Djupt nere i Dor-en-ernils dalar finns en gammal kungagrav. Den tillhör konung Ecthelion den förste. I Minas Tirith sprider sig ett rykte att modiga äventyrare har hittat stora skatter och männen på tavernorna börjar prata om att ge sig iväg och söka lyckan. Men eftersom avståndet mellan Minas Tirith och den del av Dor-en-Ernil där man har funnit graven är ungefär 140 engelska mil tvekar de flesta. RP nås också av ryktet och troligtvis - om de är kloka dumbommar - ger de sig ut på äventyr. Vägen kommer att kantas av många faror - bland annat kommer några orcher att överaska RP när de har slagit läger för natten och sover som bäst. Vidare har vi förstås också den vargflock på 14 vargar som kommer att gå till attack den tredje dagen. För att inte tala om den Stora-Farliga-Vilda-Floden som hindrar RP och sinkar deras färd med en dag eftersom det tar lång tid att hitta ett vadställe - om de inte kommer på någon smart idé som att bygga en repbro (på något sätt). Och när de väl kommit fram till Dor-en-ernil bryter ett kraftigt oväder ut - och det är bara början. För sedan kommer ju den enda överlevande vargen från den tidigare attacken, den med ett enda öga, tillbaka med tio nya vargar. Den lilla trollfamiljen som inte gillar inkräktare räddar visserligen RP från vargarna - men vem räddar dem från familjens tortyrkammare? Någon mystisk magi kanske eller smörjda tungor? När de kommer fram till graven är den självklart tom - så när som på ett gammalt gulnat pergament där det står: