Sök Medlemslista Grupper Bli medlem Profil Logga in för att läsa dina meddelanden Logga in

Tråden om pojken som dunkade huvudet i väggen...

Föregående ämne :: Nästa ämne

Författare

Meddelande

Sagomamma
Admin


Registreringsdatum: 21 november 2004
Inlägg: 744
Ort: Hässleholm i Skåne

Postat: mån apr 28, 2008 21:18    Rubrik: Han dunkar huvudet i väggen...

jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: mån apr 28, 2008 21:18 Rubrik: Han dunkar huvudet i väggen... ________________________________________ Har en 16-månader gammal son, D, som sover erbarmeligt illa. Han ammas till sömns i vår säng och sover med mig resten av natten. Pappa sover i annat rum för att orka men nu kan vi inte ha det så här längre. Nattningen tar för lång tid och han vaknar en BRA natt 4-5 gånger och är ledsen. Vi har ändå nått ett delmål och slutat amma på natten. Numera kan han somna om med en slags ramsa eller "blinka lilla stjärna". I värsta fall vaggas han i famnen tills han luganr sig och kan då lägags ner och somna med ramsa eller sång. Sedan det blev ljusare har han också börjat vakna vid 4-5 tiden och tycker att det är morgon och det är lögn att få honom att somna om... Alltså har vi (tror jag iallafall) bestämt oss för att genomföra en SHN-kur. Han har aldrig legat i egen säng eller eget rum men nu ska han få det. Vi tänker oss spjälsängen till att börja med. MEN, mitt stora bekymmer är att han sedan ett par månader bankar huvudet i väggen när han blir frustrerad och börjar sedan gråta. Jag är rädd att han kommer att kasta sig runt i spjälsängen under kuren och göra sig så illa att vi måste bryta. Dagtid kan man bryta det här genom att distrahera med annat men hur ska vi bära oss åt nattetid?? Det är svårt nog redan för när han är halvvaken på natten når jag inte fram till honom med ramsor och sång. Dessutom hatar han att bli fasthållen, hur ska vi då lyckas med "solfjädrandet"? Jag får panik när jag tänker på det här, samtidigt som jag verkligen, verkligen hoppas och tror att kuren kan fungera. Vi behöver göra något innan vi klappar ihop hela familjen. Vi orkar ingenting längre och allt går ut på att stjäla sig till några timmars sömn på dagen medan D sover middag eller lägga sig medan partnern är utomhus med D. Så, hjälp och peppning vore väldigt värdefullt! Hur ska vi göra?? Kommer det att funka det här? _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan miar70 Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 31 januari 2006 Inlägg: 5906 Ort: Västernorrland Postat: tis apr 29, 2008 11:54 Rubrik: ________________________________________ Hej jodama och välkommen hit! Jag vill börja med att säga att ALLA barn kan kuras! Det är föräldrarna som kan behöva hjälp, och då är det ju bra att du vänt dig hit! Och tänk på att negativa förväntningar (han kan inte... han vill inte... osv...) är precis lika självuppfyllande som de positiva, så från nu beslutar vi oss för att tänka positivt, eller hur Det är jättebra att ni tänker ha spjälsängen, många har lite väl brått att ta bort den. Då kan du också sätta upp ett spjälsängsskydd, så gör det inte så mycket om han dunkar huvudet i spjälorna, om det bli mycket dunk kan man lägga en bit skumgummimadrass runtom. Men det här dunkandet är ett beteende som brukar sluta lika fort som det börjat, så oroa dig inte för mycket över det! Jag tycker inte heller du ska oroa dig över solfjädrandet, att bli fasthållen i famnen är inte att jämföra med att solfjädra! Du ska vara beredd på att han helt sannolikt kommer att protestera, men det är mycket enklare att du tänker hans protester som frågor, vilket är HELT berättigat - han måste få undra vad det är ni gör! Och att då hela tiden svara betryggande, utan oro eller genom att ställa motfrågor (gillar du det här? är det skönt? osv) är jätteviktigt! Så stora delar av kuren handlar om din attityd, och hur säker du är på att det här ska gå bra! Så läs på, ställ dina frågor här, och jag lovar dig att vi alla hjälps åt för att ni ska genomföra en lyckad kur! Och där bakom hörnet väntar nåt alldeles ljuvligt - sömnen, den goda, närande!!! Som avslutning vill jag ge dig ett par länkar, läs dem och stärk dig! Förhållningssättet - det avgörande: http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5252 Livet efter kuren - en uppmuntran: http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=2010 Kram Mia _________________ 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) Min hemsida: http://www.123minsida.se/sexbarnsmammaTill överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: tis apr 29, 2008 18:34 Rubrik: ________________________________________ Tack för ditt svar miar70! Vi ska definitivt madrassera spjälisen så slipper jag tänka på det där.... Jo, att attityden är a och o har jag fattat och när vi väl sätter igång kommer jga inte tveka, då finns ingen återvändo. Men så här innan känns det lite svajigt. Det känns iallafall bättre idag. *tänker positivt....* Maken och jag ska nu sätta oss och diskutera om, hur och när vi ska genomföra kuren så att båda är helt överens om det praktiska och mentala. En fråga har jag kommit på under natten. Jag har ju redan en ramsa som jag använder när han vaknar på natten (vi samsover ju). Den funkar bra och jag har verkligen fått kläm på att använda den i olika tonfall och styrka etc. Men nu blir det ju en helt ny situation, borde jag byta ramsan till en ny som inte är "förknippad med att sova med mamma" eller ska jag behålla den? Nu ska jag läsa länkarna... _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan miar70 Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 31 januari 2006 Inlägg: 5906 Ort: Västernorrland Postat: tis apr 29, 2008 21:05 Rubrik: ________________________________________ Hej igen Jag tycker du kan använda den ramsa du har, om du känner dig bekväm med den! Det spelar inte så stor roll VAD man säger, det är mer HUR man säger det Vad tyckte du om länkarna Ska bli spännande att följa er kurarresa! Kram Mia _________________ 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) Min hemsida: http://www.123minsida.se/sexbarnsmammaTill överst på sidan annawahlgren Registreringsdatum: 22 november 2004 Inlägg: 11297 Ort: Gastsjön Postat: tor maj 01, 2008 06:54 Rubrik: ________________________________________ Tack, Mia Välkommen är du, jodama Tassar in här för att vara med på ett hörn och ser fram emot att få följa er resa mot den goda, sköna, sammanhängande sömnen. _________________ Nio barn, elva barnbarn och några tusen nästanbarn Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: tor maj 01, 2008 19:30 Rubrik: ________________________________________ Nu har vi bestämt oss! Imorgon kväll är det dags! Idag har vi köpt grejor för mörkläggning och madrassering av spjälsängen, ska fixas ikväll och imorgon. Jag skulle egentligen vilja vara här på forumet och läsa, skriva och fråga mycket mer men jag är så trött så inget funkar. Mat orkar vi bara laga ibland, sängkläder blir inte bytta, städningen är ett skämt. Och ändå funkar nätterna bättre nu än på länge, jag får sova lite mer än förut. Jag tror att det helt enkelt är min mentala ork som tagit slut. Det skrämmer mig lite. Det här måste funka!! Kanske är det att jag ser ett slut som gör att min ork tagit slut? Sen har D slutat sova på dagen. Det är lögn att få honom att somna som vanligt i vagnen. Men trött är han. Idag har han somnat två gånger i min famn och det har typ aldrig hänt förut. Nåja, vi har det ändå rätt okej. Mycket social delaktighet och utevistelse gör att dagarna blir drägliga. Mia: Tack för dina råd! Tyckte mycket bra om länken om förhållningssättet. Jag har inte bestämt om jag ska byta ramsa ännu, men troligen gör jag det inte. Den andra tråden har jag läst i förut...det är nog den som gjort att vi bestämt oss för att göra detta! Anna: Åh, jag är så glad att du läst! Tack för välkomnandet! Min man och jag brukar (nu är det längesen vi orkade...) läsa högt för varandra ur Barnaboken och har lärt oss SÅ mycket kloka saker. Tack för att du finns! Nu ska jag skriva ner schemat på papper som vi annars bara har i huvudet... _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: tor maj 01, 2008 19:39 Rubrik: ________________________________________ Vi finns här! Lycka till! _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: fre maj 02, 2008 19:44 Rubrik: ________________________________________ Nu har vi börjat! Skriver bara kort för jag vill helst sitta närmre hans rum än vad datorn är så jag inte missar när han vaknar. Det tog 45 minuter att somna, med otaliga solfjädrar och ramsor innan han somnade. Han har varit jättetrött hela dagen, nära att somna flera gånger innan sovdags. Middagssömnen hoppade han över som han gjort i en hel vecka nu. (Men han fick chansen att sova som vanligt i vagnen...mellan 12-14 som vi hade tänkt...men han valde att vara vaken och det får vi ta tag i sen) Nåja, under insomnandet när jag gått ut ställde han sig flera gånger och dunkade huvudet hårt i väggen. Då gick jag in och lade honom ner. Själva sängen har vi klätt in med liggunderlag så där gör han inte illa sig. Vi borde ställt ut sängen från väggen förstås men nu vill jag inte gå in och störa när han sover. Det här dunkandet har varit frekvent hela dagen, så fort det varit minsta motgång. Vi förösker avleda men han har oftast redan hunnit slå i och börja gråta. Svårt att hantera. Visst är det väl så att nu första natten ska jag gå in och lägga honom tillrätta och solfjädra så fort han vaknar? Inte prova med bara ramsa först?? Nu ska jag vila...får se när nästa uppvak blir... (En helt annan fråga, kan jag ändra rubriken på den här tråden på nåt sätt?) : _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan annawahlgren Registreringsdatum: 22 november 2004 Inlägg: 11297 Ort: Gastsjön Postat: fre maj 02, 2008 22:02 Rubrik: ________________________________________ Kära du, tack för varma ord Varför ändra trådrubriken Dunkandet är spänningslösande. Ingen ovanlighet alls. Han är "bara" alldeles för trött, möjligen också överstimulerad. Det kommer att gå förbi. Flytta inte ut sängen, det behövs inte alls. Stor och välsignelsebringande är din / er egen attityd av självklarhet, av lugn, av övertygelse. Tänk inte sova-varenda-minut-han-ska utan ge honom förutsättningarna. På den planerade minuten. Försök hålla hela lilla tillvaron lugn just nu. Håll tiderna och beväpna dig med tillförsikt. Allting kommer att bli så bra, så bra - det är vad du mentalt måste övertyga dig själv om och barnet också, och gissa vad det är smittsamt Hindra dunkandet, bara rakt av. Han har fastnat i det och det ska vi ta ur honom. Lägg honom ner och solfjädra, statiskt och evinnerligen, djupt lugnande och defintitivt. Lämna honom inte förrän han är så sömntung i kroppen att han inte ens orkar tänka tanken på att resa sig upp. Detta är förstås ingenting du ska hålla på med för evigheten. Bara för att bryta mönstret NU. Glöm aldrig två saker: Skrattet-till-go'nattet. Det ska vara så väggarna skallrar Ramsan, rymtisk, säker och glad. Den ska alltid få sista ordet, utanför rummet. _________________ Nio barn, elva barnbarn och några tusen nästanbarn Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: lör maj 03, 2008 08:48 Rubrik: ________________________________________ Kära Anna! Om du visste vad ditt svar betydde mycket igårkväll!! Det var jobbigt...men det kunde varit värre... Utförligare rapport kommer senare, nu ska jag SOOVAA! _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan annawahlgren Registreringsdatum: 22 november 2004 Inlägg: 11297 Ort: Gastsjön Postat: lör maj 03, 2008 10:01 Rubrik: ________________________________________ _________________ Nio barn, elva barnbarn och några tusen nästanbarn Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: lör maj 03, 2008 10:45 Rubrik: ________________________________________ Detta blir ett långt inlägg! Så här gick det alltså: NATT nummer 1 Pappa och D busade in i det sista medan jag läste på en "sista" gång och förberedde lite med papper, laptop, radio etc. Kl 1930 som bestämt gick vi in i mörklagt rum och satte honom i sängen och pappa sa godnatt. Han protesterade på en gång vilket gjorde att pappas godnatt blev lite tokigt. Lite missförstånd oss föäldrar emellan var orsaken... Jag sa ramsan och solfjädrade honom vilket var JÄTTESVÅRT!! Han ålade och ålade och skrek så svetten rann. Jag höll och försökte känna en inre säkerhet. När han lugnade sig efter kanske 10 min ramsade jag mig ut från rummet men hann inte ens resa mig från sängen innan han började protestera. Gick ändå ut och väntade lite innan jag gick in igen: 1940 solfjäder, ramsade ut. Ramsade vid dörren. Han lugnade sig INTE. 1945 in igen, solfjäder, ramsa ut. Lugnar sig vid solfjädern men svårt hitta bra ställning för honom och mig att hålla. Börjar skrika så fort jag vänder ut ur rummet. 1949 Skriker oavbrutet, mest argt, ramsar igen. Börjar dunka sitt huvud i väggen. Otäckt för mammahjärtat! 1950 In igen och solfjädrar, tar längre tid nu, ca 5 min. Ramsar ut. 1956 skrikit utan paus och börjar nu dunka huvudet i väggen igen. In igen och solfjjädrar och ramsar även inne i rummet nån gång under 10 min. Ramsar ut och nu är han lugnare. Skriket går upp och ner och jag påminnelseramsar flera gånger. Han tystnar och jag bekräftar varpå han vaknar igen vid 3 tillfällen innan jag får sista ordet... 2005 Vaknar och gråter hysteriskt, går in och solfjädrar fort och ramsar ut-han börjar skrika när jag är vid dörren. Hittills har jag aldrig hunnit ut ur rummet innan han börjar protestera. Påminnelseramsar x flera. 2009 ramsan hjälper inte, går in och solfjädrar, han somnar?, ramsar mjukt ut, han fortsätter sova. Nånstans har mitt i detta har jag också väst till maken att sätta på nån musik utanför så nu "dånar" P2 i hallen...jag får en kram av maken och vi plockar och donar utanför rummet. Dörren är igendragen men inte helt stängd. 2104 vaknar han och gråter lite. Jag går in, han sitter upp. Jag lägger honom ner, trycker till och ramsar vänligt ut. Han verkar somna om...jag fortsätter stöka lite i hallen och lyssnar på musik. 2328 vaknar igen och gråter. Jag går in solfjädrar-han lugnar sig, ramsar ut. Han gråter så fort jag reser mig från sängen men jag fortsätter ut 2333 dunkar huvudet och gråter trots ramsa i dörren. Går in och solfjädrar kort, ramsar ut 2335 samma som ovan... 2340 samma. Nu lång solfjäder, kanske 15 min. Han somnar och jag hinner ända till dörren innan han börjar gråta igen. 2358 ny kort solfjäder och ramsa men han gråter hysteriskt så fort jag lämnar sängen 0000 går in och ger en lång solfjäder, 16 min denna gång, ramsar ut under gråt, ramsan i dörren hjälper inget. Nu går jag in fyra gånger och solfjädrar och ramsar ut till kl: 0030 då jag fått in magstödet och ramsar mycket bestämt. Dessutom har jag slagit på radion med musik på låg volym och nu tystnar han och jag bekräftar efter ca 30 sek. Detta var jättejobbigt. Modet sviktade många gånger både när jag stod och solfjädrade och i dörren. Jag fick stå och profylaxandas för att inte tappa koncepten. Försökte ändå behålla lugnet och den trygga attityden trots att jag tillochfrån kände som att jag förgrep mig på honom.Det som hjälpte mig var att verkligen påminna mig om att han frågar för att han verkligen inte fattar varför det ska vara annorlunda helt plötsligt. Tanken på att han BEHÖVER sömn hjälpte också. Det var också väldigt svårt att kunna hålla honom i solfjäder i en bra ställning. Tillslut fick det bli att han låg på rygg och jag höll honom över axlarna och så fick han sprattla med benen. Inte optimalt men pga problem med mina handleder gick det inte på annat sätt. 0153 Vaknar igen, solfjäder x2 och ramsa ut. Nu är han ARG. Får påminna med ramsa 2 omgångar men sen tystnar han och jag bekräftar varpå han (förmodligen) sätter isg upp och det dunsar. Jag passar på att bekräfta igen och kl 1.59 sover han!! 0445 vaknar, arg! Går in, lägger ner fort och ramsar ut. Påminner en gång, han tystnar. Bekräftar och slår på radion väldigt lågt-mest för att det hjälper mig att våga röra mig normalt och inte smyga på tå... 0555 vaknar, somnar om själv 0623 vaknar, somnar om själv 0643 vaknar och skriker. Solfjäder, kort. Ramsar ut x 4, han skriker när jag kommit utanför dörren. Jag påminner en omgång. Han tystnar och jag bekräftar, får göra det 2 gånger. Radion slås på. 0700 Har väckt maken och vi går tillsammans in och väcker D och gör en glad morgon. Han är trött men piggnar till snabbt och är go och glad. Dock har han gråtit så mycket så han fått små prickar i huden...känns lite jobbigt i föräldrahjärtana...men annars är vi nöjda med första natten. