Vill du ha ett yrke där du kommer i nära kontakt med människor samtidigt som du får nytta av ditt tekniska intresse? Då kanske du är intresserad av att arbeta inom någon gren av akutsjukvården. Det finns mycket att välja på.

Du kan arbeta inom anestesisjukvård, inom intensivsjukvård, på olyckfalls- eller akutmottagning eller som ambulanssjuksköterska.

Anestesi betyder bedövning. Som anestesisjuksköterska arbetar du ofta på en anestesiavdelning eller operationsavdelning. Du söver eller lokalbedövar patienter som skall opereras och övervakar och bedömer patientens tillstånd under operationen. Innan du ger bedövningen informerar du patienten om vad som ska hända och ger instruktioner. Du ger också annan behandling som läkaren ordinerar, till exempel blodtransfusioner eller läkemedels- och näringslösning. Du deltar även i behandlingen av patienter där hjärtverksamheten och andra livsuppehållande funktioner sviktar, till exempel vid trafikolyckor eller hjärtinfarkter.

Arbetet är ganska tekniskt eftersom du använder avancerad teknisk och elektronisk utrustning för att ge narkos och framförallt vid övervakningen av patienterna under narkosen. Samtidigt är det ett arbete där du kommer i nära kontakt med patienterna. Ibland kanske du får lugna och trösta oroliga patienter inför en operation. Du kan kallas narkossjuksköterska.

Som intensivvårdssjuksköterska vårdar du svårt sjuka människor. Oftast arbetar du på intensivvårdsavdelningen på ett sjukhus. De patienter som finns där har många gånger svåra sjukdomar eller skador och behöver ständig tillsyn och behandling till exempel i respirator. Patienterna är ofta omgivna av tekniskt avancerad apparatur som du måste kunna behärska. Du övervakar patienterna från övervakningsanläggningen och registrerar förändringar i hälsotillståndet.

Samtidigt som du har hand om tekniskt mycket avancerad apparatur ska du ge patienterna den vård de behöver. Du ger mediciner och dropp och kontrollerar hälsotillståndet för att snabbt kunna sätta in behandling. Arbetstakten är ofta hög.

Att kunna vara lugn i pressade situationer liksom att ha snabb iakttagelseförmåga och gott omdöme, och kunna fatta snabba och riktiga beslut under tidspress är ett krav för både anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor. Du arbetar både självständigt och i nära samarbete med läkare och annan personal. På en intensivvårdsavdelning har du också mycket kontakter med anhöriga.

Som anestesi- eller intensivvårdssjuksköterska kan du också arbeta på en uppvakningsavdelning. Där övervakar du patienterna efter operation tills de kan återvända till sina vårdavdelningar eller till intensivvårdsavdelningen.

Att informera och handleda studenter och nyanställda samt att vara arbetsledare för undersköterskor ingår i arbetet för både anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor. Du dokumenterar också all vård och behandling som patienten får i en skriftlig eller datoriserad omvårdnadsjournal.

Anestesisjuksköterskor arbetar mest på dagtid men kan också jobba på schema, vilket innebär att arbetstiden växlar över dagar eller veckor. Att jobba kväll och vissa helger ingår då.

Du kan också arbeta vid olycksfalls- eller akutmottagning som akutsjuksköterska och ta hand om akut sjuka som kommer dit. Du gör ankomstintervjuer, tar prover, förbereder patienten inför läkarundersökningen, assisterar vid undersökning och behandling och gör själv vissa behandlingar. Du ger också råd per telefon. Du kan även arbeta med smärtmottagning.

Du kan arbeta som ambulanssjuksköterska och tjänstgöra i ambulans. Som ambulanssjuksköterska bedömer du patienternas hälsotillstånd och ger första hjälp och behandling på olycksplatsen eller i ambulansen efter instruktioner från läkare.Du kontrollerar andning, puls, blodtryck och hjärtverksamhet. Du ger olika behandlingar, till exempel hjärtmassage, sätter dropp eller ger annan behandling med hjälp av medicinteknisk apparatur. I ditt arbete ingår att stödja patienter och närstående som är i kris. Du måste kunna hantera modern kommunikationsutrustning för att kunna ta kontakt med och överföra medicinska data till sjukhusläkare.

Anestesisjuksköterskor arbetar ofta dagtid men går också på schema. Intensivvårdssjuksköterskor liksom sjuksköterskor på akutmottagning går ofta på schema, vilket innebär att arbetstiden växlar över dagar eller veckor. Att jobba kväll och helger ingår. Nattsköterskorna har eget schema och jobbar bara nätter.

