Faktaguider / Medicinalväxter





Citronmeliss - Melissa officinalis

Citronmelissblad har inom den traditionella
folkmedicinen länge använts som ett hjärtstärkande,
lugnande och rogivande medel. Bladen innehåller
eteriska oljor, vilka har lugnande och sömngivande
egenskaper. Citronmeliss används med fördel vid
spändhet, rastlöshet, oro och tillfälliga insomningsbesvär.
Inte giftig vid normalt bruk, men ska inte användas
under graviditet och amning.

Används för att smaksätta vermut, chartreuselikör,
bénédictinelikör, desserter, bakverk (0,5 %). Kan
användas i köket, t. ex. till kyckling. Blanda i
vatten och frys till iskuber.









Dvärgpalm - Sabal serrulata

Dvärgpalmen har sitt ursprung i södra Nordamerika,
Sydspanien och Nordafrika. Extrakt från dvärgpalmen
har länge använts vid prostatabesvär, blåskatarr och
ofrivillig urinavgång. Dvärgpalmsextrakt har även en
milt inflammationshämmande verkan. Bland annat
innehåller dvägpalmen fettsyror som har en förmåga att
indirekt bromsa förstoringen av prostatakörteln hos
äldre män. När prostatakörteln växer klämmer den åt
urinröret och försvårar vattenkastningen.









Humle - Humulus lupulus

Humlen förekommer odlad och förvildad från Skåne till
södra Norrland. Det är kottarna som används, dels som
bittermedel i öl och dels som lugnande och sömngivande
medel. Ofta används humlen i kombination med andra
rogivande medicinalväxter, tex valeriana och
citronmeliss. Klinisk erfarenhet visar att humlen
förbättrar sömnen även vid mycket låga doser.

Bitterämnena i humlen kan också användas som
aptitstimulerande medel. Biverkningar vid normal
dosering ( 1 - 2 g/dag) är sällsynta, men kraftiga
överdoseringar bör absolut undvikas. Humle bör inte
tas av depressiva personer och inte heller i
kombination med alkohol.









Ingefära

Ingefära har använts i tusentals år inom den
traditionella folkmedicinen, främst i Indien och Kina.
Ingefära innehåller ämnen som har
inflammationshämmande verkan, och används därför vid
inflammatorisk värk, muskelsmärtor, ledbesvär mm.

Ingefärarot är en vanlig matkrydda i både väst och
öst. I kinesisk matlagning är den en av "de fyra
basingredienserna" (med vinäger, vin och salt) och
används särskilt ihop med fläskkött. Torkat
ingefärapulver ingår ofta i curry, syltad rot i
sockerlag är en dessert- och kryddingrediens.

Den eteriska oljan används i små mängder i
industritillverkad mat (desserter, godis) och dryck
(ginger ale, ginger beer, likör). Den kan också
användas i matlagning hemma (godis, desserter, kakor,
honung, dressing, grönsaker, varmrätter) men ger
endast doft, inte smak.



Historiken bakom Ingefäran







Kamomill - Matricaria chamomilla

Kamomillen förekommer allmänt i så gott som hela
Sverige, och är en av våra äldsta medicinalväxter. Det
är växtens blomma som används.
Kamomillblomman innehåller antiinflammatoriska ämnen,
främst flavonoider och bisabololer. Blomman innehåller
även ämnet apigenin, vilket verkar kramplösande.
Används för att ge smak och doft åt mat (desserter,
godis, bakverk) och dryck (Benedictinelikör).

Invärtes bruk Kamomill har använts framför allt för
kvinnobesvär (hormonell effekt) och
matsmältningsbesvär - den eteriska oljan liksom
växtutdrag med vatten taget invärtes stimulerar
matsmältning och aptit, löser kramp (kolik, diarré)
och inte bara lindrar utan läker också sår i magsäcken
och på tolvfingertarmen. Den kramplösande effekten har
utnyttjats för att reglera oregelbunden och smärtsam menstruation.

Kamomillen verkar även milt rogivande och kan med
fördel drickas som örtthe på kvällen. Utvärtes kan man
använda avkok av kamomill för sårsköljning och
aromatiska bad. Personer som är allergiska mot
korgblommiga växter bör helt undvika kamomill.
Anses för det mesta vara en säker barnolja, men en del
rekommenderar att man inte använder den till barn
under 4 år. Bör undvikas under de första
graviditetsmånaderna.









Mariatistel - Silybum Marianum

Mariatisteln hör hemma i sydliga Europa och på
Orienten. Den har en dokumenterad leverstärkande
effekt och verkar effektivt vid tillfälliga magbesvär,
t ex lätt magkatarr. Mariatisteln innehåller bland
annat ämnet silymarin, som skyddar magslemhinnan mot
utvecklling av magsår. fröna innehåller även
Gammalinolensyra (GLA) som visat sig effektiv för att
reglera den kvinnliga hormonbalansen.
Mariatistel kan även användas till hundar som har
svårt att bryta ner fett.









Nattljus - Oenothera biennis

Nattljus kallas ibland även Jättenattljus, och
härstammar från Nordamerika. Ur blommans frön utvinns
nattljusolja, vars fettsyror äger en mängd välgörande
egenskaper. Främst är det cislinolsyra (LA) och cis-
gammalinolensyra (GLA) som är verksamma. LA-syran
omvandlas i kroppen till GLA. Nattljusolja har visat
sig effektivt dels vid behandling av atopiska exem,
dels vid Premenstruella besvär (PMS), vilka märks
genom ömma bröst, irritation, svullen mage, huvudvärk
och nedstämdhet dagarna före menstruation.

GLA-syran är också verksam vid sänkning av måttligt förhöjda
blodfetter. Det kan dröja upp till tre månader innan
effekten av behandling med nattljusolja märks.
Nattljus bör ej tas i kombination med
epilepsiläkemedel, typ fentiazin.





(information hämtad från mabra.nu , aftonbladet.se och shenet.se)