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: lör maj 03, 2008 11:12 Rubrik: ________________________________________ Hmm, lite avbräck i schemat som vi inte visste hur vi skulle hantera. Han skulle äta lunch kl 11,45 och sen sova 12-14. Tyvärr somnade han utan lunch i bilen kl 11,30 när han och pappa hade varit på apoteket... Djupt sov han också, så vi väckte honom inte utan la honom i vagnen och han fick sova vidare utan lunch. Vi har inte nån bra erfarenhet av att väcka honom när han somnat för tidigt i bilen. Han brukar vara så ledsen och trött att det inte går att få i honom lunch och han kan dessutom inte somna om sen. Resten av eftermiddagen får vi följa schemat och bara ge honom lite stadigare mellanmål tror jag. Nån som har nån synpunkt på hur vi hanterade detta? _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan annawahlgren Registreringsdatum: 22 november 2004 Inlägg: 11297 Ort: Gastsjön Postat: lör maj 03, 2008 13:46 Rubrik: ________________________________________ Pris och beröm: jodama skrev: Det som hjälpte mig var att verkligen påminna mig om att han frågar för att han verkligen inte fattar varför det ska vara annorlunda helt plötsligt. Tanken på att han BEHÖVER sömn hjälpte också. Men kära du, vilken pärs. Ujujuj. Jag kan känna precis hur "kul" det var. Inget att skämta om - hur HEMSKT det var. Det anstår inte mig att ha synpunkter hit eller dit - jag är full av beundran över att du orkade genomföra natten och bröt mönstret, för det är vad du gjorde Och därmed sagt att så hemskt som det var i natt, blir det aldrig mer. (Inte om ni inte skulle få den bisarra idén att avbryta, förstås.) Nedan citerar jag lille Felix pappa, med en nästan lika gammal gosse. Du ska i varje fall inte känna dig ensam Om jag nu ändå ska säga något eftersom du ber om synpunkter, så vore det att JAG skulle ha solfjädrat längre. Räknar med mellan 20 och 45 minuter första gången. Och jag skulle lagt tillrätta, på mage eller på sida, men inte på rygg eftersom jag liksom ville bryta kontakten mellan oss och överlämna barnet åt sömnen i stället för åt mig, om du förstår. Men resultatet vore detsamma, och det var dit vi ville: mönstret bröts Det du berättar i övrigt tyder på en våldsam övertrötthet - han nästan svimmar ju när han somnar och är nästan omöjlig att väcka, som kring lunch. Sömnbristen är uppenbar. När ni får bukt med den, upphör också dunkandet, och det vågar jag tro händer redan i natt. LYCKA TILL och massor med pris och beröm ska ni ha * * * * * "Det känns som en evighet sedan vi kurade Felix. Ändå är det bara några månader sedan ... Vi var så slut både fysiskt och psykiskt, att om jag inte hade hittat till Annas forum vet jag inte vad det hade blivit av oss. Vi trodde att det var helt normalt som det var och väntade bara på att det skulle gå över på något sätt. Varje kväll var man lika optimistisk och trodde att nu så, den här natten kommer det att bli bättre … Första året gick väl an, men andra året tog alla reservkrafter helt enkelt slut. Det är ju tyvärr så att man tror att det är helt normalt att barnen inte sover de två första åren!!! Man godtar det som ett faktum. Och försöker bara att stå ut. Vilken galenskap! Jag gick i den fällan också, även om jag hade svårt att begripa varför det skulle vara så. Jag lyssnade på dem som hade kunskap och erfarenhet (?!). Jag får rysningar när jag tänker på det nu, särskilt på de små barnen som lider mest. Att de första åren fylls av sömnbrist ... Helt otroligt ologiskt, eller hur? Det är ju då man borde kunna sova utan det minsta lilla bekymmer! Tryggt vetande att föräldrarna tar hand om en. Första gången jag försökte kura var inte viljan stark nog. När jag solfjädrade pojken, kunde jag inte ta gråten som kom med alla frågorna. Det blev ett halvhjärtat försök, som var dömt att misslyckas. Men jag läste på forumet om andras försök och fick motivationen att växa. De som lyckades skrev att det egentligen var väldigt enkelt, bara man var målmedveten och inte gav upp. Jag började tänka på ett nytt försök, men ville vara ordentligt förberedd den här gången. Det tog några månader, men till slut tyckte jag att det var dags. Jag sov på dagen, så att jag kunde hålla mig vaken första natten. Jag kände mig säker men ändå lite nervös. Vi hade kommit överens om att mamman skulle sova i ett annat rum, så att hon inte blandade sig i vad jag höll på med. Hon sa att hon inte skulle klara av det. Visst kändes det lite konstigt att tvinga ner barnet i liggande ställning, särskilt när han nu var så stor redan. Men bestämt var bestämt. Och det kunde ju inte vara värre än att låta honom vakna så många gånger eller låta honom bara skrika. För man var ju nära barnet i alla fall och hade till och med fysisk kontakt med honom. Jag kommer ihåg att jag läste något inlägg på forumet där föräldrarna backade ur för att de tyckte att solfjädern var som att använda våld mot barnet ... Men det är väl mer våld att låta barnet skrika i ett par år, inte sant? Redan den första natten gick det bättre med insomningen. Jag minns att jag var så paff över att det tog exakt 45 min med solfjädringen, precis som Anna hade sagt. Jag kommer inte ihåg längre hur många gånger han vaknade de första nätterna, men det tog inte många nätter förrän han sov sina 12 timmar i sträck. Vi kunde inte tro att det var sant! Det kändes så ofattbart, att vi inte riktigt visste hur vi skulle reagera. Det kändes som magi ... Dagslurarna gick lika smort. Det var bara att lägga honom, och vips så sov han. Bara så där, inga konstigheter alls. Och han var själv jättenöjd också, det kunde man se på honom. Och det var vi med. Det var så härligt att veta att han sov hela nätterna utan bekymmer. Äntligen kunde vi också sova ... Det tog några månader innan krafterna började komma tillbaks. Men det gjorde de. Nu njuter vi av barnet på ett helt annat sätt! Både pojken och vi orkar så mycket mer. Felix sover fortfarande sina nätter igenom. Ibland vaknar han lite för tidigt, men det är inget jag oroar mig över, eftersom han i vilket fall som helst sover hela natten utan att vakna. Det underliga är att det känns som lyx när det egentligen är något som är helt naturligt! Till dig som läser detta och fortfarande tvekar, vill jag bara säga att det faktum att ditt barn inte sover hela natten är något som det går att ändra på. De flesta föräldrar tror att deras eget barn är så speciellt, att det inte kommer att fungera. Jag trodde också att mitt barn var för gammalt och det ena med det andra, jag hade alla möjliga undanflykter. Man kan också bli lite skrämd av all den information man måste ta till sig. Men till slut var det så enkelt, att man nästan blev förbannad på sig själv för att man inte hade gjort något tidigare. Du som har hittat hit har halva jobbet gjort redan. Nu behöver du bara läsa på, förbereda dig och bestämma natten som förändrar allt… _________________ Pappa till Felix, född mars 2005, kurad januari 2007." _________________ Nio barn, elva barnbarn och några tusen nästanbarn Till överst på sidan miar70 Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 31 januari 2006 Inlägg: 5906 Ort: Västernorrland Postat: lör maj 03, 2008 14:33 Rubrik: ________________________________________ Det finns inget att tillägga efter Annas svar; jag vill bara säga att jag är djupt impad över ert jobb! Snart, snart har ni den goda sömnen hos er! Kram!!! _________________ 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) Min hemsida: http://www.123minsida.se/sexbarnsmamma jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: lör maj 03, 2008 17:38 Rubrik: ________________________________________ Tack snälla Anna och Mia för uppmuntran och beröm! Det känns skönt att höra. Nu laddar jag inför natten...funderar på om jag inte ska ändra mitt sätt att solfjädra inatt? Om det kommer behövas alltså... Hua, är mer nervös nu ikväll...men jag klamrar mig fast vid tanken att vi brutit mönstret nu och att det blir lättare _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan annawahlgren Registreringsdatum: 22 november 2004 Inlägg: 11297 Ort: Gastsjön Postat: lör maj 03, 2008 18:42 Rubrik: ________________________________________ Nu har klockan gått men vi är med dig. Inte vara nervös. Det du gör, gör du för barnet. Som sagt, jag skulle försöka hålla honom bortvänd från mig. Lägga tillrätta: armar hit, ben dit, huvud där, sakligt och stadigt, ett steg i taget, och sedan solfjädra, statiskt och i evigheten, tills lilla ungen verkligen är så sömntung att han inte ens orkar tänka tanken på att resa sig upp. Och så ramsan x4 på det, på väg ut och utanför, och musik som du hade - bra idé. Ladda bössan för vargen, kallas det Försök att sedan övergå till enbart ramsan i natt. Med magstödet, som du fick tag i Du är så duktig. Vi emotser rapport Dessvärre reser jag till Finland i morgon och är borta till tisdag kväll utan dator, men kära Mia följer dig säkert på vägen _________________ Nio barn, elva barnbarn och några tusen nästanbarn Till överst på sidan Susanne G Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 23 november 2004 Inlägg: 588 Ort: malmö Postat: lör maj 03, 2008 19:28 Rubrik: ________________________________________ Hej Jodama! Ni är verkligen superduktiga. Vi är fler som gärna följer er resa och är beredda att hjälpa till. Susanne _________________ Susanne G Dotter född 25/6-04 Kurad vid 4-månaders ålder Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: sön maj 04, 2008 08:05 Rubrik: ________________________________________ Natt 2: Det har gått bra på ett sätt, läggningen gick snabbare och han har sovit 7,5 timme i sträck! MEN, det var vidrigt när han sen vaknade. Värre än första natten tyvärr... Busade ner i sängen 1935, pappa sa godnatt och gick ut. Jag lägger ner honom och ramsar ut. Han protestrerar men tystnar snabbt och jag bekräftar. Han börjar dock gråta igen och jag bekräftar 5-6 gånger innan han tystnar. Han är dock inte tyst så länge 1940 börjar gråta argt. Jag påminnelseramsar x4 1942 påminnelseramsar x6-han blir argare 1945 jag går in och solfjädrar på mage som Anna beskrivit för mig igår i tråden. 6 min sen är han tyst och tung. Vaknar ändå och blir ARG när jag ramsar på väg ut. Får vara arg, jag gör ljud och pysslar utanför rummet. Gråten går upp och ner. 1951 Får påminnelseramsa x4 han smågråter lite efter det 1952 bekräftar och han fortsätter vara tyst och somnar! En läggning på knappt 20 minuter. Fantastiskt! Sen börjar eländet dock. Det var så hemskt så jag får ont i magen när jag ska skriva ner det nu. 0333 Vaknar och är lite ledsen. Jag ramsar x4 och påminner efter nån minut. Han är småledsen men tystnar och jag bekräftar varpå han börjar gnälla igen ett par gånger. 0341 är han dock tyst och jag tror han har somnat... 0342 vaknar och gråter mer ledset nu. Jag ramsar glatt x6 men det hjälper inte alls, jag når inte fram över huvudtaget. Går in och solfjjädrar. Jag pressar och tänker att du kan hålla på så länge du vill, jag SKA hjälpa dig att sova! Han verkar somna och jag provar flera gånger att lätta på trycket men då vaknar han alltid till. Tillslut ligger an dock kvar och jag vänder och börjar ramsa. Han ställer sig direkt upp och skriker. Klockan är nu 0357 och när jag ramsar utanför dörren börjar han dunka huvudet så hårt i spjälsängens kant att den flyttar sig. Jag går in igen och solfjädrar. Så fort jag kommer in lägger han sig ner men han tycker inte om att bli fasthållen men jag härdar ut tills han ligger still när jag lättar lite på trycket av mina utbredda händer. Ramsar ut. Samma visa igen, så fort jag vänt mig bort från sängen vaknar han igen. 0416 har klockan hunnit bli nu. Han skriker och dunkar huvudet jättemycket i sängen. Jag ramsar först bestämt, sedan argare och med massor med magstöd x10-12. Hjälper inte. Otäckt. Jag går dock inte in för det känns som det inte hjälper. 0417 tystnar han och jag förösker börja bekräfta. Han blir arg igen när jag börjar prata. 0418 påminnelseramsar jag och han skriker och dunkar. Jag går på toaletten (är precis bredvid rummet) och han tystnar. 0420 börjar han igen. Går in och ska solfjädra. Så fort jag kommer in kastar han sig ner i liggande och jag bara lägget tillrätta och går ut. Nu är det så jobbigt att jag gråter och går in och väcker maken. Jag påminnelseramsar också men går inte in. 0422 har jag påminnelseramsat flera gånger och han tystnar och jag bekräftar flera gånger innan jag får sista ordet-det känns viktigt. Jag går in till maken i sovrummet och gråter och vi kramas. 0424 börjar han dunka igen och det är så vidrigt hemskt att jag mår illa. Påminnelseramsar från sovrummet och han slutar dunka efter en stund och jag bekräftar lite tyst. Osäker på om han hör. 0428 har han somnat 0559 vknar och smågnäller. Ramsar x4. Får påminna varannan minut men han tystnar och jag får sista ordet kl 0603. 0607 gnäller men tystnar när jag mjukt ramsar 0615 vaknar och börjar genast dunka sitt huvud. Jag ramsar, han blir argare men slutar efter ett tag att dunka och gråter bara. 0619 har han tystnat och jag bekräftar med en mjuk, glad ramsa. När vi gick in i morse har han blåmärken i pannan, sängen har flyttats säkert en halvmeter ut från väggen av hans dunkande. Han sov djupt och när han vaknade var han inte riktigt så glad som han brukar. Tyst och det tog säkert en kvart innan han kändes som vanligt. Vi tänker att han nog är väldigt trött och vi känner att vi måste fortsätta på den inslagna vägen men FY vad det här var vidrigt. Jag vet inte hur jag skulle hanterat det här på ett bättre sätt. Det kändes som jag bara gjorde det värre om jag gick in och jag tänkte att han får sköta det där dunkandet själv...men jag vet inte om jag gjorde fel?? Snälla ni kloka människor här, vi behöver hjälp nu. Hur ska vi hantera detta i fortsättningen??? _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan Susanne G Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 23 november 2004 Inlägg: 588 Ort: malmö Postat: sön maj 04, 2008 11:08 Rubrik: ________________________________________ Hej! Vill bara säga att det var super att han sov 7,5 timme i sträck Inte dåligt. Det här med dunkandet förstår jag att ni tycker är jobbigt. Jag uppfattar det på dig som att han är arg och inte ledsen när han dunkar? Han dunkar liksom huvudet för att han inte vet vad han ska göra av sig själv. Du skriver att du solfjädrar och när du lättar på trycker så vaknar han. Du ska inte sofjädra så länge att han faller i sömn. Han ska bli sovtung och helt avslappnad, men somna måste han göra själv i rummet. (Jag tänker att om ni solfjädrar honom till sömns så ligger nog en del av svaret till uppvak där.) Han sov ett långt sammanhängande pass, så ni vet ju att han kan. De tidiga morgontimmarna brukar vara den tid då barnet ställer fler och intensivare frågor. Finns det ngn möjlighet att sätta tjockare skydd på sängen? Så att ni känner er lugnare och så att han inte skadar sig. Jag återkommer lite senare. Känner att jag måste få fundera lite mer. Susanne _________________ Susanne G Dotter född 25/6-04 Kurad vid 4-månaders ålder Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: sön maj 04, 2008 11:56 Rubrik: ________________________________________ Hej Susanne! Skönt att du läst och har synpunkter! Jo, dunkandet har vi uppfattat som att han inte vet vart han ska göra av sig. Det började han med nångång ibland för kanske 2 månader sedan men nu tar han till det oftare och oftare. På dagen alltså. När han blir frustrerad för att han inte får som han vill, särskilt när han är trött så går han fram till en vägg och dunkar pannan mot och börjar sen gråta. Vi har försökt avleda så fort som möjligt och ganska ofta har vi lyft bort honom från väggen för att han inte ska göra sig illa. Han har säkert märkt att det här beteendet ger en reaktion hos oss, vi kommer och bryr oss om, även om vi inte tröstar eller han får som han ville från början. Han har även gjort så här på natten när han och jag sovit ihop och han vaknat och inte fått amma. Då har han krupit som en torped till sänggaveln och kört in huvet där, alternativt kastat sig handlöst bakåt... Vi ska sätta mer vaddering på sängen till inatt, det sa vi i morse när vi såg blåmärkena. På nåt sätt känner jag att jag inte är säker på om jag ska gå in och bryta när han gör så här. Kanske bäst att han får sköta det själv och se att inget händer bara för att han gör så??? Å andra sidan är det omänskligt plågsamt att stå utanför dörren och höra på... Och om jag sen ska gå in...det är så svårt det här med solfjädrandet. Inatt höll jag ju så länge att han slutade spjärna emot och försöka sätta sig upp men sen gick jag-just för att han inte skulle hinna somna riktigt. Jag trodde nog att han faktiskt somnat. Men han ställde ju sig upp och började protestera ändå så fort jag gick bort från sängen och började ramsa. Och då började dunkandet direkt. Usch, det är svårt!! Inatt är det pappas tur och vi är nervösa. Han har inte lagt D sen han var pyttebebis...frågan är om det blir stort bakslag inatt för att jag inte är där alls. Eller om det går bättre?? Hursomhelst, vi är fast beslutna att fortsätta på den inslagna vägen. Det finns ingen återvändo nu-skulle vi bryta nu har vi nog bara åstadkommit mer skada och förvirring. Och vi behöver sova. Just nu har D somnat för middagslur i vagnen. Ska sova mellan 12-14 och somnade 12.20. Sista veckan har det ju inte funkat alls med dagsovandet så det här känns som ett stort framsteg. Han har inte ätit så bra dock, varken igår eller idag, vilket förvånar mig. Vi får se nu hur länge han sover och hur eftermiddagen avlöper.... _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan miar70 Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 31 januari 2006 Inlägg: 5906 Ort: Västernorrland Postat: sön maj 04, 2008 14:13 Rubrik: ________________________________________ Hej! Vill också komma med lite pepp här inför natten! Precis som Susanne skriver, så är det ju JÄTTEbra att han faktiskt sovit 7½ timme i ett svep, tänk så skönt för honom! Fokusera på det som funkar bra, och tänk på att det här är en herre som haft dåliga sömnvanor länge, och då kan det också frågas lite längre än vad mindre barn gör. Jag tycker du verkar vara en sansad och förnuftig människa, och nu gäller det att ni verkligen lyssnar med hjärnan och inte med hjärtat OM han inatt också börjar dunka huvudet. Jag skulle gå in om jag hör att han gör sig illa, och bryta. Det viktiga här är att inte tycka synd om, att vara saklig och lugn. Det tror jag nu inte att du gör, men försök verkligen lägga kvar känslorna utanför dörren Jag har ju en tös som är nästan jämnårig med din D, och hon kan också få för sig att dunka huvudet i väggen nån gång, oftast när jag och hennes pappa kramas (!). Då lägger jag helt enkelt handen emellan, eller nåt annat mjukt, och säger inget mer. Bara för att skydda lilla pannan. Då blir det inte så intressant att göra det, när beteendet inte "belönas" med mer uppmärksamhet än så . Aptiten kommer, säkert redan i morgon. Ingen fara! Glädjen kommer den med, oftast i samma veva! Tänk vilken gåva ni hjälper er son med nu: att få sova gott! Ha hela tiden målet för ögonen, snart, snart är ni där! Madrassera nu sängen inför natten, och jag blir mycket förvånad om inte natten blir väldigt lugn! KRAM Mia _________________ 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) Min hemsida: http://www.123minsida.se/sexbarnsmammaTill överst på sidan miar70 Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 31 januari 2006 Inlägg: 5906 Ort: Västernorrland Postat: sön maj 04, 2008 14:15 Rubrik: ________________________________________ OM du inte läst januarikrönikan, så har du den här http://www.annawahlgren.com/index.php/view/svenska/januari-2008-sakerhet-ar-trygghet _________________ 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) Min hemsida: http://www.123minsida.se/sexbarnsmammaTill överst på sidan Susanne G Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 23 november 2004 Inlägg: 588 Ort: malmö Postat: sön maj 04, 2008 16:42 Rubrik: ________________________________________ Hej! Här kommer lite mer pepp. Vad bra att ni ska vaddera sängen lite mer. Tror att det kan vara en trygghet för er. Då kan ni slappna av mer och lita på ramsan så att ni inte behöver gå in och solfjädra vid varje uppvak. Ta nu till er mias ord om hjärna istället för hjärta och att ni inte ska tycka synd om honom utan vara sakliga och lugna. Det är i dessa rader hela lösningen finns. Försök vara en klippa för honom.