Observera att en del stoff endast presenterats
på föreläsningar.
Avsnitt Livets riken,
s 91-152, (gamla boken s. 179-208).
Detta
avsnitt är enormt, och här måste ni sovra. Ni skall känna
väl till rikena, samt kunna ge exempel på undergrupper. Bland
ryggsträngsdjuren skall ni kunna klasserna.
Viktiga
punkter är:
Exempel
Form:
encellig, flercellig, kolonibildare
Material-
och energikälla (autotrof, heterotrof …)
Förökningssätt
(delning, könlös, könlig)
Ekologisk
(och i förekommande fall ekonomisk) betydelse
Avsnitt Det handlar
om liv, s 5-26 (6-7).
S.
10-11: Den binära nomenklaturen, principen för den systematiska
hierarkin.
S.
18-26: Vad utmärker liv? Den levande världens organisationsnivåer.
Cellens grunduppbyggnad. Livets fyra kemiska grundbeståndsdelar (s.
23). Fotosyntes, cellandning, Auto- och heterotrofer, närsalter.
Avsnitt Ekologi – Liv
och miljö i samspel, s 173-208 (gamla boken: se detaljer nedan).
Vad
är ekologi, s 174 (2-5). Läses. De olika begreppen är viktiga,
och ni skall också veta att flera av dem kan definieras lite olika
(föreläsning).
Klimatet påverkar livet, s. 175-177 (gamla boken har ingen direkt motsvarighet; lite finns på s. 9-11). Läses översiktligt. Toleransområden (gamla boken s. 8) och indikatororganismer viktigt (enbart föreläsning).
Jordens
biom, s. 180-183 (33-34). Ni skall känna till dessa, och kort karakterisera
dem. Tropisk regnskog skall ni kunna ordentligt.
Vem
äter vem, s. 188-190 (13-17). Viktigt! Näringsvävens aktörer,
trofiska nivåer, energins flöde och materialets kretskopp.
Några
ämneskretslopp, s. 190-195 (18-21, 90-91). Läs rakt av; här
är boken övervägande bra, särskilt bilderna: Vattnets,
kolets och kvävets kretslopp. Varför är kolets kretslopp
viktigt? (jfr s. 23).
Kretslopp
i obalans, 196-198 (71-78, 80-82, 93-96; detta i gamla boken är mycket
för detaljerat). Ej tungmetaller. Läs med fokus på biologin.
Klorerade
kolväten, 200 (101-102): Bioackumulation och –magnifikation (principerna,
ej exakt vilka ämnen).
Populationsdynamik,
203-208 (50-56; bra avsnitt). Viktigt. Läs även Utblicken om
lämlar. Ekologisk nisch finns på s. 8 i gamla boken.
Avsnitt Liv och miljö
i svenska ekosystem, s. 209-250(gamla
boken s. 22-49).
Sveriges
växtregioner, 210-211 (32-33). Ni skall känna till dessa; vad
växer, vilken mångfald har vi. Livet efter istiden, s 212-217
mindre viktigt.
Skogen,
218-227 (28-32). Läses. Ekologisk succession är viktigt (gamla
boken 57-61 är bra här). Mångfaldens beroende av störningar
och predation (föreläsning). Jordmåner (podsol och brunjord)
hör också till det viktiga (jfr exkursion).Läs om jordens
struktur och näringsbalans, samt försurningens effekter på
s 225-227, 229-230 (84-87).
Sjöar
som ekosystem, s. 231-239 (36-41, 87-89). Förändringarna i sjön
under olika årstider är särskilt viktigt. Ni skall även
känna till sjöns zonering, vad som utmärker oligotrofa,
eutrofa och humösa sjöar, samt effekterna av försurning
på sjöns liv.
Myrar,
s. 240-243 (42-44). Detta måste vi ta lite lättare på,
men ni skall svara på: Vad är skillnaden mellan kärr och
mosse? Varför bildas det torv i myrmarker?
