
samt personliga och yrkeserfarenheter i 12
gemensamma
lingvistiska områden som omger Frankofonin, samt i länder
som formellt tillhör den.
Se en lista
och analys av dessa länder på sidan
2.
Samhällskunskapsfakta och kulturella områden
som är vitala för
”management” av den ekonomiska och mänskliga utvecklingen
inom Frankofonin
och dess omgivning.
Framtiden för kontakterna mellan Frankofonin
och omgivande
lingvistiska områden som är vitala för
varandra. Exempel på
spets-brancher och specialområden.
Frankofonisk framtid är framförallt mångspråkig.
Under mindre än en generation talar en halv
miljard kineser även
engelska, dvs, före Indien, ett av de två
störst engelsktalande
länder i världen.
Om francofonerna även är engelsktalande, som i Kanada,
då kommer de att rädda Frankofonin från att bli isolerat,
annars kommer det att gå under i en
frankofonisk begränsad
enksilldhet.
Engelska i småskolan, samtidigt som
undervisningen
av franska i världen, och som tillval,
tyska, spanska, brasilianska, kinesiska…,
med flera andra språk, musik, matte,
naturvetenskapliga ämnen,
biologi, data, programmering, matlagning, konstnärliga
verksamheter under olika former, gym, sport m.m.!
Se nedan några exempel med
många dokument, (alltid med
vederbörliga referenser,
datum, källor, författare, och
internet
länkar).
Personliga val kan göras och ändras enligt
önskemål, och t.o.m.
skickas hit:
Referenser och länkar på ljusblå bakgrund
motsvarar indikationer
och råd från läraren i Franska på kursen Fr
7,5 – VT 2011 vid
Högskolan i
Jönköping, Sverige.
http://www.angelfire.com/film/118/franco.html
Frankofoni på den svenska
google:
Exempel
på Svenska, om Frankofoni.
Se
speciellt:
http://www.neoskosmos2010.com/2010/04/om-frankofoni.html
20
April 2010
Av Göran Dahlgren på Neos Komos
En blogg för kultur, politik, filosofi, vetenskap och religion.
Ännu helt på försöksstadiet! Politiskt och religiöst obunden.
Vi publicerar gärna kommentarer med namn, men inga anonyma inlägg!
Redaktion: Jan Damlin, Göran Dahlgren, Cecilia Viklund, Eva Persson, Ulf Levin.
Uppsala, Sweden
Vi är en grupp entusiaster som har startat den här bloggen.
Är du intresserad av att publicera ett inlägg på bloggen kontakta oss på neoskosmos2010@gmail.com
Det anses ha varit en
geograf vid namn Onésime
Reclus som myntade begreppet frankofoni. Han hade begrundat Frankrikes erövringar
i världen och tyckte att det intressanta inte var det erövrade territoriets
omfattning utan antalet människor som talade eller skulle tala franska. Denna
franskspråkighet var en global företeelse tyckte han och döpte den till frankofoni.
Kring 1960, när det franska
imperiet rasat samman togs namnet till heders igen. Kolonierna skulle bli fria
men de förenades av att de alla var präglade av det franska kulturmönstret, det
franska språket. Under sextiotalets gång kände de franska diplomaterna stolthet
när de afrikanska ledarna uttryckte sig på franska på världsarenan. Fransmännen
insåg att det franska språket kunde vara en nyckel till framgång. De utarbetade
en språkpolitik. Franskan som tidigare varit det ledande språket i Europa var
inte slut. Den skulle försvaras och om möjligt spridas. Så under sjuttiotalet
blev frankofonin officiell politik och etablerad institutionellt.
Frankofonin befäste sin ställning institutionellt allt mer och framstod kring
1975 som en succé. Opposition saknades och andra franskspråkiga länder ville
samverka, även de afrikanska. Senghor, den senegalesiske presidenten och
tillika framstående poet blev frontfigur. Vänsterman, kulturpersonlighet,
ingift i den franska aristokratin och grundare av en filosofisk inriktning
kallad ”négritude” var han helt utan fiender, åtminstone i Frankrike. Saken tycktes
självklar: négritude hävdade den svartes värde och frankofonin det franska
språkets. Biståndsarbetare, kulturvänner, franska nationalister, alla stämde in
i Senghors lovsång över den franska kulturen och dess plats i världen.