( Jag vet att det inte är lätt där ni befinner er nu. Försöker bara ge er en hint om vad ni förhoppningsvis kommer känna till slut) Du skriver själv att du inte är säker på om du ska gå in och bryta när han dunkar. Där här du din magkänsla Då gör du inte det, mer än när du känner att han skadar sig. Lycka till inatt. Susanne _________________ Susanne G Dotter född 25/6-04 Kurad vid 4-månaders ålder Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: sön maj 04, 2008 20:34 Rubrik: ________________________________________ Jag är också med på resan... Ni gör ett otroligt jobb,och jag tycker att du lyssnar av honom så bra! Och jag läser så mycket fina framsteg! Inte bara att han sov länge i ett svep utan att ni har en kommunikation med ramsan! Han blir arg av den nu, och det är ju precis i sin ordning, i natt kommer han att somna av den och lugna sig. Ett annat framsteg är att han vet att han ska sova, han lägger sig när du går in. Bra tror jag att packa in sängen, det är förfärligt att höra på! MEN det är också tydligt ser jag när jag läser, att han slutar så fort du sätter foten över tröskeln. Han vet hur han ska kalla på dig med andra ord. Det kommer att gå utmärkt med pappa också. Fler frågor kan hända, men det är ju nästan självklart. Hur gick nattningen? _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: sön maj 04, 2008 21:17 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 3. Nu har min första natt börjat. Vi har madrasserat sängen mer idag genom att bygga en tjockare mur av Biltemaliggunderlag fästa runt sängen med buntband. Vettig lösning. Tror att min fru avstod från att precisera omfattningen av hans huvuddunkande. I morse hade han genom att dunka huvudet i spjälsängen flyttat den 70 cm från väggen. Jag provar tanken hur det vore att med en tolvkilosvikt i sängen dunka mitt huvud i den tills den flyttat sig 70 cm. Vilka känslor skulle få mig att göra så? Idag har vi lekt med de jämnåriga barnen i kvarteret trots blåmärkena i pannan. Det är tur att vi känner grannföräldrarna bra, annars hade de säkert trott att vi misshandlat honom. Nu bjöd de oss på starkt kaffe istället. Grannar är bra. Annars har dagen flutit. Inte helt sant. Jag har varit rädd att han har ådragit sig hjärnskador av dunkandet. Har - helt ovetenskapligt - provat hans minne, slutledningsförmåga, motorik och letat järtecken i allmänhet. En medicinsk fackman vi känner gissar att D inte fått några skador, vilket känns lättande. D är nog mest trött och konfys. Kvällen hittills: kl 19.30-22.20 19.23 Färdigbusat och godnatt. 19.24 Tystnar av solfjädern. Han tycker om att jag lägger honom. Sover räv... 19.35 Ramsar mig ut, men han ställer sig ögonblickligen upp och dunkar huvudet i sängen. I enighet med vår plan går jag in och solfjädrar på nytt. 19.40 Ramsar mig ut. Ställer sig och dunkar, men inte lika energiskt. 19.42 Ramsar utanför, bekräftar somnar och sover gott. Klockan är nu tjugo över tio och han sover än. Tack för att ni är med oss på resan. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan Susanne G Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 23 november 2004 Inlägg: 588 Ort: malmö Postat: sön maj 04, 2008 21:38 Rubrik: ________________________________________ Hej pappa M! Vad skönt att nattningen gick så smidigt. Förstår att det känns otäckt med detta dunkande. Det var bra att ni fixade mer vaddering. Fortsatt nu i samma anda som ni hittills gjort. Ni är jätteduktiga och ni gör framsteg. Lycka till. _________________ Susanne G Dotter född 25/6-04 Kurad vid 4-månaders ålder Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: mån maj 05, 2008 06:26 Rubrik: ________________________________________ Det var fint att läsa. Dunkandet var tristare att läsa om som sagt, men jag tror som Anna att det kommer att ge sig när han inte är så trött längre. Och om han fastnar i det igen så gå in och solfjädra precis som under natt två. Får vi höra om natten? _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: mån maj 05, 2008 15:51 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Återstoden av natt 3. 23.40. Gnydde till vaknade reste sig, varken hojtade eller skrek, så jag avvaktade med att ramsa. Somnade på egen hand. Han har varit lättväckt sen han var 4 månader. 00.28 Vaknar skriker. Jag påminnelseramsar x 8 och bekräftar x1. Han somnar om. 04.51-05.08. Han vaknar och dunkar huvudet mycket. Jag ramsar en stund, sen går jag in och bryter dunkandet genom att lägga honom till rätta och solfjädra. När jag solfjädrat en stund börjar fundera på om jag inte skulle låtit honom dunka vidare. Kanske bröt jag för tidigt. Den frågan har jag med mig från natten. Vad tycker ni? Hursomhelst, jag solfjädrar och han sover räv. Beredd på att resa sig när helst jag bestämmer mig för att lämna rummet. Han blir till slut sömntung och jag ramsar mig ut. Halvvägs ut reser han sig illskriker och dunkar huvudet i sängen. Om jag då hade gått tillbaka till honom hade han befäst dunkandet som styrinstrument, därför fortsätter jag att ramsa mig ut. Påminnelseramsan får honom att tystna och avslutar med att bekräfta. 05.16 Jag hör dunkandet innan han skriker. Hädanefter kommer han hela tiden att dunka huvudet i sängen innan han skriker. Det är som om han genom att uppleva smärta skapar ett skäl att skrika, som annars skulle saknas. Samma bild får jag även ibland dagtid. Påminnelseramsar utanför x 16. Det känns som om vi här lyckas att etablera konceptet fråga-svar, vilket känns bra. Bekräftelseramsar och sen somnar han tror jag. Utomhus antyder fiskmåsarna att det är morgon. D sover. 05.20-05.50 D har gnytt till i sömnen var tionde minut. Inga åtgärder vidtagna. 05.50 D vaknar dunkar och skriker. Jag bekräftar. Somnar. 05.56 Vaknar dunkar skriker resp påminner och bekräftar. Somnar 06.03 Vaknar dunkar skriker resp påminner och bekräftar. Somnar 06.06-06.23 Vaknar, dunkar. Påminnelseramsar. Mitt under påminnelserramsandet frågar han efter bröstmjölk. Han är avgjort hungrig, men det är inget jag tar hänsyn till eller låtsas ta någon notis om. Jag ramsar vidare. Jag ber min fru om coachning efter en stunds ramsande. Hon tycker om mitt tonfall i ramsandet och råder mig att slå på radion, vilket jag alldeles glömt bort. P2 sände språka på finska så vi bytte till CD. Påminnelseramsar x femtioelva++. D somnar. Min fru stiger upp och gör därmed ljud i huset. D sover. 07.00. Väckarklockan introduceras med ringning. Han sover djupt, men väcks milt och glatt. D hjälper oss att laga gröt som vilken vanlig dag som helst. Jag vet inte om jag gjorde rätt som avbröt dunkandet kl 04.51 eller inte. Komplext. Vad tycker ni? /Pappa M _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: mån maj 05, 2008 19:37 Rubrik: ________________________________________ Oj! Det var kul läsning! Jag tycker att ni gör ett strålande jobb! Vargtimmesstök som sig bör, höll jag på att säga, och övriga natten har gått perfekt! Fixade ju ett uppvak själv också! Musiken på morgonen var bra ihågkommet, det kan ofta vara bättre än ramsa just då, framförallt när det hackar, om du förstår vad jag menar? Toppen att ni får väcka på morgonen, det är strålande. Om att du bröt hans dunkande Jag hade nog absolut gjort likadant efter den natten som ni hade innan. Det kanske hade varit bättre att låta honom vara, men vem hade klarat det? Det är inget att hänga upp sig vid, och det blev en bra solfjäder och en bra ramsa sedan, det var det viktigaste tycker jag. Hur hanterar ni dunkandet dagtid? Och hur har dagen varit i övrigt? _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan Susanne G Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 23 november 2004 Inlägg: 588 Ort: malmö Postat: mån maj 05, 2008 19:40 Rubrik: ________________________________________ Hej! Vilken skillnad från natten innan. Tänk att du bara solfjädrade en gång på¨hela natten. Tänk nu inte på om du skulle gått in eller inte den gången vid 04.. Nu gjorde du det men lät bli de andra gångerna Han fixade att somna om själv resten av natten. Superbra jobbat av er allihop. Ni har verkligen lyckats etablera ramsan vilket är fantastiskt. Jag tycker att ni inatt bara ska förlita er till den så långt det går. Men skulle ni känna att dunkandet går för långt ska ni ju självklart gå in. Lita till er egen känsla. Det känns som ni har full koll. Det du nämner om att han använder dunkandet som ett styrmedel är nog alldeles riktigt. Han lockar er till sig på det viset. Ni har ju sett själva att det har börjat avta denna natt. Inatt kommer det säkert att bli ännu mindre av det. Håll oss uppdaterade. Susanne _________________ Susanne G Dotter född 25/6-04 Kurad vid 4-månaders ålder Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: mån maj 05, 2008 20:08 Rubrik: ________________________________________ En liten uppdatering igen från mamma som haft hand om D hela dagen... Vi har verkligen haft en toppendag. Han har varit glad och pigg hela dagen och bara vid några enstaka tillfällen blivit så frusterad att han "letat" efter nåt att smälla in huvudet i. Det har dock aldrig gått så långt, det har gått bra att avleda med roliga saker eller att leta efter skorna etc. Han har kört ut soppåsen, plockat i diskmaskinen, dukat, "skalat" potatis, hällt ris i kastrullen etc etc. Allt med gott humör. Vi har varit ute mycket också och ändå har jag hunnit med att plocka undan och diska här hemma. En sån härlig dag! D´s aptit är också bättre, särskilt nu ikväll då han klämde 1,5 banan EFTER stor middag...+ en hel del bröstmjölk en stund senare... ...och jag har fått sova en hel natt (nästan...) även om jag vaknat vid de tider han brukade vakna. Men ändå, att få sova utan att trängas med bebis! Jag kommer att sakna att sova med honom....men lite skönt är det just nu iallafall!! Nu ikväll har jag ju dessutom fått egentid och varit i skogen och gått/sprungit. Underbart. Ska nog hinna ringa en vän också! Vet inte vad som gjorde störst nytta idag. Att D fått mer sömn eller att jag fått det. Förmodligen kombinationen! ...jag vet ju att det kommer att komma bakslag, det räknar vi med...men det kommer att gå bra och just nu är jag så glad!!! ...och tack, tack, tack för all hjälp och stöttning och goda råd vi fått hittills! _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan Susanne G Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 23 november 2004 Inlägg: 588 Ort: malmö Postat: mån maj 05, 2008 20:33 Rubrik: ________________________________________ Underbart att höra! Snart kommer ni sova nätterna igenom hela familjen _________________ Susanne G Dotter född 25/6-04 Kurad vid 4-månaders ålder Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: mån maj 05, 2008 21:03 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 4 Jag kommer att låta honom dunka mer i natt om han väljer det. Ska se om det är rimligt att inte gå in och solfjädra alls, om en likadan situation uppstår som igår natt. I natt ska jag lägga fokus på att ingjuta den stora tryggheten i honom genom min röst. Natten hittills: 19.30 Det var lite svårt att gå ut ur rummet efter solfjädrandet. Han ville inte bli rikigt sömntung, utan låg och väntade på att jag skulle försöka gå ut. Så fort jag lättade på solfjädern skrek han direkt. Han ville binda mig till rummet, men jag lät bli att fastna i den fällan. Ramsade mig ut efter en stund trots att han skrek. Somnade efter påminnelseramsa x 16 Bekräftelse x1 Påminnelse x4 Bekräftelse x 1. Och sen dess har han sovit. 21.35 Vaknade samtidigt som CD-spelaren tystnade. Påminnelse x4 gjorde susen. Om huvuddunkande dagtid: Jag har observerat att han bara dunkar i huvudet när min fru är närvarande. Han är pappas pojke, om det har med saken att göra vet jag inte. Blev överraskad över hennes beskrivning ovan om omfattningen. Jag trodde inte att det skedde varje dag. Min fru är bra. Jag förstår inte riktigt varför han dunkar i huvudet. De gånger jag sett det ske har han sprungit fram till en vägg, stannat precis intill väggen, måttat, försiktigt dunkat en gång och sen börjat gråta. Men det var ett tag sen jag såg det sist, så jag vet inte om det är så det går till nu. /Pappa M _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: tis maj 06, 2008 06:30 Rubrik: ________________________________________ Bra jobb! Det är lätt att fastna inne vid nattningen, som du märkte. I kväll ska ni göra en kort markerande solfjäder och sedan gå ut. Även konsten att komma till ro i sin säng måste han ju lära sig själv, till sist. Att han bara dunkar huvudet med mamman, en jämnårig pappaspojke här hemma är lite liknande... Jag ska BÄRA annars orkar han inte gå... Pappa behöver aldrig, och inte heller farmor... Jag har inett att ju mindre jag bryr mig om sammanbrotten detså lättare kommer han ur dem... _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan Susanne G Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 23 november 2004 Inlägg: 588 Ort: malmö Postat: tis maj 06, 2008 09:22 Rubrik: ________________________________________ Hej! Säger som TorpSara: Inatt ska ni bara solfjädra vid tillrättaläggandet och inte tills han blir sömntung. Nu är det dags att gå vidare. Håller oxå med henne angåendet dunkandet. Om man ska generalisera lite så håller de flesta barn på lite mer och "kör" med mammorna. Eller hur jag nu ska uttrycka mig. I min bekantskap känns det som att alla kvinnor ngn gång sagt: - att så där gör han/hon bara med mig. Aldrig med pappa. Ska bli spännande och höra hör natten gick. Susanne _________________ Susanne G Dotter född 25/6-04 Kurad vid 4-månaders ålder Till överst på sidan annawahlgren Registreringsdatum: 22 november 2004 Inlägg: 11297 Ort: Gastsjön Postat: tis maj 06, 2008 18:50 Rubrik: ________________________________________ _________________ Nio barn, elva barnbarn och några tusen nästanbarn Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: tis maj 06, 2008 19:11 Rubrik: ________________________________________ Jaha. ensam i kväll. Maken jobbar. D sover. Natten igår gick väl hyfsat. Maken får skriva mer detaljer senare. Iallafall solfjädrade han bara vid läggningen. Inte lika intensivt dunkande. Vaknade fler gånger, men tog emot ramsan bra. På morgonen låg han vaken och var glad när vi kom in. Sen har vi haft en gnällig dag igen. Dålig aptit också, gav extra gröt innan nattningen. Han har börjat gråta när vi börjar busa, det hände redan igår. Och han blir ledsen när vi går upp på övervåningen där hans rum är. Det känns jättetrist, svårt att hitta på bus och skratta när han "genomskådar oss". Vad kan vi göra åt det?? Nåväl, vi lyckades ändå få till ett skratt och gick snabbt upp. Jag sa godnatt och lade tillrätta, tryckte till och gick ut på en gång. Väntade inte alls på att han skulle bli sömntung. Sen fick jag ramsa varannnan minut med tordönsstämma i 15 min. Bekräftade 3-4 gånger innan han slutade svara på det med gråt. Alltså, lite snabbare läggning idag, 15 min mot 20 förut. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan miar70 Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 31 januari 2006 Inlägg: 5906 Ort: Västernorrland Postat: tis maj 06, 2008 19:50 Rubrik: ________________________________________ Hej jodama Bra jobbat med läggningen ikväll, jag tycker ni har gjort jätteframsteg! Det här med att han gråter på väg till sängen är rätt vanligt, men inget ni ska fästa så stor vikt vid, utan agera precis som om han är superglad och jättenöjd. Det kommer, skrattet hela vägen till sängen, om ni bara fortsätter oförtrutet enligt "planen" . Vi har buset i soffan/föräldrasängen och sen jagas vi till barnens sängar, så ni kan se till att ha lite extra skoj t ex på skötbordet eller var ni nu är innan ni går till sängs! Hoppas natten blir fin, och att Aptiten kommer i morgon Kram Mia _________________ 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) Min hemsida: http://www.123minsida.se/sexbarnsmamma Senast ändrad av miar70 den tis maj 06, 2008 19:51, ändrad totalt 1 gång Till överst på sidan miar70 Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 31 januari 2006 Inlägg: 5906 Ort: Västernorrland Postat: tis maj 06, 2008 19:51 Rubrik: ________________________________________ Hej jodama Bra jobbat med läggningen ikväll, jag tycker ni har gjort jätteframsteg! Det här med att han gråter på väg till sängen är rätt vanligt, men inget ni ska fästa så stor vikt vid, utan agera precis som om han är superglad och jättenöjd. Det kommer, skrattet hela vägen till sängen, om ni bara fortsätter oförtrutet enligt "planen" . Vi har buset i soffan/föräldrasängen och sen jagas vi till barnens sängar, så ni kan se till att ha lite extra skoj t ex på skötbordet eller var ni nu är innan ni går till sängs! Hoppas natten blir fin, och att Aptiten kommer i morgon Kram Mia _________________ 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) Min hemsida: http://www.123minsida.se/sexbarnsmammaTill överst på sidan miar70 Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 31 januari 2006 Inlägg: 5906 Ort: Västernorrland Postat: tis maj 06, 2008 19:52 Rubrik: ________________________________________ Oj, det blev visst dubbel dos _________________ 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) Min hemsida: http://www.123minsida.se/sexbarnsmammaTill överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: tis maj 06, 2008 21:45 Rubrik: ________________________________________ Klistrar in makens kommentarer om förra natten. Han tycker att han svarade bättre på ramsan och att D inte dunkat så intensivt... Jag oroas över att det är fler uppvak... Nu ikväll har han vaknat två gånger redan efter läggningen. Hoppas det inte är en trend. Jag ska jobba imorgon och skulle verkligen behöva sömn... Natt 4 19.32-19.43 Solfjädrar.D tittar upp då och då för att se om jag håller på att gå. 19.43-19.46 Ramsar mig ut. Påminnelseramsar x 16 med varierat tonfall. Bekräftar x 1. 