För länge sedan i Kristallriket Crystal hände nåt hemskt.
Men allt började bra den kvällen…
-Ska du inte
fråga om han vill dansa med dig?! tjatade prinsessan Sukida på sin bästa vän
Zelanaa.
-Snälla
Sukida! Sluta, jag känner honom inte ens..
Sukida gav
henne den där blicken: ”olyckligt-kär-blicken” och fnissade fram:
-Sluta vara
så blyg nu, Zelanaa, han kommer nog inte att bita dig, hon tog tag i sin
vänninas hand och ledde henne genom salen fram till den unge och snygge
främlingen.
-Prata,
viskade hon beordrande.
-Men…,
Zelanaa suckade, okej…
Hon vart röd
om kinderna när hon försiktigt gick fram och hasplade ur sig:
-Förlåt
men…, vill du…
Hon vart
tyst.
Han gav
henne en väldigt mystisk blick.
-Dansa?
Gärna prinsessan, sa han och log. Men jag har andra planer!
Plötsligt
vart det en tjock dimma i rummet, och ur den kom en man, mycket likt den
Zelanaa hade frågat en dans om.
Han flinade
och såg hur alla tuppade av en efter en, alla prinsar, prinsessor och andra
kungligheter.
-Jasså, du
lever än? sa han och vände sig mot henne. Han började skjuta med laser som kom
ur händerna på honom och försökte träffa henne. Vi kan göra detta enkelt,
prinsessan…, tala om var Telluskritsallen håller hus och jag låter dig få dö
långsammare, eller så kan ja ta ditt liv med detsamma och leta igenom helt på
egen hand, som drottning Yunita beordrade om!
-Yunita? sa
hon försiktigt efter chocken hon fått av att mannen som hon gillat var en
demon. Darkness härskarinna! Aldrig, ni vill bara åt de fredliga människornas
energi!
-Rätt, vi
måste ju överleva…, hånskrattade han. Och detta är den enda lösningen…
-Men varför
tar ni inte vår energi? undrade plötsligt Sukida som vaknat efter att ha vart
nersövd en kort
stund.
-Ni här i
Lightness är för godhjärtade, det kan förgöra oss vet du, men på Tellus, där
finns folk som är mer lik oss, men som vi inte har någon större nytta av än att
göra om till mellanmål.., förklarade han. Och nu ska ni dö! Skrek han sedan och
avfyrade ännu en stråle.
-Nej du!
Skrek plötsligt en röst bakom honom, det var kristallkatten Inima som dykt upp
från ingenstans och börjat attackera hans ansikte med klorna.
-Zelanaa!
skrek hon medan hon uppehöll demonen, använd Lightnesskristallen!
-Okej Inima!
Hon började
springa uppför marmortrappan som fanns i den stora salen med demonen tätt
svävande efter sig. Hon skrek ända tills hon kom fram till det östra tornet i
slottet, där hon tog fram en liten glaslåda med en kristall i,
Lightnesskristallen!
Hon lät den
sväva framför sig och sa sedan högt och tydligt:
-Lightnesskristall!
Hjälp oss att försvara jorden, och återuppliva mina vänner igen,
Lightnesskristall...
Demonen Negaii, som var Yunitas närmsta rådgivare
transformerade sig snabbt tillbaka till Darkness av rädsla.
En tyst
explosion utbröt över hela riket, hela planeten Crystal vart i ruiner, och
bland ruinerna låg
Zelanaa
omtumlad.
Hon viskade:
-Sukida..,
fattade jag rätt beslut? Gjorde jag det?
Hon tittade
mot sin vän som låg en bit ifrån henne, hon var död, de andra också. Så
plötsligt svävade alla döda kroppar iväg, inklusive Sukidas och Inimas, till
planeten Tellus…
Slut…