Vid änden av Yggdrasils tredje rot där källan Hvergelmers elva floder rinner fram, ligger hennes rike med samma namn som hon själv -Hel (som betyder "det Höljande"). (För att hålla isär dem båda används även namnet Niflhel -"det Mörka Hel", då hennes rike är lika kallt, fuktigt och ogästvänligt som Niflheim.) Enligt Eddan ligger vägen till Hel "Nedåt och åt norr".

  Vid stranden Narstrand ligger torterade lik, runt hennes rike går ett svart trästaket, och det närmaste riket utanför heter Svartalvheim. Utanför hennes rike vaktar den väldiga hunden Garm med blodig bringa.

  Till Hel kommer de döda som inte dött i strid (de far ju som bekant till Valhall.)

  Hon har två trälar, en kvinnlig vid namn Gånglat och en manlig vid namn Gångtrött (syftar inte på Oden som även kallas Gångtrött).
Hennes kniv kallas Svält, hennes fat Hunger och hennes säng Sjukläger. Salen hon vistas i kallas Eljudnir, (Regnvåt) och tröskeln kallas Fallfördärv. Floden Gjõll omger dödsriket med starka strömmar (Slid) av knivar, och Gjallarbron leder över till de levandes värld, liksom Gnipahålan leder upp till dem.

  Hennes fader är jätten Loke (räknas som ase) och hennes moder är jättekvinnan Angrboda. Hon har två helsyskon; Midgårdsormen (Jormundgand) och Fenrisulven (Fenrir) och hon hade två halvsyskon; Nare och Vale som Loke fått tillsammans med hans äkta hälft Sigyn. Hel's farmor och farfar heter Laufey resp. Farbaute.

  Hel är till hälften likblek, till hälften blåsvart och hon har en bitter uppsyn.
Hon brukar roa sig med att bygga skeppet Naglfar av döda människors oklippta naglar. När skeppet står färdigt är Ragnarök kommen, och det nattsvarta skeppet seglar utan lanternor osynligt på himlavalvet.

  Människorna som kommer till Hel kan även färdas vidare till ett dödsrike nedanför Hel, ännu mörkare och dystrare än detta. "Dit dö människor från Hel", säger en Eddadikt. Namnet på riket sägs i vissa fall vara just Niflhel.