I programmet finns också en allmän beskrivning av Sjuksköterskeyrket (Sjuksköterskeyrken/översikt). Du når den informationen via Liknande yrken.

Utbildning!

Utbildning
För att bli anestesi- respektive intensivvårdssjuksköterska skall du vara legitimerad sjuksköterska och ha specialistutbildning i anestesi respektive i intensivvård. Ambulanssjuksköterskor har i allmänhet specialistutbildning i anestesi- eller intensivvård eller specialistutbildning i ambulanssjukvård.

Du utbildar dig till sjuksköterska på Sjuksköterskeprogrammet inom universitet/högskola. Utbildningen omfattar 120 poäng (3 år). I utbildningen varvas teoretiska avsnitt med längre sammanhängande praktik. Huvudämnet är omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap. Uppläggningen av utbildningen kan se lite olika ut på de olika högskolorna.

För antagning krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och särskild behörighet i matematik, samhällskunskap och naturkunskap alternativt fysik, kemi och biologi. Alternativ till naturkunskap är också vissa kurser på Omvårdnadsprogrammet eller motsvarande äldre vårdutbildningar.

Specialistsjuksköterskeexamen inom akutsjukvård är en ny yrkesexamen från 1 mars 2001. Det är en vidareutbildning för legitimerade sjuksköterskor som omfattar 40 poäng. Specialistsjuksköterskeexamen inom akutsjukvård har inriktningar mot anestesisjukvård, intensivvård, operationssjukvård och ambulanssjukvård. Ett femtontal högskolor har hittills fått rätt att utfärda specialistsjuksköterskeexamen inom akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård, intensivvård. Utbildning till specialistsjuksköterskeexamen inom akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård finns för närvarande vid 12 universitet/högskolor. För antagning krävs sjuksköterskeexamen och yrkeserfarenhet. För ambulanssjukvård kan också finnas andra krav.

Framtid!

ramtid
På många orter är det stort behov av sjuksköterskor inom anestesi och intensivvård liksom av sjuksköterskor på olycksfalls- och akutmottagningar.

Man kan räkna med goda arbetsmöjligheter för sjuksköterskor i framtiden. Antalet pensioneringar kommer att öka. En förändrad vårdstruktur med ny teknik och nya metoder medverkar till att behovet av specialistutbildade sjuksköterskor ökar. Det gäller främst inom den högspecialiserade vården och inom kommunernas äldreomsorg. Liksom i dag kommer tillgången på jobb att variera mellan olika orter.

Som sjuksköterska kan du också arbeta utomlands.

Lön!

Lön
Sjuksköterskorna har individuellt satta löner. Det innebär att lönen varierar beroende på vilket ansvar du har, tjänstens svårighetsgrad och din erfarenhet.

Enligt Statistiska centralbyråns lönestatistik hade många akutsjuksköterskor (inkl. intensivvårds- anestesi- och ambulanssjuksköterskor) löner mellan 19 800 - 22 600 kronor i månaden år 2000. Medellönen var 21 400 kronor i månaden.

Medellönen för en sjuksköterska på intensivvårdsavdelning var år 2000 cirka 18 000 kronor i månaden för sjuksköterskor i åldern 20-29 år och cirka 20 100 kronor i månaden för sjuksköterskor i åldern 40-49 år. För anestesisjuksköterskor var motsvarande medellöner 18 500 respektive 20 300 kronor i månaden och för ambulanssjuksköterskor 17 400 respektive 18 800 kronor i månaden. (Källa: Vårdförbundet).

Genomsnittslönen för sjuksköterskor i sluten vård totalt var 2000 cirka 18 600 kronor i månaden. När sjuksköterskorna arbetar under kvällar och helger får de dessutom särskild ersättning för obekväm arbetstid, så kallad ob-ersättning. Den varierar beroende på vilka tider och helger man arbetar, i genomsnitt är ob-ersättningen cirka 1 200 kronor i månaden. (Källa: Landstingsförbundet.)

Att tänka på!

Att tänka på
Det är ett fysiskt och psykiskt krävande yrke som både ställer krav på goda kunskaper i omvårdnad och tekniskt kunnande.

Intresse för människor och förmåga att kunna leva sig in i andra människors situation krävs.

Att kunna samarbeta är viktigt.

Det är bra med goda kunskaper i matematik, fysik och kemi.