Hydrocephalus

Ett annat mer välkänt ord för hydrocephalus är vattenskalle. Alla människor har vätska i huvudet som cirkulerar och ”smörjer” hjärnan. I en vuxen persons huvud produceras och absorberas cirka 1 liter vätska per dag. Vätskan finns i hålrum, ventriklar. 

Man kan få vattenskalle av ett flertal anledningar. Vad som är gemensamt för alla är att den mängd vätska som finns i huvudet ökar. Då får man ett högt tryck i huvudet som i sin tur kan ge skador på hjärnan.

Man skiljer på medfödd och förvärvad vattenskalle. Ca tre av tusen levande födda barn föds med vattenskalle. Förvärvad kan vem som helst få, av  till exempel skador via olyckor, infektioner mm. 

Shunt                                                                                                                               

För att ta bort överskottet av vätska i huvudet opererar man in en shunt. Det är en liten tunn slang som förs in i ett hålrum i hjärnan där vätska finns. Slangen leder ner till bukhålan där den absorberas upp.

Om vätskan i huvudet inte kan röra sig fritt mellan hålrummet behövs flera shuntar. 

Symptom

Vanliga symptom på ökat tryck är sömnighet, huvudvärk och kräkningar. Blir trycket mycket högt blir man medvetslös.

På små barn kan man se s.k. solnedgångsblick. Det vill säga att barnets öga inte hålls uppe, utan dalar ner så man ser ögonvita över ögat Man märker att de inte mår bra genom att de blir gnälliga och svårtröstliga. 

Läs vidare om de medicinska orsakerna, symptom och följderna i länkarna

Williams symptom

Som jag skrev i Williams historia blev vi oroliga när William blev gnälligare och gnälligare och till slut tappade ögonkontakten med oss före den första operationen. Jag är idag övertygad om att det hade med det ökade trycket i hans huvud att göra. William har inte visat de vanliga symptomen när han har haft högt tryck. 

Vi har aldrig märkt att han skulle vara sömnigare än normalt. Han har istället under praktiskt taget hels sitt liv haft sömnsvårigheter. (Det är också känt att barn med vattenskalle har svårt att sova gott hela nätterna.).   

William har alltid varit kräkig, mer eller mindre i perioder. Före den första operationen och före shuntoperationen kräktes han mer och efter de samma slutade han nästan helt i några veckor. Han har heller inte kräkts i kaskader som är vanligt, utan istället småkräkts lite då och då. Då är det svårt att veta skillnaden mellan normalt småbarnskräk och att det verkligen är något fel. Nu för tiden småkräks han ibland men vi hoppas att det inte har med trycket att göra.  

Mitt råd till Er är att: Tror ni att ert barn inte mår bra, stå på er! Ni känner ert barn bäst och bör tas på allvar. Känns det inte så, ser er om efter en annan läkare! Det är svårt nog att förstå om ens barn har ont i magen eller huvudet för att man skall behöva slå sig fram när man tycker att man vet. Det är alltid bättre att ringa en gång för mycket.