21.35 D vaknar av att CD:n är slut. Påminnelse x 4 Somnar. 01.06- 01.08 Jag väcks ur djupsömn och det tar nog en skrikminut innan jag inser att jag ska svara honom. Påminnelseramsa x 12 Bekräftelseramsa x 1. 03.58 Påminnelse x 4 Bekräftelse x 2 04.18 Påminnelse x 2. Bekräftelse x2. 04.26 Påminnelse x 4 04.30 Illskriker och dunkar 05.53 Dunk, skrik bekräftelse x 2 06.15 Dunk ej skrik ej åtgärd. 06.31 Dunk skrik bekräftelse. 07.00 Han är vaken, men vilar när vi kommer in med väckarklockan. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan Susanne G Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 23 november 2004 Inlägg: 588 Ort: malmö Postat: tis maj 06, 2008 22:03 Rubrik: ________________________________________ Gokväll! Här går det framåt. Uppvaken kommer att avta, oroa dig inte. Du får bara ha lite tålamod. Betänk att det bara var er 4:e natt. Det tar alltid lite längre tid när man kurar ett äldre barn, en 4 månaders har ju inte hunnit få lika många ovanor. Ni gör ett jättejobb och ni gör det bra. Se hela tiden framåt. Susanne _________________ Susanne G Dotter född 25/6-04 Kurad vid 4-månaders ålder Till överst på sidan TorsMamma Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 17 november 2006 Inlägg: 4072 Postat: ons maj 07, 2008 18:27 Rubrik: ________________________________________ Hej Jodama, jag bara råkade komma in i tråden och läsa av en händelse. Jag tycker ni jobbar på alldeles utmärkt och inte skall ni hänga upp er på antalet uppvak utan snarare på att han kräver mindre och mindre vid varje uppvak. Och att ni hela tider ger lite mera förtroende för det lilla barnet målmedvetet. Något som jag dock tänkte på när jag läser detta är detta: Citat: Bekräftelseramsa x 1. 03.58 Påminnelse x 4 Bekräftelse x 2 04.18 Påminnelse x 2. Bekräftelse x2. 04.26 Påminnelse x 4 04.30 Illskriker och dunkar 05.53 Dunk, skrik bekräftelse x 2 Här står bekr. ramsa x1 och x2. Ramsan sägs ALLTID även som bekräftelse x4. Tänk det hela som ett fyrfaldigt leve! HURRA! HURRA! HURRA! HURRRAAAAAAAA! (inte så här... Hurra?... Hurra?... Hurra?....Hurraaaa....) Bara för att statuera hur jag hört MÅNGA göra ibland. Man kan ju liksom inte säga ett tvåfaldigt leve. Och tro mig när jag säger men jag låg några nätter och lyssnade på min man och på bara ett par gånger så liksom "räknar man " med de där rytmiska x4 annars vill man gärna fråga lite extra. Så Ramsa X4, vid kris X6, X8 eller X10-12 om så kräves. Men inte mindre än 4. Lycka till med natten och minska hela tiden musiken, den skall inte SPELA för att man skall kunna sova utan den skall spela för att man skall lugna sig. När han är lugn minska ljudet och ge en bekräftelse ramsa och sen tyst, eller gärna husljud som tar över. Tänk att musiken är ett verktyg precis som buffning, solfjäder, ramsa och alla andra. Man vill inte "fastna" i verktyget och därmed "verktygsträsk". Läs gärna denna tråden som pepping! http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?p=91777 Pepping,pepping! _________________ Tor född Sep-2006. BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån "alla vägar bär till Rom även om de inte är raka utan lite kringelkrokiga ibland, mamma kanske tar en och annan omväg, men dit skall vi - tillsammans!" Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: ons maj 07, 2008 21:39 Rubrik: ________________________________________ Natt 5 Mamma nattar 1930 lägger D ensam ikväll, M jobbar. Lägger tillrätta, solfjädrar några sek och går u med ramsa x8 1931 påminner x6, gör husljud 1933 ramsar- han är arg/ledsen 1935 ramsar igen 1936 överröstar med ramsan x10 1938 ramsa x10...nu falsettskriker han och jag överväger att gå in. 1940ramsar x 8 igen. Han tystnar lite. 1942 bekräftar-han börjar gråta men tystnar 1944 bekräftar-han börjar gråta men tystnar 1945 bekräftar och han svarar inte och somnar efter en liten stunds bök i sängen 2150 vaknar, smågnäller. Ramsar x4. Påminner x4 och bakar in bekräftelsen. Han somnar 0333 jag sover men vaknar av gråt tror jag. Eller var det en dröm?? När jag kastat mig fram och vaknat har jag börjat ramsa men då är han redan tyst... 0501-0518 vaken och är jättearg och vill ha bröstmjölk av mig. Jag ramsar och ramsar, avvaktar och ramsar mer. Till och från dunkar han in huvudet så jag tror både det, sängen och mitt hjärta ska brista. Är på väg in för att bryta vid två tillfällen men då avtar det och jag fortsätter med bara ramsa. Han tystnar 0518 men ligger och kastar sig runt i sängen och bökar. (Radion slås på så fort han vaknat och får sedan stå¨på ända till kl 07...dumt kanske men JAG ligger bara och hoppar till vid minsta ljud annars. Plus att det verkar som det hjälper honom att lugna sig. Förösker iallafall dra ner volymen när han tystnar.) 0609 vaknar och gråter lite. När jag börjar ramsa börjar han dunka huvudet men slutar fort och jag ramsar bara x6 och sen tystnar han och somnar om. Väcks 0700 med väckarklockan. Sover djupt. Ganska glad men klängig på mig som han varit alla mornar hittills. Tack för alla kommentarer och glada tillrop. Själva är vi SÅÅ trötta allihop. Och griniga. Vi kämpar på men det är tungt just nu. Och nu ikväll har han vaknat flera gånger redan. Det berömda bakslaget?? Redan?? Åhh, jag är så trött att jag inte orkar tänka. Ska bara berätta också att dagen idag varit bra. Middagssömnen okej. Nu ska jag sova-maken tar natten... _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan Susanne G Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 23 november 2004 Inlägg: 588 Ort: malmö Postat: ons maj 07, 2008 21:57 Rubrik: ________________________________________ Måste bara applådera er. Vilken natt. Bra jobbat. Härligt att höra att ni vågar ge honom förtroendet att somna om med ramsa och tom utan den Förstår att du/ni är trötta. Detta är ju en process, en stor förändring för er som även tar mental energi ifrån er. Man funderar kring detta hela tiden när kuren pågar. Men det blir ett nytt liv efteråt. Det vågar jag lova. De flesta av oss som huserar här inne har oxå kurat våra barn och vi finns här som levande bevis på hur underbart livet blir efteråt. Susanne _________________ Susanne G Dotter född 25/6-04 Kurad vid 4-månaders ålder Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: tor maj 08, 2008 06:23 Rubrik: ________________________________________ Glad morgonläsning! Och nu tycker jag att ni hädanefter ska avvakta lite med ramsan. Är det bök gnäll och smågråt så gör ingenting. Om det är riktig kris så ramsar ni, inte annars. Nu sitter den och natten också, så då är det dags att backa. _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: tor maj 08, 2008 13:48 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Vi har diskuterat att jag ska ta ett par nätter på raken, eftersom har dunkat huvudet mindre när jag har lagt honom. Vi är inte bekväma med huvuddunkandet och dess ev hälsokonsekvenser. När han sen är lite tryggare med att sova själv återgår vi till att ta varannan natt. Till TorsMamma Tack för påpekandet att jag ska alltid säga bekräftelsen x 4. Jag har varierat antalet bekräftelser hittills. Natt 6. Pappa lägger. 19.27-19.35 Läggs, solfjädras, påminnelse x ? och bekräftas x 4. 20.50 Påminnelse x 4. 21.58 Påminnelse x bekräftelse x 4. 02.22 Påminnelse x 4. 02.29 Påminnelse x 4 Bekräftelse x 4 04.26 Påminnelse x 4. 04.37 Påminnelse x 4. 05.24 Påminnelse x 8. 06.16 Illskrik och två huvuddunkningar. Påminnelse x 12 Bekräftelse x 4 Slår igång radion. 06.27 Påminnelse x 4. 06.40 Påminnelse x 8 bekräftelse x 4. 07.00 Börjar skrika precis när vi står utanför dörren på väg in. Kanske borde vi ha påmint och bekräftat och sen väckt honom 07.15? Men vi tog upp honom som planerat istället. För tydlighetens skull: När jag ovan och tidigare skrivit Påminnelse x 8 betyder det i själva verket Påminnelse x 4 + barnfråga. Påminnelse x 4 Natten har varit rekordlugn. Han har bara vid ett tillfälle dunkat huvudet i sängen och då bara två dunk. Jag tror att jag skulle kunna dra ner på antalet situationer där jag gör påminnelsen. Kanske skulle jag istället bara bekräfta? /Pappa M _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: tor maj 08, 2008 14:06 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Jag missade TorpSaras inlägg ovan inför natt 6. Jag ska dra ner på påminnelsetillfällena natt 7 istället. Jag är dock rädd att om jag drar ner för mycket på påminnelserna så kommer han att dunka huvudet i sängen i ökad omfattning. Och om jag först efter dunkandet gör mig påmind kommer han att veta att dunkandet fungerar och nyttja detta. Men å andra sidan vill jag inte fastna i verkygslådeberoendeträsket, utan nå till målet med SHN. Det finns ett antal påminnelser jag lätt skulle kunna dra ner med natt 7. Jag kanske ska inför varje påminnelse fråga mig om den aktuella påminnelsen verkligen behövs, istället för att bara påminna reflexmässigt. Vidare kan jag dra ner på tiden jag solfjädrar. Men då hinner han inte bli sömntung och då riskerar vi att han skriker länge. Och det är den ända fysiska kontakten han har med mig i insomningsprocessen. Säg gärna emot mig. Rådvill... /Pappa M _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan miar70 Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 31 januari 2006 Inlägg: 5906 Ort: Västernorrland Postat: tor maj 08, 2008 14:56 Rubrik: ________________________________________ Hej Pappa M Måste än en gång få säga att jag tycker ni gör ett jättebra jobb, det hoppas jag ni själva känner också! Eftersom ni haft det här dunkandet med huvudet som blivit en otrevlig ovana, så har ni haft lite mer än andra har med sig när det ska kuras, men jag tror ni är på mycket god väg att bryta den ovanan nu. Om ni då känner att ni måste använda er av solfjädern ännu för att förhindra dunkandet, så tror jag att ni känner rätt! MEN nu tycker jag att ni ska försöka ha lite mer is i magen om/när han vaknar inatt! När du känner att nu jäklar måste jag gå in - DÅ ramsar du! Och går in gör du BARA om det är riktig kris! För vaknar på nätterna gör vi alla, fast vi kanske inte minns det alltid, men vi vet ju att det är bara att vända på sig och somna om (förhoppningsvis ) och nu måste D lära sig det han också! Om han alltid får en ramsa när han vaknar till, så kommer han att förvänta sig en ramsa! Så nu tar vi och plockar fram Backaverktyget Vad tror du om att ikväll lägga ner, solfjädra KORT och gå ut med Attityd och stadig ramsa? Jag tror att det kan vara dags att backa där också, men det viktiga är att du är säker på att det känns bra att göra det! Vad tror du? Kram Mia _________________ 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) Min hemsida: http://www.123minsida.se/sexbarnsmammaTill överst på sidan miar70 Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 31 januari 2006 Inlägg: 5906 Ort: Västernorrland Postat: tor maj 08, 2008 14:57 Rubrik: ________________________________________ Hej Pappa M Måste än en gång få säga att jag tycker ni gör ett jättebra jobb, det hoppas jag ni själva känner också! Eftersom ni haft det här dunkandet med huvudet som blivit en otrevlig ovana, så har ni haft lite mer än andra har med sig när det ska kuras, men jag tror ni är på mycket god väg att bryta den ovanan nu. Om ni då känner att ni måste använda er av solfjädern ännu för att förhindra dunkandet, så tror jag att ni känner rätt! MEN nu tycker jag att ni ska försöka ha lite mer is i magen om/när han vaknar inatt! När du känner att nu jäklar måste jag gå in - DÅ ramsar du! Och går in gör du BARA om det är riktig kris! För vaknar på nätterna gör vi alla, fast vi kanske inte minns det alltid, men vi vet ju att det är bara att vända på sig och somna om (förhoppningsvis ) och nu måste D lära sig det han också! Om han alltid får en ramsa när han vaknar till, så kommer han att förvänta sig en ramsa! Så nu tar vi och plockar fram Backaverktyget Vad tror du om att ikväll lägga ner, solfjädra KORT och gå ut med Attityd och stadig ramsa? Jag tror att det kan vara dags att backa där också, men det viktiga är att du är säker på att det känns bra att göra det! Vad tror du? Kram Mia _________________ 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) Min hemsida: http://www.123minsida.se/sexbarnsmammaTill överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: tor maj 08, 2008 18:09 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 7.1 Jo, miar70. Ikväll ska jag ha mer is i magen vad gäller ramsor och korta ner solfjädrandet. Två frågor: 1) Om du med backaverktyget avser metoden hur man ska backa efter solfjädrandet, så har vi gjort det från början. Jag misstänker att du menar något annat? 2) Vi har inte gått in för att bryta dunkandet sen natt 3, bara varit nära. Jag tror att vi har lyckats hyfsat med attityd, men allt går att förbättra. Ramsan natt 6 var stadigare natt 6 än natt 3 och 4. I spänd förväntan /Pappa M _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: tor maj 08, 2008 18:30 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 7.2 Nu har natt 7 börjat. D ville inte sova lunch idag. Vi gick i med vagnen i två timmar och använde hela den arsenal med trick vi lärt oss, men i värmen var det omöjligt. D har varit grinig idag, trots att han sov väldigt bra föregående natt med våra mått mätt. Han höll på att somna i min frus famn redan kl 18.45, vilket var för tidigt. Ordinarie sovtid är 19.30 så vi höll honom vaken för att åtminstone få ett skratt inför natten. Det fick bli kort, balanserat och avklarat. Det kändes orimligt att pressa honom att vara vaken till 19.15 (dvs 19.30 minus kvarten) 18.49 Läggs. Solfjädras i 90 sek. Han knappt slutat skrika innan jag backar ur rummet. 18.51-18.59 Ramsar ut. Påminner x 12 Ett huvuddunk. Bekräftar x4 Påminner x 4 Bekräftar x 4. Han somnar. /Pappa M _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan Susanne G Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 23 november 2004 Inlägg: 588 Ort: malmö Postat: tor maj 08, 2008 18:41 Rubrik: ________________________________________ Hej! Vad bra det går för er. Vill bara tipsa om att inför natten går det alldeles utmärkt att lägga en hel halvtimme innan. Susanne _________________ Susanne G Dotter född 25/6-04 Kurad vid 4-månaders ålder Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: tor maj 08, 2008 18:53 Rubrik: ________________________________________ Skönt att höra Susanne G. Nu känns det bättre. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan miar70 Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 31 januari 2006 Inlägg: 5906 Ort: Västernorrland Postat: tor maj 08, 2008 19:08 Rubrik: ________________________________________ Håller med SusanneG - och vilken STORARTAD läggning ikväll ! jodama skrev: 1) Om du med backaverktyget avser metoden hur man ska backa efter solfjädrandet, så har vi gjort det från början. Jag misstänker att du menar något annat? 2) Vi har inte gått in för att bryta dunkandet sen natt 3, bara varit nära. Jag tror att vi har lyckats hyfsat med attityd, men allt går att förbättra. Ramsan natt 6 var stadigare natt 6 än natt 3 och 4. 1) men backaverktyget så menar jag att man backar från att göra något alls, att man förhåller sig passiv. Att man lär sig att ha mer förtroende för barnet, och inte ingripa med vare sig ramsa eller annat. Däremot tycker jag INTE man ska backa när man har solfjädrat, det får inte bli så att man smyger ut ur rummet när man fjädrat, utan man solfjädrar och sen vänder man och går med en tydlig ramsa - allt man gör ska andas beslutsamhet och säkerhet! (Om det nu var den sortens backa du menade ) 2)Toppen Fastnar han i dunkandet, vilket jag inte tror att han gör nu, så solfjädra - men då håller du tills han blir alldeles lugn! Sov gott hela lilla familjen! _________________ 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) Min hemsida: http://www.123minsida.se/sexbarnsmammaTill överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: tor maj 08, 2008 19:13 Rubrik: ________________________________________ Verktyget Backa är det svåraste av allihopa, men viktigt för att inte hamna i träsken . Anna brukar säga att man måste göra baksteg för att barnen ska kunna göra framsteg, och det är vad det handlar om. I ert läge är det bland annat att göra som Miar70 säger, att överlåta uppvaken åt honom själv i största mån och att bara ramsa vid kris. Då backar man från ramsan. Solfjädern har ni ju redan fixat att backa från. En bra övergång från att ramsa kan vara musik, om det behövs och passar. Det är bra att påminna sig om att barn är halvvakna rätt ofta på natten, och inte helt sällan gråts det en skvätt, i sömnen mest, speciellt om barnet har blivit en vana att vakna gråtande nattetid. Jag tror att ni har en hel del av den varan kanske...? _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: tor maj 08, 2008 19:14 Rubrik: ________________________________________ se där, här öser vi ju klokskaper över er! _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan miar70 Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 31 januari 2006 Inlägg: 5906 Ort: Västernorrland Postat: tor maj 08, 2008 19:19 Rubrik: ________________________________________ _________________ 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) Min hemsida: http://www.123minsida.se/sexbarnsmammaTill överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: tor maj 08, 2008 20:06 Rubrik: ________________________________________ Japp tack för toppentipsen. Vi är så tacksamma för att ni är med oss i processen. Vi får tacka er bagge. miar70 Efter solfjädrandet har jag vänt mig om på det sätt du beskriver. Jag ska kämpa med att backa ur backträsket innan hjulspåren blir för djupa. TorpSara skrev: Citat: Det är bra att påminna sig om att barn är halvvakna rätt ofta på natten, och inte helt sällan gråts det en skvätt, i sömnen mest, speciellt om barnet har blivit en vana att vakna gråtande nattetid. Jag tror att ni har en hel del av den varan kanske...? Ach so. Bra att veta. Det ska jag ta till mig. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: tor maj 08, 2008 20:12 Rubrik: ________________________________________ TorpSara Jo. Vi har mycket gråt nattetid. Hoppas att det minskar... _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan Kine Registreringsdatum: 02 maj 2008 Inlägg: 45 Postat: tor maj 08, 2008 21:07 Rubrik: ________________________________________ Jeg følger spent med på kuren deres. Vi er nå på 3 kvelden. Jeg føler at jeg ikke får til "dialogen". I kveld og natt skal jo ramsan ta over. Jeg har lest gjennom tråden din flere ganger. Prøver å hente tips her. Ønsker dere masse lykke til videre. _________________ Mamma til storesøster -04 og lillesøster -06 Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: fre maj 09, 2008 09:11 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 7 sammanfogat 18.49 Läggs. Solfjädras i 90 sek. Han har knappt slutat skrika innan jag backar ur rummet. 18.51-18.59 Ramsar ut. Påminner x 12 Ett huvuddunk. Bekräftar x4 Påminner x 4 Bekräftar x 4. Han somnar. 20.51 Han skriker ordentligt när han vaknar. Avvaktar med att ramsa, men till slut Påminner x 4. Bekräftar x 4 22.01 Smågnäller i sömnen. Ingen åtgärd. 23.22 Skriker. Här skulle jag ramsat i vanlig fall, men avvaktar och han somnar utan åtgärd. 02.41 Vaknar. Jag väntar med att ramsa tills han har skrikit upp sig. Påminner x 8 bekräftar x 4 04.13 Vaknar. Försökte att avstå att ramsa en stund, men det gick inte. Bekräftar x 4 06.49 Vaknar. Jag väntar med att ramsa tills han har skrikit en stund. Påminner x 8 bekräftar x 4 07.00 Vaknar idag igen precis när vi är utanför dörren och ska gå in. Vi går in och gör en glad morgon. Han har vaknat färre gånger än vanligt. Den stora skillnaden syns under vargtimmen. Nattens stora fråga för mig är: Jag tyckte att det var svårt att inte gripa in när han skrek. Svårt att avgöra hur länge jag ska låta honom skrika innan jag ramsar. Hur länge ska jag vänta? Är rädd att han ska sova oroligt resten av natten om han skriker sig till sömns ensam istället för den trygga ramsan. /Pappa M _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: fre maj 09, 2008 11:29 Rubrik: ________________________________________ Jag skulle säga så här för i natt: Varvar han upp, upp, upp,: Ramsa Tystnar han av sig själv (även om bara kort), varierar tonläge etc : avvakta. Men han ska inte gråta sig in i sömnen. Antingen ska han lugna sig själv (vilket kan ta ett par minuter), eller så ska han få hjälp med en ramsa. Ikväll ska ni köra ett rejält skratt till godnatt. Jag tycker att det ska ta minst 10 minuter av gapskratt, det ska vara en befrielse att få sluta skratta har TorsMamma så klokt uttryckt det. Det ger framförallt effekt på insomningen, men det följer med ända till morgonen också, på lite sikt. _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: fre maj 09, 2008 11:35 Rubrik: ________________________________________ En skratttråd: http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=14810&highlight=skrattet _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: fre maj 09, 2008 22:10 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 8 Vid insomnandet gjorde vi alla fel man kan tänkas göra. Han har genomskådat skrattet vid godnattet. Alla lekar är redan sönderlekta. Allt är en väntan på att stängas in i ett mörkt rum. Någongång under skrattet lyfter min fru upp honom för att busa, han börjar störttjuta, tror att nu är det roliga slut. Vi leker vidare, men han vet att tiden är utmätt och får det aldrig ur sinnet. Förtvivlan är total när han får en avslutande godnattpuss av min fru, en judaskyss i hans tycke. Så bär jag upp honom för trappan, solfjädrar med två händer. Han vill desperat slita sig. Försöker ändå tanka över trygghet. Jag har bestämt mig för att vara ute ur rummet inom 90 sekunder. Håller det, men han blir allt annat än sömntung. Ramsar sparsamt. Vi spelar musik, dansar och pratar utanför rummet. Dumt. Man ska inte prata. Man ska göra vardagsljud och inte dansa. Min fru går ner för att värma middagen och jag ramsar lite, då dämpar han sig. Och sen han, småvaknar ett par gånger innan han är klar att sova. Sen dess har han sovit. Klockslag återkommer jag med imorgon kväll. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: lör maj 10, 2008 09:50 Rubrik: ________________________________________ Nå, här får ni ta ledningen. Skrattet kommer inte på beställning, utan det är minst lika viktigt att ni har kul också. Om ni har uppriktigt kul så kommer han att smittas. Vill inte han skratta så busa med varandra ni två (det finns fler fördelar med det... ). Det ska inte vara en lek för honom just nu, eftersom han som ni säger har genomskådat er. Det ska vara en skön och trevlig avslutning på en fin dag för er alla. Heta tips: Jagis, som slutar med killeri eller skrämeri. Hur lång tid tog det för honom att somna till sist? Prat SKA gå bra, så det ska han vänja sig vid tycker jag. _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: lör maj 10, 2008 19:32 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 8 Här kommer rapport från natt 8. 19.39 Läggs solfjädras i 90 sek. Han ålar sig även när jag går ut. Skriker. 19.40 - 19.49 Ramsar ut, påminnelse x 16, Ramsar mer, gör överdrivna husljud och pratar. 19.52 - 19.54 Vaknar igen och skriker upp sig. Illskriker. Påminner x 4 somnar direkt. 04.36 D vaknar. (8 timmar och 12 min sömn! Detta är nytt sömnrekord sen han var liten bebis!) D somnar om på egen hand. 05.23 Vaknar, får somna om själv. 05.49 Vaknar, påminner x 8. Bekr x 4. Ingriper lite tidigt för att han inte har hört ett ljud från mig sen kl 19.54 Somnar 05.59 Vaknar, dunkar i huvudet, ramsar. 06.19 - 06.25 Vaknar, skriker efter mjölk. dunkar i huvudet jag ramsar. Somnar om 06.36 Vaknar, dunkar, ramsas. Han har fått sin dos av dunkande för i natt. Han är från och med nu vaken då och då, tyst i ett par minuter, skriker och dunkar i huvudet ofta. 06.45 Vi letar efter ett tillfälle då han har varit lugn i en eller två minuter så att vi kan gå in och göra morgon som om klockan var sju. 06.54 Godmorgon säger vi till en tyst D. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan Susanne G Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 23 november 2004 Inlägg: 588 Ort: malmö Postat: lör maj 10, 2008 19:57 Rubrik: ________________________________________ Hej! Grattis till att han fixat 8 timmar i sträck Ni jobbar jättebra framåt hela familjen. Jag tycker ni ska skicka iväg en pangramsa när det gäller uppvak i vargtimmen. Ni ramsar högt och klart direkt när ni hör honom framåt småtimmarna sen är ni tysta. Skulle han fortsätta tycker jag ni ska gå upp och göra husljud. Dessa morgontimmar brukar vara de svåraste för de flesta att få bukt med. Man får jobba lite extra men det kommer med tiden. Tänk på vilken skillnad det är på hans sömn idag och för bara 8 dagar sedan. Susanne _________________ Susanne G Dotter född 25/6-04 Kurad vid 4-månaders ålder Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: lör maj 10, 2008 20:48 Rubrik: ________________________________________ Ja, det är en enorm skillnad! Och mycket är tack vare det fantastiska stödet! Vi är så tacksamma. Suveränt! _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: sön maj 11, 2008 06:15 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 9 19.50 läggs. Solfjäder 60 sek 19.51-19.58 Ramsar ut, påminner x massor. 04.11-04.14 Vaken, skriker, pangramsa. Skriker upp sig, dunkar i huvudet lite, illskriker, dämpar sig, somnar. 04.23 Vaknar av att pappa tappar en ficklampa i golvet. Pangramsa, somnar snabbt. 06.53 Vaknar, pangramsa. 06.55 Väcks av oss. D har haft en bra natt. Härligt! _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: sön maj 11, 2008 08:45 Rubrik: ________________________________________ Underbart! _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan miar70 Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 31 januari 2006 Inlägg: 5906 Ort: Västernorrland Postat: sön maj 11, 2008 11:07 Rubrik: ________________________________________ Så väldigt glad jag blir Härligt jobbat!!! Kram Mia _________________ 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) Min hemsida: http://www.123minsida.se/sexbarnsmammaTill överst på sidan TorsMamma Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 17 november 2006 Inlägg: 4073 Postat: sön maj 11, 2008 11:10 Rubrik: ________________________________________ Härligt och vad bra det går för er!!! Jobba nu på och nöj er inte med vad ni ådstakommit så här långt utan driv detta hela vägen in mål. Lägger till Januari krönikan om ni inte har läst den innan som pepping för natten. (och har ni ber jag om ursäkt för dubletten ) http://www.annawahlgren.com/index.php/view/svenska/januari-2008-sakerhet-ar-trygghet Pepping, pepping! _________________ Tor född Sep-2006. BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån "alla vägar bär till Rom även om de inte är raka utan lite kringelkrokiga ibland, mamma kanske tar en och annan omväg, men dit skall vi - tillsammans!" Till överst på sidan Kine Registreringsdatum: 02 maj 2008 Inlägg: 45 Postat: sön maj 11, 2008 11:10 Rubrik: ________________________________________ For en herlig natt da. Er så godt når det går så bra. Veldig bra jobba må jeg si. Tvi, tvi videre. _________________ Mamma til storesøster -04 og lillesøster -06 Till överst på sidan kattklo Dipl. SHN-kurare Registreringsdatum: 23 augusti 2006 Inlägg: 1017 Postat: sön maj 11, 2008 15:52 Rubrik: ________________________________________ Citat: Allt är en väntan på att stängas in i ett mörkt rum. Om ni tänker så här... så måste Karla (1 år och 9 månader) berätta hur det är här hemma! Det är SKÖNT med ett mörkt och svalt rum skönt efter hela långa dagens intryck skönt att äntligen få vila vara i fred träffa kudden och täcket igen lägga sig i SIN egen säng få sjunga sina egna låtar,pladdra lite eller bara somna bums. Kram och lycka till i fortsättningen, ni jobbar på urbra. /kattklo _________________ Karla 060805 Allan 080308 Till överst på sidan Susanne G Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 23 november 2004 Inlägg: 588 Ort: malmö Postat: sön maj 11, 2008 17:27 Rubrik: ________________________________________ Bra jobbat hela gänget Ta in Kattklos ord. Tänk så istället. Hur känner ni själva när ni ska gå och lägga er? Förhoppningsvis som beskrivningen ovan. Det är bara att ge den känslan till barnet så blir det så. Så enkelt kan det vara Tids nog. Susanne _________________ Susanne G Dotter född 25/6-04 Kurad vid 4-månaders ålder Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: mån maj 12, 2008 15:01 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Skrattet vid godnattet hos oss består av jage, kurragömma och fotboll. Det är bra att du ovan visar upp målet för oss, Kattklo. Generellt tror jag att det inte är kunskapsbrist som gör att skrattet vid godnattet inte fungerar, utan att vi brister på andra sätt. Min fru och jag har olika ambitionsnivå och sätt att lösa skrattet vid godnattet. Visst skrattar D både högt och hjärtligt. Jag vill då att man ska fortsätta leka och få honom att skratta mer och mer tills han blir alldeles matt av skratt. Min fru tycker - som jag uppfattar det - att det räcker att han har skrattat ordentligt och tycker att man sen snabbt ska hugga tag i honom och säga godnatt. Problemet med mitt förhållningssätt är att han lätt slår sig när vi jagar runt och vill sen ha en extra skvätt mjölk. Sen får vi börja om från början. Både D och pappa M leker vilt. Problemet med min frus förhållningssätt - som jag uppfattar det - är att hon tycker att hela genomförandet/konceptet med skrattet vid godnattet blir krystat och därför bara vill ha det avklarat. Vår kombination blir tämligen misslyckad. /Pappa M _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan cissii Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 24 mars 2007 Inlägg: 690 Ort: göteborg Postat: mån maj 12, 2008 16:50 Rubrik: ________________________________________ Hej Nu har jag inte hängt med i hela tråden, men ville bara säga en sak om nedanstående citat: Citat: Problemet med min frus förhållningssätt - som jag uppfattar det - är att hon tycker att hela genomförandet/konceptet med skrattet vid godnattet blir krystat och därför bara vill ha det avklarat. Vår kombination blir tämligen misslyckad. Vi har exakt samma problem. Fast mannen är som din fru och jag är som du. Jag brukar lösa det genom att säga att jag tar skrattet själv då. Sagt i hurtig ton, men med kompletterande mördarblick dock Skrattet är ju så viktigt och jag blir asförbannad när mannen inte orkar. Pytt lixom. Vad är det att orka? Så kan man ju oxå göra, sköt skrattet själv så slipper det bli förvirring er vuxna emellan? Hur kul är man när man känner vibbarna från sin partner att det räcker med rolighet nu? Lycka till Mvh Cecilia _________________ Celeste 061208 - Världens Bästa Barn Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: mån maj 12, 2008 19:15 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Hej Cissii! Citat: Skrattet är ju så viktigt och jag blir asförbannad när mannen inte orkar. Pytt lixom. Vad är det att orka? Jag ger mig ut på hal is och spekulerar fritt utan att ha läst din tråd. Jag tror inte att det handlar om orkar, varken för din man eller min fru. I min frus fall tror jag att det handlar om resonemanget jag beskrev. I din mans fall kan jag bara gissa vilt och skjuta iväg en hagelsvärm av snabba frågor och hoppas att någon träffar målet. * Finns det utrymme för honom i leken? * Bekräftas eller bekämpas han om han försöker deltaga? * Hur vill han leka? * Hur stor andel av engagemanget i nattningen har han och hur når man en bra fördelning? * Ror han i land skrattuppgiften på egen hand? * Kan du ge honom hela förtroende att lösa skrattet innan godnattet? * Är det något som låst sig för honom? Var finns nyckeln? * Finns det utrymme för honom att precisera vad han vill/tror på? * Vågar han bryta mönstret? * Ser du ditt mönster och vågar du bryta det? Alternativt metodförslag: tvärtommetoden 1. Brainstorma kring följande fråga: Hur kan du få du honom att absolut inte leka. 2. Vänd brainstormingresultatet till dess motsats. 3. Skapa en strategi utifrån punkt 2. 4. Impementera. Hoppas att ni löser det bra. Mvh Pappa M _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: mån maj 12, 2008 19:36 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Ikväll har vi jobbat med skrattet innan godnattet som jag förespråkat på sid 6 och TorpSara på sid 5. D var trött och gnällig, men vi jobbade på. Min fru och jag spelade boll i hallen med en riktigt mjuk fotboll. D och min fru försökte göra mål på mig. Ingen av oss har bollsinne vilket gör det roligare. Tips på bra boll: IKEA sparka 29 kr [url] http://www.ikea.com/se/sv/catalog/products/40124409 [/url] Känns som vi tagit ett steg närmare lyckad nattning, även om utgången är tårar och förtvivlan innan D burits fram till sitt rum. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: mån maj 12, 2008 19:55 Rubrik: ________________________________________ Mycket trevlig läsning! Det blir på sikt en god och kär stund på dagen, vikt till skratt och roligt umgänge varje dag! Det tror jag att man lätt missar i vardagen annars. Men hur går nätterna nu då? Det var länge sedan vi fick en rapport? _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: mån maj 12, 2008 20:01 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 10. Notera att detta skall stå ovanför föregående inlägg för att inte bryta kronologin. 19.54-20.00 Läggs, solfjädras 60 sek. Ramsas x multum. 22.34 D vaknar av ljus från hallen. Somnar om själv. 0X.YZ Okänd tid. Dunkar i huvudet men skriker inte. Lite otäckt. Påminner x 4. 05.14 Vaknar skriker. Pangramsa. 06.44 Dunkar, skriker, dunkar. Ramsar för att få honom att somna om så att vi kan väcka honom. 06.50 Han väcks med glada tillrop och morgonritualer. Dunkandet har varit jobbigare i natt. Hur blir jag av med det? _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: mån maj 12, 2008 20:53 Rubrik: ________________________________________ Det är inget roligt med dunk, men det är inte mycket man kan göra, mer än skydda. Det är vanligt, som sagt. Är det mycket dagtid också? Citat: 22.34 D vaknar av ljus från hallen. Somnar om själv. Tänk vad vi utsätter våra förstfödda för! Det känns som att nätterna går riktigt bra, hur känns det? Om mornarna: Är det riktigt mörkt där han sover? Har ni funderat på väckarklocka? Det är en utmärkt pryl, rent magisk för morgonhumör och morgontid. _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: mån maj 12, 2008 20:54 Rubrik: ________________________________________ Det känns som att nätterna går riktigt bra, hur känns det för er? _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: mån maj 12, 2008 22:47 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Fyra små frågor... TorpSara Citat: Det är inget roligt med dunk, men det är inte mycket man kan göra, mer än skydda. Det är vanligt, som sagt. Är det mycket dagtid också? Min fru hälsar att han ofta är på väg att dunka i huvudet, avstyr eller avstyrs. Citat: Det känns som att nätterna går riktigt bra, hur känns det? På morgonen vaknar vi bägge kl 04 och har svårt att somna om. Vore skönt om han inte vaknade på morgonen, så att jag fick sova i min säng, istället för på en madrass i hallen mellan sovrummen. Citat: Om mornarna: Är det riktigt mörkt där han sover? Det är nästintill kolsvart i hans rum. Dock har vi hans dörr lite på glänt och där kommer det in lite ljus på morgonen. Tapeterna är vita och reflekterar ljus bra. Citat: Har ni funderat på väckarklocka? Det är en utmärkt pryl, rent magisk för morgonhumör och morgontid. Vi har en köpt en väckarklocka som vi kommer in med ringandes när han ska väckas. /Pappa M _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: tis maj 13, 2008 06:42 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 11 19.33-19.38 Solfjädras 90 sek. Ramsas x multum. Min fru tycker att jag kan dra ner på ramsandet vid insomnadet. Tror att hon har rätt. 20.39 CD-spelaren slutar att spela. D vaknar men somnar själv när skivan slås på igen. Ajaj fara. Borde inte slagit på den. Rädd att fastna i träsket. 