Bulimi

Hetsätningssjukdomen, bulimia nervosa, är nära relaterad till anorexia nervosa. Många av de psykiska symtomen är lika. Trots detta är det viktigt att man skiljer dessa tillstånd åt, då behandlingen är olika.

Vad är hetsätning?
Hetsätning yttrar sig som ett tvång att äta stora mängder mat, ofta på ganska kort tid. Det händer också att man äter nästan utan uppehåll i en eller flera dagar. Efter själva hetsätningen försöker man vanligen göra sig av med det man ätit, eftersom det är mycket ångestväckande att behålla maten.

Det är därför vanligt att man kräks, som regel i direkt anslutning till själva hetsätningen. En del hetsätare använder även stora doser laxermedel för att snabbt tömma tarmen som ett alternativ eller komplement till kräkningarna. Om man inte kan göra sig av med maten direkt, försöker man istället fasta eller hålla en sträng diet för att i efterhand kompensera för hetsätningen. Det är också vanligt att man motionerar kraftigt för att "göra av med" maten.

Tvånget att hetsäta är oerhört starkt och upplevs som helt omöjligt att motstå, trots att man försöker. De ständiga misslyckandena följs av depressionsperioder och självmordstankar. I en del fall leder detta till självmordsförsök eller fullbordade självmord.

Hetsätningsattacken
Hetsätningen sker ofta i avgränsade episoder, som man brukar kalla för hetsätningsattacker. Ibland kan hetsätningsattacken komma plötsligt, utan förvarning eller utlösande orsak. Men det är vanligare att hetsätningen är mer eller mindre planerad. Ofta känner man på sig att en hetsätningsattack är på väg, så att man kan förbereda hetsätningen genom att skaffa lämplig mat.

De flesta som hetsäter brukar försöka skaffa speciell mat till hetsätningen. Det är ofta sådan kaloririk mat som man annars undviker. Kakor, kaffebröd, godis, glass, spagetti och mjukt bröd är vanlig hetsätningsmat. Det förekommer även att man äter jätteportioner av vanliga maträtter, ofta färdiglagat, då man sällan hinner med att laga till något själv. Det är inte heller ovanligt att man i brist på annat rör ihop en gröt av socker, matfett och mjöl som man sedan vräker i sig.

Matmängderna kan bli stora. I undersökningar har man funnit att de flesta hetsätare får i sig mellan 2000 och 3000 kcal vid varje hetsätningstillfälle. I enstaka fall har matmängderna uppgått till nästan 10 000 kcal. Matkostnaderna blir stora och orsakar ofta ekonomiska problem.



Ur en patients dagbok:
Det började med en tallrik youghurt, sedan en hel liter. Sedan 3 fullkornsbröd, kaffe, massor med rån, 5 eller 6 kakor, en halv sockerkaka, ett glas mjölk, en banan, 3 paket glass, té, hårt bröd, skorpor, massor med spagetti. Sedan sov jag hela natten. - Nej, innan spagettin spydde jag, sedan sov jag.

Vaknade och var lugn, åt i alla fall 3 eller 4 smörgåsar och kaffe. Sedan ville jag ha mera. Då tog jag glass, sedan spydde jag. Vilade en stund och ringde jobbet och sa att jag var sjuk. Rusade iväg och handlade, 145:50.

Åt ett paket rån, en tallrik filmjölk, 6 skorpor med ost och smör. Fortsatte sedan med en stor chokladkaka, kaffe, 3 ostmackor, en stor påse hallonbåtar, 29 Leo-piller (laxermedel), kaffe med gifflar, en glassbakelse, 2 gifflar. Gifflarna doppade jag i äppelmos. Massor med vatten, spydde.

En apelsin, 2 tunnbröd, 2 ägg, dill, purjolök, kaviar, en kycklingschnitzel med massor med hamburgerdressing på. Sedan bakade jag en kaka på 4 dl havregryn, 11/2 dl socker, mjölk, sirap och 100 g smör. Drack kaffe och åt den, men den var så fet att jag inte kunde få i mig hela.