Havet,
s. 244-250 (45-49, 94)..
Skillnad
mellan saltvatten, sötvatten och brackvatten. Vad är haloklin
och vilken betydelse har den? Vad karakteriserar Östersjön? Tänk
på biologisk mångfald och abiotiska faktorer. Miljöproblem
i Östersjön. Orsak och verkan.
Tillägg 27/9
Avsnitt Generna- livets
budbärare, s. 37-56, samt 30-32 (saknas i gamla boken).
Allt läses, utom utblicken på s.
47.
Tillägg 15/10
’
Avsnitt
Liv i utveckling, s 57-90 (120-145)
Evolutionen
kartläggs, s 68 (132) läses igenom; de viktiga avsnitten är
inledningen med mikro- och makroevolution, samt s 73, och särskilt
74-75 (fosterutvecklingen, konvergent utveckling, homologa och analoga
organ)
Livets
ursprung, s 76ff (137): ungefärlig tidpunkt för livets uppkomst.
Från
en- till flercelligt liv, s 80f (ca 139):syrets uppkomst-konsekvenser,
deneukaryota cellens uppkomst
Vägen
till människan, s 82ff (141-144). Ryggradsdjurens evolution mot bättre
anpassning till landliv, människans närmaste föregångare
(se nedan).
På
s 90 (insidan av omslaget i gamla boken) finns en översikt över
de geologiska perioderna. Välj ut tre perioder, vilka du vill,
och lär dig dem.
Viktiga
begrepp och områden:
Naturlig
selektion
Evolution
(definition)
De
fyra villkoren för evolution
Mutationernas
roll i evolutionen
Stöd
för evolution
Individselektion,
även via nära släktingar (släktskapsselektion)
Artbildning
(viktigt)
Artbegreppet
(definition, isoleringsmekanismer)
Betydelsen
av könlig förökning i evolutionen
Samevolution
Sexuell
selektion
Homologibegreppet,
analogi och konvergens
Hur
är det vetenskapliga namnet på en art uppbyggt?
Beskriv
jordens miljö vid tiden för livets uppkomst.
Hur
uppkom syret i atmosfären, och vilka konsekvenser medförde syret?
Hur
kan t ex aminosyrorna uppkommit. Vilken roll spelar de hos levande varelser?
Beskriv
hur den eukaryota celler kan ha uppkommit.
Ryggradsdjurens
evolution mot bättre anpassning till landliv
Vad
gäller människans evolution, räcker det att du känner
till släktet Australopithecus samt arterna Homo (sapiens)
neanderthalensis och H. sapiens.
Avsnitt
Beteenden och livsstrategier, s 153-172 (147-148)
Beteendeekologin
ansluter nära till evolutionsbiologin. Här har vi:
Beteende
och evolution, s 154 (147-150), samt s 164-172 (161-178)
Klassisk
etologi och beteendeekologi (föreläsning)
Viktiga
begrepp och områden; varför har dessa evolverats?:
Revirbeteende:
varför och hur.
Rangordning
Partnerval
i relation till ”investering” i avkomman.
Monogami
och polygami
Skräckfärger
(aposematism)
Mimikry
Kamouflage
Varningssignaler
Flockliv
– för- och nackdelar
Till
populationsekologin, ungefär s 203ff (50), kan fogas följande
anvisningar:
Faktorer
som bestämmer en populations storlek.
Täthetsberoende
och täthetsoberoende faktorer.
Hur
kan dessa medverka i en populations reglering genom feedback (återkoppling)?
Begreppen:
Konkurrens
(2 slag)
Predation
Mutualism
Symbios
Parasitism
Ekologisk
succession
Störningar
och predation i relation till artrikedom.
Indikatororganismer.
Exempel och användningsområde (föreläsning)
Hotet
från främmande organismer. Vad är det för hot, och
varför? Sätt det i samband med samevolution.