04.20 Dunkar i huvudet av misstag. Har nog krupit i sömnen. Somnar om. 04.34-04.38 Bökar en stund. Skriker till, somnar om. 05.25 Vaknar, skriker till. Tystnar, gnyr och gnyr, somnar. 05.53 Vaknar, skriker. Hanterar det själv. Somnar. 06.18 Skriker till. 06.45 Skriker. Ramsar x 4 för jag vill att han ska vara skrikfri när vi går in till honom. 06.55 Väcks. Glad. Sängen är inte farlig utan han kan leka i den innan vi lyfter upp honom. Hihi. Enda ramsningarna i natt har varit vid insomning och kl 06.45. /Pappa M _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: tis maj 13, 2008 07:59 Rubrik: ________________________________________ Underbart! Tillbaka till äkta sängen nu kära far! Nu har du gjort ditt på golvet. Framtida insatser kan du antingen göra från sängen, eller i allafall hör du dem från sängen. Klok fru om ramsandet. Nu vet han vad som gäller, och kanske stör du mer än hjälper honom att komma till ro till kvällen nu? Ge honom lite förtroende! Han KAN ju det här nu, det ser jag ju! Låt gärna väckarklockan ringa själv inne i hans rum. Det är en pedagogisk tanke, att morgonen startas av den och inte av er. Growingpeople har ett svar om huvuddunkningar, jag länkar till det. http://www.growingpeople.se/templates/ExpertQuestion.aspx?id=15142&epslanguage=EN Inte helt relevant, men lite liknande? _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan Susanne G Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 23 november 2004 Inlägg: 588 Ort: malmö Postat: tis maj 13, 2008 10:16 Rubrik: ________________________________________ Hej! Härligt att höra era framsteg. Vill bara kommentera det ni skriver om dörren på glänt. Låt den vara på glänt under kvällen, men när ni går och lägger er så stäng den annars blir det alldeles för ljust på morgonen. Tror att era tidiga uppvak kanske försvinner om ni stänger till. Små barn har ju ingen direkt uppfattning om hur mkt klockan är, är det ljust, ja då är det morgon för dem. Susanne _________________ Susanne G Dotter född 25/6-04 Kurad vid 4-månaders ålder Till överst på sidan cissii Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 24 mars 2007 Inlägg: 690 Ort: göteborg Postat: tis maj 13, 2008 11:20 Rubrik: ________________________________________ Hej Tack för engagemang i skrattfrågan! Kanske råkade lite för mycket av MIN situation slippa igenom där, menade inte att din fru inte orkade. Citat: Jag ger mig ut på hal is och spekulerar fritt utan att ha läst din tråd. Jag tror inte att det handlar om orkar, varken för din man eller min fru. Jag har ju ingen tråd, och tyvärr handlar det om orken i det här fallet. Men det är inget problem sådär, jag skrattar själv helt enkelt. Men stort tack ändå, frågarna du ställde kan vara jättebra att skicka vidare till andra med skrattproblem som behöver lösas. Mvh Cecilia _________________ Celeste 061208 - Världens Bästa Barn Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: ons maj 14, 2008 11:48 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Hej Cissii Jag tror att det är mer regel än undantag att en förälder lägger väsentligt mer energi än den andre på att leka med barnen. Det är ett bekymmer som sällan diskuteras, utan drunknar i sorlet från standardiserade debattinlägg som vem sköter disk, tvätt och gräsklippning. Leka med barnen hänskjuts av någon märklig anledning till nöjeskontot, trots att det är bland det viktigaste vi kan göra för dem. Lek är - hur torrt det än låter - uppfostran, kärlek och kunskapsbyggande. För barnen är det viktigt att bägge föräldrarna är delaktiga i leken, utifrån sina förutsättningar. Barnen behöver bägge sina föräldrar. Jag vet egentligen inte hur man ska komma till rätta med de fall där lekbalansen mellan föräldrarna har blivit för skev. Det måste gå att bocka tillbaks den. Därför formulerade jag min frågesvärm och föreslog en favoritmetod: tvärtommetoden. Jag vet att det är inte min sak men, det vore intressant att veta hur din man resonerar när han säger att han inte orkar, men ännu hellre: hur får man honom att bli aktiv. /Pappa M _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan cissii Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 24 mars 2007 Inlägg: 690 Ort: göteborg Postat: ons maj 14, 2008 17:00 Rubrik: ________________________________________ Hej Nu fick jag mer än jag ville ha om man säger så. Orkar egentligen inte dra upp någon diskussion i din tråd om sömnproblem. Men för mig är Skrattet till Godnattet inte lek i den bemärkelsen, utan just skratt genom prutt i magen, hoppa fram bakom grejjer etc. Har alltså inget alls att göra med lek som den är beskriven i ditt inlägg. Sen ska det ju sägas att vare sig jag eller min man faktiskt leker med Celeste på dagarna alls. Vi samarbetar i sociala delaktighet, smått som stort, under tiden vi gör det så samspelar vi ju såklart. Men inte leker. Leken sköter Celeste själv, när hon tar sin semester efter jobbet om man säger så. Vilket självklart inte utesluter en skratt/mys stund i soffan eller så. Eller lite sparka boll på gräsmattan. Men Celeste är ju bara 1, 5 år och ägnar sig mycket hellre att åt att undersöka hur gräs smakar eller vad som händer om man försöker hålla 8 kottar i samma hand tex, än att leka med mig. Citat: Lek är - hur torrt det än låter - uppfostran, kärlek och kunskapsbyggande. Så här hänger jag inte riktigt med, hur skulle jag kunna uppfostra genom lek? Jag ägnar mig ju inte egentligen av någon uppfostran nu, utan mer åt att visa hur saker går till. Och där får leken vara undantagen, det är Celestes egen. Citat: Jag vet att det är inte min sak men, det vore intressant att veta hur din man resonerar när han säger att han inte orkar, men ännu hellre: hur får man honom att bli aktiv. Här sker det ju inga finslipade logiska resonemang direkt, utan mer - ÖÖh, måååste vi ikväll, jag orkar inte! Nähä säger jag och busar själv i 10 min, eftersom jag vet hur viktigt skrattet är. Vill han inte vara aktiv så är det väl mest hans förlust tänker jag. Och då ska det väl tilläggas att min man är den som har varit hemma mest med Celeste och det är inte en fråga om någon mammig expertis som utesluter någon pappa eller så. Men har man valt att praktisera SHN så kan man inte utesluta vissa delar för att sen undra varför det inte funkar. Hoppas det här inte kommer ut fel nu, och vill du inte prata lek i din sömntråd så kan vi lämna ämnet på en gång, för jag är ju inte ute efter någon förändring för egen del. _________________ Celeste 061208 - Världens Bästa Barn Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: ons maj 14, 2008 19:03 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 12 19.30-19.56 Läggs, solfjädras 60 sek. D är arg länge. Ramsar sparsamt. 23.00 D vaknar. Påminner x 4. Bekräftat x 4. Borde ha pangramsat. 04.05 Påminnelseramar x 4. Bekräftar x 4. 06.39 Vaknar, ramsas. 06.54 Vaknar, ramsas. 07.00 Väcks. Lite missnöjd med min insats under natten. Jag var lite för trött. Borde pangramsat. D skrek upp sig ett par gånger under natten. Lite jobbigare natt än de sista har varit. Har varit vaken sen alltför tidigt imorse. Lite sliten. Hoppas att natt 13 blir lättare. /Pappa M _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan Susanne G Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 23 november 2004 Inlägg: 588 Ort: malmö Postat: tor maj 15, 2008 08:30 Rubrik: ________________________________________ Hej! Det blir ju lite bakslag någon gång. Du skriver själv att du var för trött. Sånt som händer. Det är bara och se framåt och fortsätta jobba på som ni gör. Det är inte helt ovanligt att barn som sovit några hela nätter (eller nästan) i rad under uppföljningen får bakslag. De är som om de måste kolla en sista gång att det verkligen ska vara så här. Då gäller det bara att stå kvar där trygg och stabil och inte komma på några eländiga tankar som att shn inte funkar o dylikt. Hoppas det kändes bättre inatt Susanne _________________ Susanne G Dotter född 25/6-04 Kurad vid 4-månaders ålder Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: tor maj 15, 2008 09:10 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 13 19.44 - 19.47 Läggs. 23.40 Vaknar. Ramsar. Påminner x 4. Bekräftar x 4. 04.53 Vaknar Pangramsa 05.16 Vaknar. Pangramsa. 07.00 Skriker till när vi står utanför rummet för att väcka honom. D har sovit bra i natt. Somnade rekordsnabbt. Han har vaknat av mardrömmar, men ändå somnat om väldigt snabbt. För första gången har han inte vaknat många gånger mellan kl sex och sju. Jag vill inte fastna i en rekordjakt, för det kan ta fokus från det egentliga målet. Det här går bra jättebra. Kuren fungerar. Det syns om man jämför hur det såg ut från början med var vi står nu. Vi är så tacksamma för all hjälp. Nu står vi inför en utmaning. Familjen ska åka bort över helgen till svärmor. Hur ska vi bära oss åt med allt? Ska vi ta med hans säng i delar och montera ihop den där eller ska vi ta med en resesäng som han aldrig sovit i? _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan Susanne G Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 23 november 2004 Inlägg: 588 Ort: malmö Postat: tor maj 15, 2008 15:51 Rubrik: ________________________________________ Hej! Vad bra att ni själva oxå verkligen känner att det går framåt (för det gör det ju) och att ni tycker att ni gjort ett bra jobb. Resan till svärmor kommer gå jättebra. Tycker ni kan ta med resesäng. Blir väl alldeles utmärkt att sova i den. Ska ge dig några tips att tänka på. Se till att rummet blir riktigt mörkt. Ta med eget tyg om det behövs. Låt honomm vara med när ni sätter upp sängen och säg- vad mysigt du ska ha som får sova här i natt. I denna fina gosiga sängen. Något sådant Kanske ta med hans kudde och täcke så att det luktar "hemma" Inte strunta i skrattet till gonattet eller det övriga rutiner ni ha. Ramsa vid läggning osv. Hur löjlig man än kan känna sig första gången ngn utomstående ska ta del av det. Det viktigaste av allt är att ni besitter attityden. Bli inte osäkra nu och tänk att han inte kan sova ngn annanstans, att det är synd om honom. För det är inte sant. Var nu självklara i allt ni gör, som ni är hemma. Låtsas som det regnar. -Vadå sova över en helg i en ny säng. Det är väl ingenting med det. Försök signalera ngt sånt. För det är så. I ett barns liv händer nya saker hela tiden. De lär sig nya saker hela tiden. Och det är inget konstigt för dem, bara högst naturligt. Det är bara vi vuxna som har lite svårt att förstå det bara Det var allt jag kom på just nu. Susanne _________________ Susanne G Dotter född 25/6-04 Kurad vid 4-månaders ålder Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: lör maj 17, 2008 17:43 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 14 19.21-19.26 läggs. 00.51 Vaknar pangramsa. 04.59 Pangramsa 06.19 Ramsa x4 07.00 Väcks Nästa natt blir svårare. Den blir hos svärmor _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: lör maj 17, 2008 18:15 Rubrik: ________________________________________ jodama skrev: Nästa natt blir svårare. Den blir hos svärmor Akta dig för självuppfyllande profetior! Varför i all världens dar skulle det egentligen vara någon skillnad? Bra natt! Testa nu med att låta honom sköta alla uppvak innan 04 själv! Det kan han tror jag. _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: lör maj 17, 2008 20:36 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 15 Hos svärmor. Det enda rum som är rimigt att få mörkt är en liten klädkammare. Han ska inte sova i sin vanliga säng utan i en resesäng med höga kanter som inte går att madrassera. Dock har han rätt madrass, kudde osv. D var med och monterade upp sängen och fick veta att han skulle sova där. 19.40 - 20.25 Solfjädras 90 sek. Ramsar ut från gråtande barn. Klädkammaren är för trång. D når handtaget från sängen när jag gått ut. Rycker och sliter i det. Jag går in och pressar in sängen ett par decimeter bakåt Går ut, hör oljud. D har lyckats att klättra ur resesängen på något sätt. Slår i huvudet i fallet. Flyttar ut resesängen ur garderoben till angränsande ljusa rum. Mamma tar över. Hon håller fast/solfjädrar D. Han växlar mellan att skrika och sova räv. Hon ramsar samtidigt som hon håller ömsint håller fast honom. Processen tar 40 minuter. Kanske var det det enda sättet, för vår lilla huvuddunkare. 22.25 - 22.38 Eftersom det kommer att bli ljust i rummet tidigt på morgonen måste vi flytta in sängen klädkammaren. Försöker flytta den med en sovande D i. Sängen fastnar dessvärre i dörren och D vaknar. Mamma solfjädrar honom tills han somnar. 03.04 Pappa M tar över Natt 15 Hos svärmor. Det enda rum som är rimigt att få mörkt är en liten klädkammare. Han ska inte sova i sin vanliga säng utan i en resesäng med höga kanter som inte går att madrassera. Dock har han rätt madrass, kudde osv. D var med och monterade upp sängen och fick veta att han skulle sova där. 19.40 - 20.25 Solfjädras 90 sek. Ramsar ut från gråtande barn. Klädkammaren är för trång. D når handtaget från sängen när jag gått ut. Rycker och sliter i det. Jag går in och pressar in sängen ett par decimeter till. Går ut, hör oljud. D har lyckats att klättra ur resesängen på något sätt. Slår i huvudet i fallet. Flyttar ut resesängen ur garderoben till angränsande ljusa rum. Mamma tar över. Hon håller fast/solfjädrar D. Han växlar mellan att skrika och sova räv. Hon ramsar samtidigt som hon håller ömsint håller fast honom. Processen tar 40 minuter. Kanske var det det enda sättet, för vår lilla huvuddunkare. 22.25 - 22.38 Eftersom det kommer att bli ljust i rummet tidigt på morgonen måste vi flytta in sängen klädkammaren. Försöker flytta den med en sovande D i. Sängen fastnar dessvärre i dörren och D vaknar. Mamma solfjädrar honom tills han somnar. 03.04 D Vaknar i klädkammaren. Ramsar vanligt. 03.32 Vaknar. Ramsar mjukt. 06.20 D vaknar hungrig, arg. Han dunkar huvudet i sängen. Ajdå. Antingen får vi solfjädra honom eller så får vi avvakta tills han lugnar sig och sen göra godmorgon. Han dunkar illa. Drar igång väckarklockan och startar morgonritualen trots att han inte är tyst. Inte optimalt, men svårt då vi inte har vår vanliga madrasserade säng. Klurig natt. Fått ta flera obekväma beslut. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: lör maj 17, 2008 21:16 Rubrik: ________________________________________ Jo, det är klurigt att få till saker på bortaplan ibland. Stackars liten som trillade ur sängen. En sån historia har vi också haft. Man kan få kompromissa med både det ena och det andra när man är borta. Så är det, för både små och stora. Inte mycket att göra åt. Man kommer på banan snabbt hemma igen. Nu vet ni förutsättningarna till nästa gång och kan fundera ut en favoritlösning. Jag tycker att ni har gjort ett utmärkt jobb inatt! _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: sön maj 18, 2008 19:25 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 16 Precis som föregående natt skulle D sova på bortaplan i svärmors mörka klädkammare i resesäng. 19.44 - 19.50 Läggs. Ramsas x multum. 19.52 - 19.55 Vaknar av att pappa lägger in bebisvakten. Onödigt. 22.15 - 22.20 Vaknar, ramsar. Sänker rösten undan för undan. 23.53 Ramsar kort. 02.13 - 02.15 Gallskriker, ramsar. Sänker rösten undan för undan. 05.13 Gallskriker, ramsar. 06.50 Gallskriker. Svår att lugna. Dunkar i huvudet. Vi gör morgon med hjälp av väckarklockan. Mamma går upp med honom. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: sön maj 18, 2008 19:27 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 16 Precis som föregående natt skulle D sova på bortaplan i svärmors mörka klädkammare i resesäng. 19.44 - 19.50 Läggs. Ramsas x multum. 19.52 - 19.55 Vaknar av att pappa lägger in bebisvakten. Onödigt. 22.15 - 22.20 Vaknar, ramsar. Sänker rösten undan för undan. 23.53 Ramsar kort. 02.13 - 02.15 Gallskriker, ramsar. Sänker rösten undan för undan. 05.13 Gallskriker, ramsar. 06.50 Gallskriker. Svår att lugna. Dunkar i huvudet. Vi gör morgon med hjälp av väckarklockan. Mamma går upp med honom. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan annawahlgren Registreringsdatum: 22 november 2004 Inlägg: 11297 Ort: Gastsjön Postat: sön maj 18, 2008 21:09 Rubrik: ________________________________________ jodama skrev: Precis som föregående natt skulle D sova på bortaplan i svärmors mörka klädkammare i resesäng. Lägger mig i lite diskret. Vill man inte själv sova i en klaustrofobisk kädkammare ska man kanske inte förvänta sig att barnet ska göra det så bra heller. Frisk luft är ett måste På bortaplan, såväl i Thailand som hos svärmor, är mitt heta tips en tvättlina med klädnypor och två svarta lakan. Så kan man enkelt avskärma barnet varhelst man hamnar, också i samma rum där man själv sover. Till nöds smiter man sedan ut och ramsar utifrån _________________ Nio barn, elva barnbarn och några tusen nästanbarn Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: mån maj 19, 2008 11:19 Rubrik: ________________________________________ Hej Det är mycket bra drag i ventilationen i klädkammaren, jag skulle gärna sova där själv, eftersom det är så svalt och skönt där. Men den fria golvytan var lite begränsad i djupled pga ett par stolar och kartonger innanför sängen. Tack för tipset om svarta lakan på tvättlina. D vill ha det becksvart för att sova gott. /Pappa M _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: tis maj 20, 2008 09:57 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 17 Första natten hemma efter resan. 19.41 - 19.43 läggs. 19.45 Påminner. 21.04 Vaknar, Pappa utomhus. Skriker upp sig, förtvivlad. Mamma ramsar. FUNKAR INTE! Han börjar dunka -otäckt. Mamma går in.Solfjädrar kort o mjukt. Han lugnar sig nu. Börjar skrika så fort jag vänder mig om. Pappa M tar över och mamma går ut ur rummet. D skriker länge. Pappa ramsar. D dunkar. Okänd sluttid. 22.19 -22.26 Vaknar igen. Pappa ramsar. 01.00 - 01.04 Vaknar dunkar i huvudet. Ramsar. Ej pangramsa. 03.XX En dunkning illskrik. 