Telefonen ringer men jag orkar inte svara. Kan ingen hjälpa mig? Jag gör vad som helst, bara jag får hjälp. Jag orkar inte leva på det här viset!"

Många beskriver att de är i en sorts dimma under själva hetsätningen. Det är som en annan verklighet, där bara maten existerar, inget annat. För en del rör det sig närmast om ett förändrat medvetandetillstånd av tranceliknande slag. En flicka upplevde det som att hon blev en helt annan person: "ett vilddjur som skulle kunna göra vad som helst för att få äta, jag skulle kunna gå över lik".

Innan själva ätandet börjar känner sig många oroliga och rastlösa. Man kan kallsvettas, känna sig skakig och ha hjärtklappning. En del kan känna sig närmast exalterade, andra kraftigt ångestfyllda.

När själva ätandet börjar mår man ofta bättre. En del tycker att det är gott och härligt att äta till en början, men dessa positiva känslor försvinner ofta när man äter mer och mer, utan att kunna sluta.

När hetsätningen är över mår man som regel fruktansvärt dåligt, både psykiskt och kroppsligt. Man föraktar sig själv, känner sig äcklad och illamående, ledsen och ångestfylld. Det är mycket vanligt att man får självmordstankar. Samtidigt känner man sig helt utmattad rent kroppsligt. Magen och halsen värker efter ätandet och kräkningarna. Yrsel och svimningskänslor är vanliga, likaså kramper och smärtor i musklerna.

Ensamhet
Vanligast är att man hetsäter när man är ensam i sin egen bostad, men ibland inträffar det också vid andra tillfällen. Det kan vara på arbetet, borta på fest eller i andra sammanhang där det finns tillgång till mat. Det händer också att man gått ut på konditori eller restaurang för att hetsäta. Då har man gått från ställe till ställe för att inte väcka uppmärksamhet.

När hetsätningsattacken kommer, ställer hetsätaren in alla andra evenemang. Maten går före nästan allt annat. Man sjukanmäler sig till arbetet, ringer återbud till vänner, eller uteblir helt enkelt från överenskomna träffar utan att höra av sig. Hetsätningen gör det svårt att leva ett normalt liv.

Förhållandet till mat och vikt
Hetsätarens problem med maten är inte begränsat till själva hetsätningsattackerna. Mellan hetsätningarna äter bulimikern på ett anorektiskt sätt eller kanske fastar. Hunger- och mättnadskänslorna är i regel satta ur spel och det är svårt att avgöra hur mycket man ska äta. Att äta för mycket ger ångest och utlöser ofta en hetsätningsattack.

Hetsätaren lever i en ständig konflikt med maten, i valet mellan att äta och att svälta. Det är en konflikt och en kamp som leder till återkommande nederlag i form av hetsätningsattacker.

Bakom matångesten ligger en annan känsla, rädslan för att bli tjock. Även vid bulimia nervosa är viktfobi ett dominerande symtom. Den som lider av hetsätning är nästan alltid bokstavligen livrädd för att gå upp i vikt., trots att man oftast är normalviktig. En viktökning på ett kilo skulle för de flesta hetsätare kännas som en katastrof.

Vid fetma, obesitas, förekommer som regel överätning av olika slag. Det rör sig ofta om ett överätande utan den tvångsmässighet som utmärker bulimia nervosa. Man finner inte heller den intensiva rädslan för viktökning, viktfobin, hos dessa överviktiga.

Hos c:a 30% av de som lider av svår övervikt är dock övervikten orsakad av hetsätning. Det rör sig då om ett tvångsmässigt ätande som man helt saknar kontroll över, samtidigt som man är livrädd för att gå upp i vikt. Då man inte klarar av att motverka hetsätningen tillräckligt effektivt, utvecklar man successivt en tilltagande övervikt. Man har nu särskilda diagnostiska kriterier för detta syndrom som kallas för binge eating disorder. På svenska används numera beteckningen hetsätningsstörning för detta syndrom.