Sedan dess har frankofonin vuxit betydligt, och är nu en organisation kallad ”Organisation Internationale de la Francophonie” och omfattar 57
länder i världen. Budgeten ligger på flera miljarder kronor per år. Vartannat
år hålls toppmöten och det organiseras en myriad evenemang, festivaler,
tävlingar etc. Det är en kulturpolitik som är ambitiös och den försöker vara
närvarande på alla kontinenter och i så många länder som möjligt.
Frankofonin är i sin retorik en språkpolitik, den främjar först och främst det
franska språket. Utmaningarna är många. Engelskan är den främsta, men även
andra språk konkurrerar , t.ex. arabiskan, eller de afrikanska språken i de
gamla kolonierna. Termer som dialog med andra kulturer, möten, är viktiga när
kulturpolitiska projekt utformas. Ofta spelar Frankrike på den dominans det
engelska språket och kulturen har. Det måste finnas en plats för andra kulturer
i världen tycket fransmännen och förslag till samarbete med andra kulturer än
USA och engelskspråkiga länder blir då ett alternativ. Därför anordnas inte
bara kulturella evenemang med franskspråkiga artister, musiker, författare,
filmare utan även med andra av annan härkomst. Denna pluralism är ett öppet val
och något som betonas i politiken.
Via olika satsningar på t.ex. skolor, universitet, kulturcentra, bibliotek, TV,
radio och franska internetsajter försöker Frankrike gynna det franska språket
och behålla inflytande i dessa länder. Detta är givetvis en stor ansats och
därför finns det oändligt mycket att göra och Frankrike försöker ofta. Det säger
sig vara det andra språket i världen, inte i antalet människor som talar det
utan när det gäller spridning.
Det finns enligt min mening flera nyckelområden geografiskt och strategiskt.
Först och främst Afrika där Frankrike har ett stort inflytande i 31 forna
kolonier. Här tycks frankofonin vara viktig i kampen mot inhemska kulturer och
inflytande från andra stormakter, däribland Kina som vunnit insteg på senare
år. Ett land som Kameroun har t ex en stor andel av befolkningen som är
engelsktalande. Denna minoritet förtrycks systematiskt. Algeriet försökte i
många år föra en kamp för att främja arabiska men utan större framgång. Man
försöker också vidga sitt inflytande och arbeta i andra länder utanför sin
direkta inflytelsesfär t ex i de gamla portugisiska kolonierna.
En annan region av vikt är Québec som symboliserar kampen mot engelskan. I
minoritet i ett hav av engelsktalande både i Kanada och på den nordamerikanska
kontinenten är Québec en region som symboliserar franskans plats i världen och
framstår som en legitim uppstickare, sådan frankofonin vill att den ska ses.
Förtrycket av minoriteter i de afrikanska länderna göms bakom en fasad av en
till synes rättmätig kamp mot en övermäktig, dominant kultur - den
”anglosaxiska”. Frankofoni med dess kulturella inriktning verkar mer acceptabel
än de genomkorrupta relationer som annars präglar Frankrikes närvaro i de gamla
afrikanska kolonierna. Något som frankofonin aldrig talar om är olja, fosfat,
uran och alla andra råvaror som franska företag utvinner för en billig avgift.
Ändå är det den verkligheten som drabbar den afrikanska kontinenten. I utbyte
mot några kulturfestivaler, skivkontrakt och litteraturtävlingar skänker de
afrikanska diktatorerna bort ländernas naturtillgångar.
Frankofonin har ett således ett
dubbelt ansikte: gentemot den engelskspråkande dominansen i Québec framstår den
som en legitim motmakt, i förhållande till konkurrenter i Afrika är den ett
viktigt maktinstrument som verkar för vidmakthållet inflytande kulturellt,
ekonomiskt och strategiskt.
Tillbaka
till sidan Francophonie på Franska:
http://www.angelfire.com/film/118/franco.html