05.24 - 05.47 Illskrik, ej dunkningar i början. Ramsar. Dunkar. Pappa stänger dörrspringan för att stänga ute det sista ljuset. Det får honom att dunka i huvudet så att sängen studsar. Läbbigt. Ramsar. Lugnar sig i omgångar men börjar igen. Lugnar sig. Låter som om han drar en pinne längs ribborna på spjälsängen. Förstår inte hur ljudet kan vara möjligt på den madrasserade sängen. Inser att han gnisslar tänderna. Ramsar somnar. 06.34- 06.40 Dunkar i huvudet. Ramsar. 06.45-06.55 Vaken vill göra morgon. Dunkar. 07.00 Vi kommer in i rummet. Huvuddunkandet har gjort attt sängen har flyttat sig 70 cm och sedan kilat in sig mellan möbler. _________________ Mamma till pojke född dec -06 jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: tis maj 20, 2008 10:16 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 18 19.41 - 19.43 Läggs. 23.48 - 23.52 Vaknar, ramsar. 01.14 - 01.16 Vaknar, ramsar, avvaktar, ramsar. 06.45 - 06.50 Vaknar, vill ha mjölk, skriker, dunkar. Ramsar. 06.55 Har liggat lugn ett par minuter, men vaknar och gallskriker och dunkar. Ramsar i hopp om att han ska lugna sig så vi kan gå in. Frun går plötsligt in med ringande väckarklocka i handen till det skrikande barnet. Känns som om han alltid vaknar kl 06.45 och tycker att det är morgon. Kanske är det så att hans morgon börjar då. Att ett ljud från grannar kommer då, eller nåt annat. Känns som om vi började morgonen kl 06.45 istället för 07.00 skulle vi slippa morgonskriken. Men å andra sidan kanske han i så fall skulle vilja gå upp kl 06.30? /Pappa M _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: tis maj 20, 2008 12:09 Rubrik: ________________________________________ Strul efter hemkomsten ser jag. Det kan hända, men brukar sätta sig rätt snart. Nu är det lite hemläxa: Jag tycker att ni ska avakta alla uppvak innan vargtimmen. Det var bra att ta hand om uppvaken ordentligt första natten hemma, eftersom han fortfarande är lite otrygg i sin säng, men nu ska han inse att han också kan somna om utan ramsa mitt i natten. Om mornarna: Antingen flyttar ni morgonen 15 minuter, men en risk att det blir som du själv skriver, eller så låter ni väckarklockan göra morgon på egen hand i Ds rum. Nu är den fortfarande förknippad med er och den är inte en egen sak. När den får ringa själv så lär han sig fort, du anar inte hur fort, att DEN bestämmer morgonen, inte ni. Vi fick bukt på allt vad deppiga uppvak heter på mindre än en vecka på så sätt. Och slipper nu mer dessutom pangramsa på morgonen. I övrigt: Hur är det med dagsömnen Skrattet? Dunkningar dagtid? _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: tis maj 20, 2008 19:42 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Svar på TorpSaras frågor och synpunkter: * Dagssömnen: 12.00 - 14.00 Har gått hyfsat. Ofta tar det 45 min innan han somnar, då låter vi honom sova till 14.15. * Skrattet innan godnattet: Vi leker och leker. Det är inte så att han kiknar av skratt, men det blir en rejäl omgång lek i alla fall. * Dunkningar dagtid: Om han upplever att mamma sviker så dunkar han. Ofta gör han ansats att dunka men avstår. Ofta kastar han sig på golvet istället. Vi ska ransonera ramsandet nattetid, förutsatt att han inte dunkar, då ramsar vi på. Ska ställa in väckarklockan i hans rum och låta den stå där. F.ö idag lades D av mamma på egen hand för pappa M hade kvällsmöte. D somnade bra. Toppen! _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: tis maj 20, 2008 20:09 Rubrik: ________________________________________ Bra! Och superhärlig sistanyhet! _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: tis maj 20, 2008 20:11 Rubrik: ________________________________________ Förresten, testa att flytta dagsömnen 30 minuter framåt. Det kan göra susen för insomnandet tror jag. _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: ons maj 21, 2008 10:18 Rubrik: ________________________________________ Natt 19 19.44 - 19.50 Läggs av mamma. Ramsas i fyra omgångar, somnar, trots att pappa var borta under insomningsprocessen. 21.21 Vaknar, skriker. Avvaktar tills han dunkar i huvudet. 22.14 - 22.37 D skriker och hostar. Uppenbarligen har han ont i halsen. Vi har sett att det var på gång. Har varit snuvig under dagen. Det gör mer ont ju mer han skriker. Han är rädd. Svårt att andas. Vi bryter därför situationen och går in i rummet för att ge honom Alvedonsupp. Mamma solfjädrar honom länge. Vi ramsar. D vaknar och skriker ungefär varannan timme resten av natten. Skriker, men lugnar sig och somnar om på egen hand utan ramsandet. 06.45 sover han för ovanlighetens skull. Istället ligger vi vakna och väntar på att hans väckarklocka för första gången ska ringa från rummet. 06.55 Väckarklockan ringer. En vanlig dag har börjat, men han har tämligen ont i halsen. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: ons maj 21, 2008 11:11 Rubrik: ________________________________________ Sjuka är inte kul. Duktig kille som hanterade så mycket själv ändå! Han kan ju! Alvedon till natten är bra, och ibland kan man ju behöva kika till såklart. Vi hoppas att D kryar på sig snart! _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: tor maj 22, 2008 17:52 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 20 19.37 - 19.43 Insomning. D har ont i halsen. Har fått Alvedon i förebyggande syfte. 01.43 D har varit vaken i omgångar men somnat om själv. Här ramsade jag efter lite tvekan x 4. Men kunde konstatera att det var helt i onödan. Han sov nog nästan när jag väl ramsade. Feltänkt. 06.45 Vi och D väcks av väckarklockan. Han har varit orolig under morgontimmarna, men somnat om själv. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: tor maj 22, 2008 18:21 Rubrik: ________________________________________ Då kan vi ju rätt snart se en målgång tycker jag! När man är sjuk kan en lugn och trygg ramsa vara skönt för båda, men jag tycker att du är klok som tänker på att ransonera. Och D är ju jätteduktig! Hur känns det för de ömma föräldrarna? _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: fre maj 23, 2008 11:18 Rubrik: ________________________________________ TorpSara skrev: Hur känns det för de ömma föräldrarna? Jo, vi närmar oss målgång, men det känns himla jobbigt att inte ta hand om sitt sjuka barn. Bara låta honom ligga där ensam och hosta. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: fre maj 23, 2008 11:29 Rubrik: ________________________________________ Pappa M: Natt 21 19.40 - 19.44. Läggs utan anmärkning. Kuriosa: Han har för vana att kasta ur sitt tygdjur ur sängen någon gång under natten. Vi har länge undrat när det sker. Hörde att tygdjuret kastades ur sängen strax efter att jag lämnat rummet. Led lite med honom som fick somna utan sitt favoritdjur. 05.35 D hostar illa. Vi ligger vakna. Resonerar halvsovande om hur vi ska göra. Om vi ska a) låta honom ligga ensam och hålla tummarna att han till slut somnar ändå. b) Gå in och ge honom Alvedon och hoppas att han somnar om. c) Börja med morgonen redan nu. Pga ett trött missförstånd valdes alternativ c innan vi hunnit tänka klart. Tveksamt val tycker vi bägge. Men vilket vore det rätta? /Pappa M _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan Susanne G Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 23 november 2004 Inlägg: 588 Ort: malmö Postat: fre maj 23, 2008 11:52 Rubrik: ________________________________________ Hej! Trist att han är sjuk. Verkar vara många som är förkylda i dessa tider. Jag tycker absolut ni skulle valt a). Om han bara ligger och hostar så förstår jag inte problemet Barn kan hosta rätt kraftigt i sömnen. Och även om han var vaken så hade han kanske somnat om. Ni måste åtminstone låta honom försöka. Bort med alla tycka-synd-om-barnet-som-måste-ligga-själv och fram med attityden. Han hostar ju inte mindre för att ni är i rummet eller så Du skriver att det var ett tveksamt val. Vilket tycker ni själva hade varit det rätta för er? Susanne _________________ Susanne G Dotter född 25/6-04 Kurad vid 4-månaders ålder Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: fre maj 23, 2008 12:03 Rubrik: ________________________________________ Vi har också ett Mycket Viktigt mjukdjur. (Sovan heter hon, har vi just blivit varse ). Vi bjuder på en uppplockning per kväll. Man KAN ju tappa av misstag också, men blir det igen får man klara sig utan. Svårt att råda vid sjukdom. Edvard är oftast en tröttmössa när han är sjuk, och en mycket säker sovare, så då kan man ju göra både det ena och det andra. Jag hade nog chansat på ett omsomnande efter vatten och alvedon, enligt principen en gång är ingen gång. Men då gäller det att vara snabb, ha mörkt och vara tyst. Om sjukdom i övrigt så kan man tänka så här tycker jag: Man ska såklart få vårda sitt sjuka barn. Men man bör tänka lite på vad man ska göra. Ta temp, ge dricka eller alvedon tex, det är ju att vårda. Men att bara fnatta in och ut och stoppa om (som jag t ex tenderar att göra ) stör ju sjuklingen mer än det faktiskt hjälper. Så, ett bra förhållningsätt är att man få gå in om man gör något som de facto hjälper ett sjukt barn, men om det bara är för ens egen ro (och egna överförda vargar om sjukdom och eländighet) så bör man avstå. _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: fre maj 23, 2008 12:06 Rubrik: ________________________________________ Dubbel klokskap. Och SusanneG formulerar sig så mycket kärnfullare: Citat: Bort med alla tycka-synd-om-barnet-som-måste-ligga-själv och fram med attityden. Han hostar ju inte mindre för att ni är i rummet eller så Eftersom ni tänkte ge alvedon tog jag förgivet att vi pratade torr feberhosta, annars är jag helt på SusanneGs linje. Vanlig hosta låter sig inte åtgärdas med alvedon. _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: fre maj 23, 2008 14:13 Rubrik: ________________________________________ Susanne G skrev: Hej! Jag tycker absolut ni skulle valt a). Om han bara ligger och hostar så förstår jag inte problemet Barn kan hosta rätt kraftigt i sömnen. Och även om han var vaken så hade han kanske somnat om. Ni måste åtminstone låta honom försöka. Jag var otydlig. Han var vaken.Hostade och skrek så att det gjorde ont. Blev rädd för att det gjorde ont och skrek än mer. Skulle vi gått in så var det för att ge honom en Alvedon-supp och vatten och sen solfjädra och ramsa på nytt. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan odama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: sön maj 25, 2008 06:18 Rubrik: ________________________________________ Natt 22. Mamma lägger 19.30 D vill gå upp till sitt rum för att leka. När mamma och D lekt en stund pekar D på sängen. Mamma väljer att tolka det som att han vill lägga sig och sova. Fast egentligen ville han nog mest leka med sitt tygdjur... Vaknar ett par gånger under natten och skriker. Några gånger är det nära att vi går och ramsar. Inget huvuddunkande. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: sön maj 25, 2008 06:31 Rubrik: ________________________________________ Natt 23 Vi har varit iväg på heldagsäventyr och kommer hem sent, ur barnperspektiv. 19.30 D somnar i bilen. 20.30 D vaknar på motorvägen och ledsen en kvart tills vi kommer hem. Får pyjamas och alvedonsupp och läggs sen. Somnar på två minuter. 01.19 Mamma pangramsar. Han somnade direkt. Vaknar ett par gånger under natten och skriker. Det är nära att vi ramsar, men avstår. Vi använder den eminenta skrikutvärderingsmetoden som bygger på att lyssna ifall han skriker upp, upp, upp. Om nej, avstå ramsandet. 06.45 Klockan ringer. Godmorgon. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan miar70 Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 31 januari 2006 Inlägg: 5906 Ort: Västernorrland Postat: sön maj 25, 2008 08:57 Rubrik: ________________________________________ Jag är SÅ glad för er skull! Känner ni att ni är på mållinjen För där är ni nu, ni ha gjort ett TOPPENjobb, njut av det ni uppnått och var stolta! Kram Mia _________________ 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) Min hemsida: http://www.123minsida.se/sexbarnsmammaTill överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: sön maj 25, 2008 12:41 Rubrik: ________________________________________ Vilken resa ni har gjort! Och låång... Men jag lovar att det så snart liten man är frisk kommer att bli en oavbruen natt. Vi har ett oherrans stök här på nätterna vid sjukdom, så det är nog inte ovanligt. Hur länge är han vaken vid uppvaken? _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: ons maj 28, 2008 20:07 Rubrik: ________________________________________ Pappa M Natt 24 19.40 Läggs. Somnar på 5 minuter. 22.29 Ramsning behövs. Han skriker upp upp upp. 06.50 Klockan ringer och vanlig morgon börjar. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: ons maj 28, 2008 20:10 Rubrik: ________________________________________ Natt 25 19.44 Somnar snabbt. 22.XX Ramsas. 04.41 Vagt minne av att ha ramsat. 06.50 Klockan ringer. Vanlig morgon. _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: ons maj 28, 2008 20:19 Rubrik: ________________________________________ Men, det var då ett jämrans knöligt 22.xx uppvak! Vi hör alltid av Edvard vid 23,så vissa verkar ha det. Vad tror ni om att ha musik på, lite svagt, så att han inte behöver ropa på er utan hör att det är ok när han vaknar till där? Men ändå inte högre än att han kan sova vidare när den slår av? Flyter mornarna bra? Har du flyttat tillbaka till äkta sängen ännu? _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: ons maj 28, 2008 20:27 Rubrik: ________________________________________ Natt 26 D är intresserad av att lägga sig själv, vilket vi bejakar. 19.44 - 19.46 D vill själv somna. Somnar gott. 06.50 Väckarklockan ringer och väcker D. Toppen! D har sovit hela natten! Hurra!! _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: ons maj 28, 2008 20:28 Rubrik: ________________________________________ Han har feber 38.5 under dagen, men ändå. Det här är en stor dag! _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: ons maj 28, 2008 21:02 Rubrik: ________________________________________ Det ÄR det! Jag är så full av beundran! Här kommer en hel hoper med smileys... Vilket jobb, och vilken resa som sagt. Nästa gång stämmer vi i bäcken va? _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan Susanne G Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 23 november 2004 Inlägg: 588 Ort: malmö Postat: ons maj 28, 2008 21:16 Rubrik: ________________________________________ Här kommer fler hurrarop och busvisslingar. _________________ Susanne G Dotter född 25/6-04 Kurad vid 4-månaders ålder Till överst på sidan annawahlgren Registreringsdatum: 22 november 2004 Inlägg: 11297 Ort: Gastsjön Postat: tor maj 29, 2008 22:25 Rubrik: ________________________________________ Verkligen vackert jobbat Pris och beröm Bye bye, dunka-dunka. Dunkandet är spänningslösande. Utan spänning, stress, "oförståddhet" och vanmakt behövs inget dunkande. En liten gosse som sover fint, skrattar och mår bra, äter som folk (drygt) och har ett gott liv, som han har nu - får SVAR, och rätt svar, på det som det hela handlar om: att livet ska njutas Och det svaret är vad ni ger honom nu. Å. jag blir så glad _________________ Nio barn, elva barnbarn och några tusen nästanbarn Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: sön jun 01, 2008 13:03 Rubrik: ________________________________________ Vi har haft 3 halvbra nätter...läggningarna går jättebra på nån minut oavsett vem av oss som lägger men sen har vi en del uppvak. Han har varit rejält förkyld men det börjar bli bättre. Gissar att värmen påverkar en del också! natt 27 21.00 vaknar 22.00 vaknar, ramsar 05.30 vaknar, har bajsat. Pappa tar upp och byter blöja och D får vatten att dricka. Läggs sedan att sova igen och somnar efter en del protester om och sover till väckarklockan ringer 0700. natt 28 01.00 vaknar, jätteledsen. Somnar efter ramsa. 04.41 vaknar (uppenbarligen populärt klockslag, han vaknar ofta exakt 04.41 ). Får en pangramsa. 05.30 vaken 06.00 vaken 06.20 vaken 0640 vaken, jättearg och skriker. Vi slår på musik och han tystnar. Stänger av musiken och han vaknar av väckarklockan 0700 natt 29 21.00 vaken och ledsen. Varm? Ramsar men han fortsätter skrika. Lugnar ner sig och somnar av husljud (skurar toaletten vägg i vägg...) 04.41... vaknar. Pangramsa. 