ULF LUNDELL: På Andra Sidan Drömmarna (EMI) 

 Ulf Lundell kavlar upp ärmarna, pluggar in sin telecaster och skruvar upp disten. Det är svett, aggressivitet, brustna drömmar, ett folkhem i upplösning, passion och styrka i en blandning som bara en Lundell på gott humör är mäktig. 

Han närmar sig 50 men har ett tempo som skulle knäcka de flesta 25-åringar. En platta och en större turné per år. Däremellan gärna något projekt och kanske en bok. Men han lyckas oftast behålla kvalitén. Magplasken är få, topparna desto fler. 

På Andra Sidan Drömmarna är en logisk platta. Dels är det en dubbel, han har visat en viss förkärlek för just dubbelplattor genom åren. Här trycker han in 20 helt nya låtar med en speltid på nästan två och en halv timme. Dels gör han en massa nerslag i sin karriär. Ibland vrids klockorna tillbaka till Ripp rapp. Samma glöd i gitarrerna, samma frustande Lundell bakom micken. Han sjunger om ungdomar som helst av allt vill bli poliser. Om ungdomar som vill ha tillbaka dödsstraffet. Om arbetslösheten. Han sjunger om den monumentala tomheten, om "tidningarna skrivna av idioter för idioter." Han är kort sagt förbannad. Förbannad men inte uppgiven. Glöden och engagemanget finns där hela tiden. 

Andra gånger plockas vemodet från Den vassa eggen fram. En akustisk gitarr, ett ensamt, lite falskt munspel och en eftertänksam Lundell. Han åker ner till Prag och kompas av en tjeckisk symfoniorkester på tre av spåren. Symfoniorkestern bantas till en stråkkvartett på Strändernas svall och Lundell gör en av sina mest inspirerade låtar på länge. 

På Andra Sidan Drömmarna är bra. Kanske det bästa Lundell gjort sedan Den vassa eggen för drygt tio år sedan. Låt vara att det finns några smärre skönhetsfläckar. Avslutande Connemara till exempel där Lundell backas upp av Hönökören! Eller Skandinavien som mest känns högtravande. Men resten är bra. Till och med mycket bra. 
 
 

Vi hörs! 

Tillbaka till förstasidan Ulf  Lundell -Sveriges största rockpoet 
Tillbaka till förstasidan Erik Nettelbrandts hemsida