06.40 vaknar och somnar om själv 0700 väckarklockan ringer Känns som vi står och stampar med de tidiga uppvaken. Man kan ju tänka sig att det faktum att han fick komma upp för blöjbyte natt 27 har påverkat de efterföljande nätterna. Oftast somnar han ju om själv men det är svårt att veta hur vi ska göra när han vaknar. Musik funkar ju bra men är det verkligen klokt att vänja honom vid det? Eller ska vi köra med musik en period och sen gradvis ta bort det? Vi har lite problem med middagssömnen också. Han har svårt att somna i vagnen. Vid ett par tillfällen har vi lagt honom inne men han sover helt klart kortare stund nu. Ska sova 2 timmar, i praktiken har det väl mer varit 1,5 men nu sista veckan är det knappt en timme och det är lögn att få honom att somna om. Vi gissar på värmen, det är nästan 30 grader varmt ju sen ett par dar... _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: sön jun 01, 2008 13:05 Rubrik: ________________________________________ ...men egentligen så har vi ju kommit så otroligt långt sen vi började så det här vi funderar över nu är ju egentligen bara småproblem. Vi är så otroligt glada och tacksamma för all hjälp vi fått! Vi sover ju! Allihop! _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: sön jun 01, 2008 13:49 Rubrik: ________________________________________ Jag tycker att ni kan köra en liten morgonkur med musik. Jag tror inte att det stör, och förövrigt sov jag med musik på ända tills jag var 20, drygt... Blöjbytet hade nog inte med saken att göra (bra hanterat för övrigt), utan jag tror på sedvanligt morgonstrul, förkylning och värmen. Vi har kortpyamas nu eftersom det hinner bli så pass varmt på morgonkvisten, och daglurarna sovs i bara t-shirt och blöja för öppet fönster (men rullgardin) inne, där det är svalast. Dagsömnen påverkas ju ockå ofta av en förkylning, det ger sig nog snart. Ge nässpray innan sovet så har ni gjort det som ni kan. Vad härligt att läsa de sista raderna, det gör oss så glada!! _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan jodama Registreringsdatum: 28 april 2008 Inlägg: 67 Postat: mån sep 15, 2008 20:12 Rubrik: ________________________________________ Rapport ett par månader senare... Jo, vi kämpar en del fortfarande....en del med sömnen men mest med vad jag gissar är förtrots och reaktion på dagisstart... Sömnen då? Läggningarna går ofta smidigt. D protesterar en del...men efter att vi ramsat godnatt och stängt dörren tar det bara en halv minut innan han tystnar. Nån gång har han protesterat längre och ett tag höll vi på med ramsa x100 kändes det som. Nu försöker vi ramsa en gång och sen avvakta. Han vet ju vad som gäller...men i gengäld försöker vi göra mer "husljud". Dock, innan han kom in i den här trotsperioden hade vi kanske två veckor då han själv bad om att få sova, la sig ner och ville bli omstoppad och somnade utan några protester...möjligen låg han och pratade lite för sig själv. Underbart!!! Tyvärr vaknar han fortfarande en hel del på nätterna. Vi gissar att det är mardrömmar. Ibland somnar han om själv men det händer ett par gånger i veckan att han vaknar till mer och är ledsen och då går vi upp och ramsar utanför. Det har också hänt att ramsan inte funkar och då har vi gått in, lugnat honom i sängen, ibland gett Alvedon när han haft feber eller vi har trott att han har ont. Då lugnar han sig men protesterar VILT när vi går ut igen... Tidiga morgnar har vi också...vi tillämpar pangramsa och inget mer men det hjälper inte riktigt så det blir ofta att vi låter hans väckarklocka ringa lite tidigare, typ en kvart eller så, för det är liksom ingen ide att sova vidare när han ligger där och illvrålar. Har han hunnit "jobba upp sig" blir dessutom hela morgonen "vrång". Vi kör samma tider hela veckan och det är väl inte så roligt att gå upp halvsju när man är ledig men vi mår alla bäst av att hålla på rutinerna så så får det bli. Dagis fungerar bra. Där somnar han utan problem (som alla sa innan, de gör som de andra barnen gör...) men på helgerna kämpar vi med middagssömnen. Det tar lång tid innan han somnar, han vill verkligen inte sova på dagen. Ofta vaknar han ett par gånger och är arg också så sömnen blir väl sådär. På dagis sover ofta nån timme vilket egentligen är för lite. En rolig sak med vår SHN-kur är att när han väl började sova ordentligt har språket bara exploderat. Det är SÅ roligt!! Annars kämpar vi med trotset. Det ska kämpas om precis allting. Mat, kläder, tandborstning etc. Vi läser här och i Barnaboken för att få hjälp att hantera det men det är svårt att komma ihåg i stundens hetta... Nåja...sammantaget så är vi nöjda med sömnsituationen. Verktygen funkar nästan alltid... Vi sover helt okej allihop och i februari ska D bli storebror! Återigen ett stort, stort tack för all hjälp vi fick under processen! och ett litet ps...dunkar huvudet i väggen gör han inte längre, men spjälsängen är fortfarande inklädd i liggunderlag...och det är riktigt mysigt därnere...som en liten koja... _________________ Mamma till pojke född dec -06 Till överst på sidan miar70 Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 31 januari 2006 Inlägg: 5906 Ort: Västernorrland Postat: mån sep 15, 2008 20:34 Rubrik: ________________________________________ MEN vad roligt att höra från er Har tänkt på er, ni gjorde verkligen ett toppen jobb med och för lille D ! Så skönt att läsa att ni har det bra, och att ni har helt rätt attityd till sömnen för er gosse - det viktiga är ju inte att han sover vareviga minut på sina sömnpass, det viktiga är att ni ger honom förutsättningarna, och det gör ni verkligen! Har ni läst den klistrade tråden om sömnfnurror för förtrotsare / trotsare? http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=13298 Underbart att läsa att dunkandet är borta Och så jätteroligt att ni ska få en liten i februari - stort grattis!!! Håller tummarna för att allt ska gå bra! Varma kramar till er alla Mia _________________ 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) Min hemsida: http://www.123minsida.se/sexbarnsmammaTill överst på sidan Humlan86 Registreringsdatum: 07 november 2008 Inlägg: 6 Postat: fre nov 07, 2008 22:53 Rubrik: ________________________________________ Jag borde väl egentligen hålla tyst men... orsaken till ert barns många uppvak kan mycket väl vara en otrygghet orsakad av att han har blivit övergiven. Jag måste säga att jag fick en klump i magen när jag läste tråden.... det tog er alltså 26 nätter att knäcka den stackars killen... Vad han behöver är inte mer ramsor och solfjädrar. Han behöver veta att hans föräldrar alltid finns där för honom. Han lider av svår separationsångest och hans mardrömmar är förmodligen orsakade av att han känner sig övergiven. Vill ni verkligen göra detta? Till överst på sidan miar70 Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 31 januari 2006 Inlägg: 5906 Ort: Västernorrland Postat: lör nov 08, 2008 07:19 Rubrik: ________________________________________ Hej Humlan! Vad roligt att du hittat till vårt forum, även om jag kan läsa mig till att du inte delar våra tankar kring det viktiga i att barnet känner sig trygg i sin egen säng och behöver sova gott om natten! Om du inte läst hela den långa, fantastiska tråden som fan läser bibeln, så hade du också sett hur glada, lättade och utsövda både barn och föräldrar är numera Och du hade också läst att hans föräldrar gjorde allt precis enligt boken för att visa sin son i ord och handling att han var / är trygg med hjälp av de underbara verktyg som shn-kuren har till hjälp för små sömntrasslare! Om du vill fortsätta diskutera shn, så hänvisar jag dig till just Diskussionsforumet! Den här tråden tillhör Lille D med föräldrar! Kram! _________________ 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) Min hemsida: http://www.123minsida.se/sexbarnsmammaTill överst på sidan Humlan86 Registreringsdatum: 07 november 2008 Inlägg: 6 Postat: lör nov 08, 2008 20:33 Rubrik: ________________________________________ Nu ville jag inte diskutera SHN i allmänhet utan faktiskt svara lilla Ds föräldrar och då antar jag att det är i denna tråd jag ska göra det? Nej, jag har inte läst tråden som fan läser bibeln, jag har läst tråden som en medkännande och lyhörd mamma. Jag är också medveten om att föräldrarna FÖR TILLFÄLLET känner sig nöjda och glada, jag är bara orolig vilka långsikta effekter detta utdragna kurande eventuellt har haft på det lilla barnet. Jag delar visst din uppfattning i att barnet är trygg i _den säng det sover i_ (vems det än är) och att barn - liksom vuxna behöver sova gott om natten. Hur kan du tro något annat? (men just det ja, vi skulle inte diskutera här, nu lurade du mig genom att ställa en diskussionfråga, ber om ursäkt till Ds föräldrar för det) Till överst på sidan miar70 Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 31 januari 2006 Inlägg: 5906 Ort: Västernorrland Postat: lör nov 08, 2008 20:43 Rubrik: ________________________________________ Hej igen Humlan! Något vi är väldigt rädda om här på AW:s forum är tonen och att svara varandra rakt, ärligt men ändå trevligt! Därför ska vi också bemöda oss att inte bli otrevliga eller tappa respekten för varandra oavsett vad vi tycker. Det finns mängder med forum och tillhåll för föräldrar som väljer att samsova eller bära sina barn, men här på forumet sover de flestas barn i egna sängar, hela natten! Vi som svarar och hjälper föräldrar som vill ha hjälpen, använder oss av AW:s filosofi kring barnen, och den röda tråden är hela tiden små barn ska njutas och själva njuta och för att hamna där krävs bl a god nattsömn för både stora och små! Jag är säker på att D´s föräldrar samtycker till fortsatt diskussion på Diskussionsforum! (f ö var senaste inlägget från jodama i mitten på september, så tråden är inte speciellt aktuell ) _________________ 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) Min hemsida: http://www.123minsida.se/sexbarnsmammaTill överst på sidan Humlan86 Registreringsdatum: 07 november 2008 Inlägg: 6 Postat: lör nov 08, 2008 21:04 Rubrik: ________________________________________ Förklara då för mig hur på vis jag INTE var rak, ärlig? och hur på vis var jag otrevlig? (i min värld är inte omtänksamhet otrevligt men ni kanske har en annorlunda definition? ) Du får gärna också förklara på vilket sätt jag har varit respektlös. Varför tror du att jag vill skriva på forum för samsovning och sjalbärande? Jag tycker också att barn ska sova i sängar, helst hela natten - däremot kanske jag inte tycker att det är så viktigt att alla har en speciell säng som man sover i varje natt (t.ex. så byter jag och min man säng med varandra ibland och ibland sover en av oss i gästrummet om det är lämpligast med tanke på situationen). Jag tycker inte heller det är katastrof om man vaknar nån gång på natten ibland, det gör ju jag, min vad kanske krampar, eller så är jag törstig för att pizzan var salt eller.. ja du vet. Jag tycker att det är rätt trevligt med barn, även om jag inte gärna använder just ordet "njuta" i det sammanhanget, det ger mig lite andra språkliga associasioner som jag inte vill förknippa med barn. Så. Jag gillar barn (både mina egna och de jag jobbar med) och jag tycker att barn ska få vara barn och ha roligt. Är jag kvalificerad att skriva här då? Till överst på sidan TorpSara Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 18 december 2006 Inlägg: 3506 Ort: Vischan Postat: lör nov 08, 2008 21:08 Rubrik: ________________________________________ Men i det här faller var ju situationen katastrofal innan kuren. Hur hade du rått dem att gå vidare? Även om det tog sin tid att "komma i mål" var ju nätterna bättre än innan, trots allt. Inte sant? _________________ Mor till regelbundne Edvard som är född 7/11 -06. Jobbar hårt på att förstå hur långt man kan ta sig med bara Attityden... Till överst på sidan ilindstrom Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 14 november 2007 Inlägg: 1340 Postat: lör nov 08, 2008 21:11 Rubrik: ________________________________________ Hej Humlan86 och välkommen hit Jag märker att du är debattsugen så jag hänvisar dig till diskussionsforum där du gärna få fortsätta diskutera SHN. Men jag tycker inte att du hållt god ton i den här tråden. Här har vi en människa som gör det som hon tycker är bäst för sitt barn. Som vill ha stöttning och rådfrågning. Jag själv skulle inte uppskatta det som du just skrev. Jag ser fram emot att följa din tråd på diskussionsforum. Nu anser jag att den här diskussionen är avslutad i den här tråden. kram Ida _________________ Storbus -02 Mellanbus -04 Lillbus -07 www.sovgott.netTill överst på sidan Humlan86 Registreringsdatum: 07 november 2008 Inlägg: 6 Postat: sön nov 09, 2008 12:04 Rubrik: ________________________________________ Återigen, jag vill inte diskutera SHN jag vill prata med just den här föräldern. Jag hoppas det är tillåtet att svara på frågan ovan? Det finns ett bra och allmänt vedertaget sätt att sluta nattamma när barnet är såpass gammalt och det är att mamman gör sig fysiskt otillgänglig ett par nätter och barnet sover med pappan / partnern. Barnet brukar då i normalfallet ganska enkelt och utan direkt protest acceptera den nya ordningen. Det brukar inte bli vare sig gråt eller tandagnisslan. Vill man trappa ner långsammare så brukar man ge rådet att inte amma före ett visst klockslag (fysiskt frånvarande mamma). Eftersom barnet var såpass gammalt som 16 månader skulle de allra flesta barnpsykologer rekommendera gradvis förändring, barn i den åldern reagerar vanligtvis mycket starkt på en kraftig förändring, man måste ta pyttesteg och inte gå vidare innan barnet är bekvämt med det nya. När ett barn så tydligt som banret i den här tråden visar sitt obehag över förändringen är man faktiskt skyldig som förälder att tänka om och jag blev bestört över hur många av er som kallar er diplomerade kurare som hejade på istället för att be mamman backa. Så mitt råd till mamman hade varit 1) sluta nattamma först 2) gör förändringen gradvis och låt det ta tid. Det tycker jag att ni också borde ha gjort. De mardrömmar som barnet senare fått kan tyda på att barnet tagit skada av behandlingen och jag vill därför uppmana föräldrarna att kolla upp det - i all välmening och omtanke om det lilla barnet. Som förälder måste man också kunna erkänna när man gjort något galet och sedan göra sitt bästa för att ställa saker till rätta. Till överst på sidan miar70 Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 31 januari 2006 Inlägg: 5906 Ort: Västernorrland Postat: sön nov 09, 2008 12:25 Rubrik: ________________________________________ Som hjärtebarnskontrollant för just det här forumet känner jag att jag måste klargöra ett och annat för dig, Humlan! För det första: du är inne på AnnaWahlgren.com och här använder vi oss av AW:s filosofi och ger råd i hennes anda! Om man inte gillar hennes filosofi och tänk så finns ingen anledning alls att hålla till här! För det andra: om du vill diskutera tänket och filosofin och ifrågasätta de råd vi ger här, så välkomnar jag dig för inte mindre än tredje gången till Diskussionsforum! För det tredje: de råd du ger är ingen vedertagen sanning! Trots att du försöker få det att låta som att de är det! Däremot är sanningen att barn behöver sammanhängande sömn för att utvecklas och må bra, vilket flera nya undersökningar också visar! Vetenskapligt För det fjärde: den här tråden är inte aktuell! Barnet är kurat och sover bra, så det du skriver att "du vill svara på mammans fråga" är som sagt inte aktuellt! Barnet i fråga har kommit till rätta med sitt sömnproblem och kuren fungerade som den ska. Och de allra flesta föräldrar som startar trådar här, får (konstruktiv) hjälp under kurens gång och sen avslutar med att få sovande barn inte dyker upp igen förrän / om det uppstår nya problem eller för att diskutera helt andra saker! (Sen kan man ju som jag och flera andra bli "fast inventarie" och hjälpa andra!) Och avslutningsvis måste du nu lyssna på mig, i egenskap av hjärtebarnskontrollant: Du är välkommen hit, och vi diskuterar som sagt gärna dina funderingar, men då ses vi i Diskussionforumet Och till trådskaparen jodama: om du dyker upp igen härinne, vill ha hjälp av sign Humlan86 så får du hojta till! Det hoppas jag också att Humlan förstår och respekterar! _________________ 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) Min hemsida: http://www.123minsida.se/sexbarnsmammaTill överst på sidan Humlan86 Registreringsdatum: 07 november 2008 Inlägg: 6 Postat: sön nov 09, 2008 12:32 Rubrik: ________________________________________ Jag har mycket väl förstått att jag ska diskutera i diskutionsforumet men jag vill inte diskutera!! Hur ska jag komma i kontakt med just de här föräldrarna där? Det är ju NI som ideligen envisas med att diskutera med mig. Jag vill inte diskutera SHN jag vill prata med den här föräldern. Jag råkade hamna här och kände att det finns tillfällen när man helt enkelt måste lägga sig i eftersom jaag anser att vi alla har ett gemensamt samhällsansvar att se till att barn behandlas respektfullt och bra. Därför tog jag kontakt med föräldrarna i den här tråden men jag räknade inte med att ett gäng dörrvakter skulle hindra mig från att prata med just den här föräldern. Så återigen: jag har INGET intresse av att diskutera SHN med er, jag vet att ni har er uppfattning klar och inget jag säger eller gör eller hur mycket forskningsresultat jag visar kommer att få er att ändra er, därför vill jag INTE diskutera. Till överst på sidan miar70 Dipl. SHN-kurare Hjärtebarnskontrollant Registreringsdatum: 31 januari 2006 Inlägg: 5906 Ort: Västernorrland Postat: sön nov 09, 2008 12:36 Rubrik: ________________________________________ Vår uppgift som hjärtebarnskontrollanter och shn-kurare är just att se till att tonen är god och att vissa regler följs! Och eftersom sign jodama sökte sig hit och är nöjd, får vi förutsätta att hon delar AW:s filosofi kring tänket och att hon är nöjd! Om du vill frälsa världen med ditt tänk och hjälpa föräldrar på ditt sätt så får du hitta egna kanaler för det! Kanske starta ett eget forum Men här är det AW:s filosofi som gäller! _________________ 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) Min hemsida: http://www.123minsida.se/sexbarnsmammaTill överst på sidan Humlan86 Registreringsdatum: 07 november 2008 Inlägg: 6 Postat: sön nov 09, 2008 13:20 Rubrik: ________________________________________ Och det respekterar jag i allra högsta grad. Jag läste reglerna innan jag registrerade mig - men där såg jag inget som hindrade mig från att skriva till en enskild förälder. Jag trodde AWs filosofi och anda handlade om att att värna barnets intressen och det var det jag gjorde med mitt inlägg. Tydligen hade jag fel där och då ber jag om ursäkt. Jag visste inte att man inte fick skriva såpass fritt utan att man var tuvngen att enbart svara såsom Anna hade svarat, att inte alternativa lösningar "fanns på kartan".

Till överst på sidan

Visa inlägg nyare än: Alla inlägg 1 dag 1 vecka 2 veckor 1 månad 3 månader 6 månader 1 år Äldsta först Nyaste först

	Forumindex -> Diplomerade SHN-kurare	Alla tider är GMT + 1 timme (svensk normaltid)
Sida 1 av 1

Hoppa till:  Välj forum Introduktion ---------------- Anna Wahlgrens introduktion till forumen Teknisk Användarhjälp Sova Hela Natten – frågor och svar om kuren ---------------- Forum om kurbarn mellan 4 och 12 månader Forum om kurbarn äldre än ett år Säkra Sovare med fnurra på sömntråden Diplomerade SHN-kurare Andra föräldraforum - Barnafrågor i vardagen ---------------- Klistrade favorittrådar Späda barn och små Barnafostran Mat, mage, barnakropp Barnasaker Barnaväntan Barnasorg Om våra Barnaboksbarn I stället för dagis - tankar och idéer Polls IAHP - ett underbart hopp för föräldrar med hjärnskadade barn ---------------- Information om IAHP och deras neurologiska utvecklingsprogram Frågor och svar om IAHP Övriga föräldraforum ---------------- Diskussionsforum Kackelforum Klagomuren

Du kan skapa nya inlägg i det här forumet
Du kan svara på inlägg i det här forumet
Du kan inte ändra dina inlägg i det här forumet
Du kan inte ta bort dina inlägg i det här forumet
Du kan inte rösta i det här forumet

AnnaWahlgren AB 2006